Olika slag av hål

Titthål – kändes det som då vi idag på innebandymatchen var hänvisade till läktaren. Där finns ett räcke, så ibland får man sträcka på nacken för att se något, ibland huka sig. Men det är bara att acceptera läget och lyda reglerna.
Nere på golvnivå får man vara endast då man tillhör laget, funktionärerna eller massmedia. Och idag var inte jag på jobb, jag hade en annan reporter som tog bilder och som sköter textreferatet.

Bättre bilder än så här gick det inte att få utan teleobjektiv från läktaren.

Efter två tuffa perioder då Tor i stort sett pressade hela tiden låg vi under 1–3. Men i sista perioden var vi åter starka och den vann vi med siffrorna 5–1, och hela matchen totalt 6–4.

Tjugofyra hål. Det är den 24 oktober i dag. Chokladkalendern är rensad, bitarna uppätna. God jul!

Många bitar återstår ännu att lägga.

Då ett par bloggvänner har skrivit att ”nu återstår inte mycket, snart är pusslet klart” tänkte jag att jag måste visa ett fenomen. Man tror att bara ett par hundra bitar ska få plats här. Men, men… skenet bedrar.

På bilden här nere ser ni hur många bitar ännu ska läggas. Samma tanke uppstår alla gånger. Var ska de få plats!

Lägg märke till fem små askar på hög i bakgrunden. Tre stora på bordet (en svart i mitten som kan vara svår att urskilja) och ytterligare tre hjärtformade kring dem. Det här är alla bitar som ännu ska hitta sina rätta platser 😀

Britabakelse

Hur många av er känner till den? Jag har för mig att den är mer känd i Sverige än i Finland.
Ett frasigt marrängtäcke ställer krav på att bakelsen serveras dagsfärsk. Lingon ger syrlighet.

Det var stämningsfullt hos väninnan i går kväll. Djupa diskussioner och livets allvar med allt från corona till sjukdomar, men som vanligt varvat med mycket skratt och allehanda minnen från tider som gått.

I dag frissa. Tiden går så fort att jag sedan bara plötsligt ser i spegeln att det åter är dags att få topparna klippta. Efter det Tors match, där en tyst minut hålls för en kär kollega, en stor idrottsvän och god vän som nyligen gick bort.

Har de tomtar på loftet?

Två månader före jul gör ett gift par allting i ordning inför jul. Granen finns på plats, med alla sina prydnader. Tomtar trängs på alla ytor. De finaste juldukarna finns på borden och ljusstakarna står framme.

Glad väntan på jul!

Grannar kan nog undra om allt står rätt till i hushållet där granen kom fram i går. Har någon i hemmet blivit helt förvirrad?

Nej och åter nej. Så här går det till då man i god tid ska vara klar med material som handlar om julen och gör ett magasin som ska komma ut på marknaden i slutet av november.

Bilder och texter ska vara klara den 25 oktober. Därför denna julhysteri redan nu 😀

Läget med pusslet

I dag har jag varit på stadens budgetinfo och skrivit ut den texten. Nu vill jag bara ta det lugnt vid pusslet på kvällen. Det har varit en jämngrå dag med ganska mycket regn.

Den här kartan är ju rolig. Mitt ute i öknen ”You are here” 😀

I öknen kan man använda ett sandpapper som karta, det är en annan vits jag hört nån gång 🙂

Lovisabyggnader och allt möjligt annat

Nu ska jag plocka bilder ur arkivet – då jag bara suttit inomhus denna dag och slutspurtat med Nya Östis som kommer ut i morgon.

Slutspurten som jag kallar det innebär att man finns tillgänglig för allehanda frågor som har med innehållet att göra. Ibland blir det olika ”hål” på sidorna som behöver fyllas med texter av exakt anpassad längd och ett tema som lämpar sig för just den sidan.

Då vi jobbar på distans, såsom NÖ-gänget gjort sedan 2015 (inget nytt för oss), ställer det här krav på tillgänglighet vissa dagar för en del av gänget som sysslar med produktion.

Vårt fina apotek med Västra-Kymmene Andelsbank som granne till vänster.
Bilden togs igår.

Supergod pepparbiff på Degeri Sport Bar för några veckor sedan. Hoppas kunna njuta av en sådan snart igen. Matrestauranger stängs inte, tillsvidare, helt hos oss. Men vi får ta en tag i taget. Vi får se hur coronaläget utvecklar sig.

En bild som jag tog i somras. Nu blir det ju allt mer aktuellt att värma stugor och hem med ved.

