lite äldre personen som tycker om att spela olika spel på datorn. Inga våldsamheter här, tack. Inget sånt där man skjuter ihjäl andra, rusar i korridorer och trappuppgångar för att döda. Alltså sådant där realityspel.
Nej, tacka vet jag allehanda Match-3-spel, eller vad dom kallas, och arcade-spel.

Ligger det lite skam över det här att erkänna att man som 59-åring spelar datorspel? Är det ett tecken på att man är lat, att man borde göra något mer nyttigt och att man därför inte så gärna säger till andra att man gärna spelar då och då.
Spelar du något?
Har aldrig spelat dataspel men det låter kul.
Kanske något jag skulle testa.
Kramar från oss
Ja, men absolut – testa!
Det finns mycket som är gratis på nätet.
Kramar!
Det är då en himla tur att du har barnasinnet i behåll. Det har min man också, men han gillar att skjuta ned saker. Det började en gång i tiden med Space Invaders, en av de första dataspelen på 1980-talet.
Själv har jag aldrig spelat spel (inte kort eller brädspel heller). Det enda jag lärda mig spela på datorn var Patience, och det gjorde jag när jag var lika gammal som du. Idag spelar jag inga spel alls.
När jag tänker efter kan jag skjuta ner saker i Arcadespel, men inte så där att jag sitter med 3D-glasögon, hörlurar osv och spelar / krigar med andra i världen genom att skjuta ihjäl ”mänskor” i ett spel 🙂
Nej, jag spelar ingenting. På 90-talet spelade jag ibland Tetris men inte ofta.
Bloggvärlden och MeWe är mycket jobb. Det räcker och blir över. Mest blir det över 😀
Alla har vi vår fritidssysselsättning. Bloggen för mig, dagboken, datorspel, Wordfeud – det är avkoppling 🙂
Absolut, att läsa böcker och handarbeten är det som jag har gjort i hela mitt liv. Det har alltid varit både en lycka och en tröst i svåra tider. Kram!
Böcker kan ge mycket tröst och lugn.
Kram!
Nej det är väl inte å va lat om man vill spela spel oavsett om det är på dator el på annat…man använder ju hjärnan och är aktiverad och sysselsatt. Själv spelar jag inte, utan stickar då tid och ork finns….o ofta får ngt annat lämna ogjort ibland för stickandets skull…
Och jag är helt kass på handarbeten 🙂
Men som du säger, hjärnan aktiveras med spel, men den töms också från sånt som man hållit på med under dagen 🙂
Jag har väninnor som deltar i Wordfeud, men själv spelar jag inget på dago eller mobilen. Det får min son stå för som spelar desto mera!
Fast jag vet inte… varför skulle lite spel på datorn vara värre eller bättre än ngt annat intresse man gärna håller på med egentligen? Då är väl nog spel på datorn/mobilen en bättre användning av tiden än att sitta framför program efter program på TVn, eller…?
Som sagt, spela på du! 😀
Spelar också Wordfeud med ett tiotal vänner eller personer som jag känner via bloggarna.
TV tittar jag också på – mest nyheter dock – och en och annan dramaserie plus då vissa favoriter från Sveriges tv-kanaler.
Jag spelar inte annat än sällskapsspel med barnbarnen – typ Fia med knuff och olika Memory. Nu mest med yngstingen Charlie, medan de två andra hellre spelar dataspel. Jag har testat att spela en del olika spel på datorn, men det var länge sen och inget jag fastnade för.
Ha en fin fredag!
Sällskapsspel är riktigt kul, brädspel och sånt 🙂
Trevlig fredagskväll även till dig!
Äsch då! Visst kan man som i mitt fall som 58-åring spela spel på datorn! För min del blir det mest nonogram och Magic Puzzles, men även ett och annat match3-spel står på listan!
Kul att läsa här att många tycker det är ok att spela på datorn i denna ålder och att många också gör det 🙂
Skam över att spela dataspel i så kallad mogen ålder? Nej verkligen inte, var har du fått det ifrån? Protesterar kraftigt emot den uppfattningen. Spel är avkopplande sysselsättning och inget tecken på att man är lat! Många spel kräver ten hel del ankeverksamhet. Match-3 är roligt, patienser är också trevliga och Word Game kräver aktivitet i de små grå cellerna. Alla spel avleder från tråkiga tankar och har en lugnande inverkan. Så tycker jag, definitivt.
Tycker exakt lika! Lugnande verkan, roligt, trevligt, kräver tankearbete.
Jag håller mig bort från all spel. Kan sluka upp mig och käka mig till frukost.
Bättre att låta bli.
🙂 Känner andra som resonerar lika – de vill inte fastna i träsket 🙂
Japp, det är lätt hänt.