Med mamma på gångbron

Nåja, i dag blev turen äntligen av. Mamma fick gå över gångbron, Kronobron. Det var som ni ser en disig, lätt dimmig dag och lite duggregn från och till. Men det blåste inte, så promenaden över den 350 meter långa bron gick bra. Vi hade kommit med bil till parkeringsplatsen vid det flytande huset.

Där finns det här konstverket, som jag visat bilder på förr. Lovisadropparna. Mamma tyckte att dom var lite konstiga. En står ju upp och ner 😄 Ja, det där är väl det man kallar modern konst, sade jag.

Därifrån kom vi med vår Puck ut genom vassen, säger mamma och pekar. Puck var en träbåt med inombordsmotor. Vi hade båten förtöjd vid åns mynning. På den tiden fick båtar förtöjas där. Nu har vassen vuxit mycket och brett ut sig, men det här var något mamma ville se. Hur där såg ut i dag, mer än 50 år sedan jag och min syster var barn.

Under tiden som vi gick över bron körde min syster bilen till andra stranden och mötte upp oss där. En tur som vår snart 90 år gamla mamma var mycket nöjd med.

24 reaktioner på ”Med mamma på gångbron

  1. Vilken tuff mamma du har!!! Och hennes jacka är då helt i min smak. Du borde följa din mammas färgkoder vad gäller kläder;-)
    Ja. vädret var ju inte det bästa, därav ödsligheten på bron;-) Dropparna gillar jag, men de borde ha satts upp tätare ihop.

    1. Hahaa! På något sätt tänkte jag att BP kommer att gilla mammas regnrock.
      Den är egentligen min systers. Mamma hade ingen egen med sig så hon lånade syrrans.
      Du har rätt – dropparna hade kunnat sitta närmare varann!

    1. Ja, det kan man kanske fråga sig. Men en droppe har väl den stora sidan nedåt? Den tyngre sidan?
      En droppe faller väl inte med spetsiga toppen nedåt. Jag tror att hon tänkte så 😀

    1. Så länge som mamma kan bo hemma och orkar gå korta sträckor med lilla rollatorn funkar sånt här bra!
      Små utfärder och hon tycker om att åka runt i bilen och se hur omgivningar förändrats sedan hon var barn och sedan tiden då hon var i arbetslivet.

  2. Men hur härligt!!!! Vitsi detta gjorde mej mycket glad, glad för er stund glad för minnen, glad för möjligheten och glad att mamma din fortfarande är på fötter.

    1. Vad roligt att du skrev en kommentar här 🙂
      Ja, mamma är på fötter, ibland hjälpt av hjul!
      Hon var SÅ nöjd med den här turen och orkade hela vägen över, utan problem.

  3. Så trevligt att din mamma fick se och känna på att gå på nya bron. Det har ju hänt väldigt mycket även i Lovisa under åren, det är ju ca 55 år sedan jag senast tillbringade sommarlovet där, sen blev jag stor nog att vara hemma ensam när mamma jobbade. Konstverken håller jag med din mor om, ganska knäppa. som det mesta av modern konst.

    1. Hahaa – mamma blir nog glad om jag säger att Paula tycker lika – att konsten är knäpp 🙂
      Under 55 år har det hänt mycket i Lovisa.
      Orkar du komma hit på visit, har du möjlighet att återse Lovisa? Du får bo hos mig.

      1. Vi skulle ha jätteroligt tror jag, med nytt och gammalt från Lovisa. Vem vet, tusen tack för erbjudandet, kanske till våren? Och jag skulle gärna träffa dig på riktigt!

      2. Det går att förverkliga om jag i god tid vet vilka dagar du vill vara här så att jag kan planera in lite ledigt från jobbet.
        Och du vet säkert själv vilka platser du skulle vilja uppleva på nytt, återvända till.

Lämna ett svar till Kerstin Sjöström Avbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.