Inget lätt ord att illustrera denna vecka i utmaningen Hoppa på tåget. Men inte ska det alltid vara lätt. Däremot har jag via andra bloggare nu lärt mig att man kan beskriva utmaningens ord på olika sätt också med ord, i text, och det underlättar för mig.
LAST kan ju vara godis eller mat eller drycker man gillar så till den grad att det blir en last.
Detta är ingen LAST för mig men chrispy chicken är gott och jag tycker om små portioner, så kallad plockmat som man kan äta med fingrarna om man så vill. Serveras bland annat på restaurang Fylla i Lovisa.
Och här blir det snart en stor LAST på färjan i Montenegro.
Hade jag varit på alerten hade jag säkert fått ett foto av nån traktor eller LASTbil med snö i LASTen, men nu är det redan mörkt ute 🙂
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 
Trodde först dessa otroligt aptitliga krispigt panerade ”fingrar<” var fish ‘n chips, men så var det kycklingbitar. Mums. Jag kan nästan höra ljudet när du sätter dina tänder i de krispiga bitarna efter att du doppat dom i aiolin -MUMS!!!
De är SÅ supergoda, jag vet inte om där är cornflakes på 🙂 Måste fråga kocken, ser ju ut så.
Men du har rätt – SÅ goda!
Hoppas du inte är bland de tusentals gotlänningar som saknar i el kväll, när kåken redan förut är kall. Elen är i så fall knappast tillbaka före midnatt, säger prognosen. Har du möjlighet att med hjälp av brasan fixa varma mellanmål, då man i kyla gärna bör äta och låta kroppen förbränna lite mer? (Ruskigt stor fullmåne också.)
Bor i södra Finland, vi har tillsvidare el. Men har ficklampa, stearinljus, möjlighet till brasa 🙂
Plockmat gillar verkligen här också, det där såg dessutom väldigt gott ut.
Många laster finns det ju, både bra och dåliga, vi håller oss till de bra tycker jag. 😉
Ha det bäst nu.
Ja, det försöker vi göra – hålla oss till de goda lasterna 🙂
Oh, Carita, förlåt, jag vet ju så väl att du bor i Lovisa och har läst och sett dina inlägg om stan och själv kommenterat, men nu snurrade jag till det. Jag hörde i radio ett program om Finland och så avbröt man något halvminut för nyheten om Gotlands strömlöshet, så det slog lite slint i huvudet, delvis för att jag skrivit in några rader som lästes upp i programmet. Där nämndes flydda dagars finska bränder och så kom rapport från en finska som bor i det brinnande Los Angeles. Och jag hade påpekat, vilket därför nämndes i radion, att finska popbandet Sunrise Boulevard för ett dussintal år sedan hade stor framgång med låten ”Hollywood Hills” – och nu är så stor del av just Hollywood Hills bebyggelse nedbrunnen. Men så snurrigt det blev att jag plötsligt skrev till dig om Gotland. Det var fingrarna och inte hjärnan som skrev. Sorry.
Det gör inget 🙂
Och usch ja, bränderna i LA följer jag med sorg i sinnet via TV.
Plockmat är ju det bästa som finns! 🙂 Vet inte om det är en ”last” direkt, men gillar det i varje fall! 🙂
Nä, inte är det ju en last om man inte äter massor och varje dag 🙂
Så gott att kunna äta lite smått av varje.
Finfin tolkning! Jag gillar också fingermat, gärna blandad så man får smaka på flera rätter. Och så förstås ett trevligt sällskap därtill!
Ja, plockmat – eller god mat öveerlag, och goda vänner – det är livet när det är som bäst 🙂