Fler fina trappor på vår ås

Hade en intervju i dag ett stycke utanför centrum och fick skjuts med Pia dit. Vissa jobb skulle jag inte kunna sköta för att jag inte har bil, bra med vänner som ställer upp därför. Nuförtiden blir det förvisso allt flera telefonintervjuer, för covid-19 sprider sig, människor blir försiktiga, fester och möten ställs in – men ännu i dag gjorde jag en personintervju på plats i en större affärslokal.

På kyrkogårdens mur fanns den här vackra växten och mossan.

Trapporna från kyrkogården upp mot åsen har förnyats. Det har varit lite gnäll kring det… varför gör staden detta då ekonomin är skral. Här handlar det inte om många tusenlappar, och visst är det så att trappor måste underhållas. Hade staden låtit dem förfalla hade någon gnällt om det…

Fredag utan flowers och fem frågor

Svårt att hitta på rubriker ibland. Så att det inte alltid blir Blandade bilder från Lovisa 😀

Tittade på Elisamatildas Fem frågor i dag, de handlar om Rutiner. Inte jättesvåra frågor men jag hoppar över vissa veckor. Jag har också Flowers on Fridays-bilder kvar men hoppar även över den utmaningen i dag.

Visar istället grönskan i Kyrkoparken i Lovisa. Tänk att det finns så här många löv kvar på vissa träd. Alla är inte ens gula eller röda. Från en lönn på gården där jag bor har nästan alla löv blåst bort.

Sextonde oktober och gräsmattan är fortfarande grön och fin.

Hade ett möte med två kollegor på en cafeteria i dag. Vi har inte haft regelrätta redaktionella möten sedan den 12 mars på grund av covid-19. Vi överväger fortfarande att ibland ha möten via internet. Måste bara få det att synka för så många som möjligt.

Det är klart att det är viktigt att träffas, att bolla idéer ansikte mot ansikte. Men tidningarna har kommit ut trots att vi inte haft fysiska möten. Vi har kommunicerat mest via mejl, men även via telefon, Messenger, sms och Whatsapp. Det funkar också!

I väntan på kollegorna. Gurkmejalatte och karelsk pirog.

Språk är bland det intressantaste jag vet!

Börjar med att lägga ut en detaljbild på kvällens pusselläge. Då jag länkar till mina inlägg på FB är det alltid sista bilden som kommer med. Har jag då rubriken SPRÅK ÄR… osv. blir det missvisande med en pusselbild 🙂

Har avancerat en hel del på vänsterkanten 🙂

I dag hade vi språkvårdskurs med Nya Östis. Elva medarbetare hade möjlighet att delta. Alla använde munskydd och vi hade hyrt en del av Lovisavikens skola. Där är högt till tak bokstavligt sett och vi kunde hålla rejäl distans då nästan alla hade ett eget bord att sitta vid.

Språk är intressant. Språk lever och utvecklas. Men vi som hör till en minoritet i Finland, alltså vi som lever och skriver på svenska har hela tiden mycket att kämpa med. Influenserna från finskan är stora, och engelskan trycker på.

Den fyra timmar långa kursen leddes av Anna Maria Gustafsson som jobbar på Institutet för de inhemska språken. Där är hon ledande språkvårdare för den svenska avdelningen med arbetsuppgifter inom mediespråkvård och nordiskt samarbete.

Det blev en givande dag. De fyra timmarna flög iväg. Såsom kanadagässen utanför fönstret då de lättade från Lovisaviken och flög in mot landet. Gässen syns inte på bilden, men visst är utsikten från Lovisavikens skolas matsal formidabel! Här syns bara en del av den.

Gator i Lovisa och en park med damm

Onsdag är så kallad slutspurtsdag för Nya Östis. Dagen då tidningen går i tryck. I morgon ska prenumeranterna få den med dagsposten.

På onsdagar jobbar jag ofta nästan i ett sträck från nio till halv fyra. Sedan kollar jag om den som gör sidorna har allt material som personen behöver, eller om hål på sidorna ska fyllas. När jag får grönt ljus om att allt är ok med sidorna går jag en promenad, ibland till affären.

Jag tycker att den här bilden av Åldermansgatan blev fin. Inramad av höstgrönska på något sätt.
Dammen i Kapellparken.

Det är skönt väder med cirka tio plusgrader som varmast. Ska snart bli kallare, men det är lätt att andas och jag gillar det.

Den här bilden tog jag i går. Det är Chiewtizgatan där jag bor, men mitt hus syns inte på bilden. Huset till vänster, det i rött tegel, blev klart ungefär 2005 om jag minns rätt. Det fick då namnet Corona. Hur lustigt är det i dag? På flaggstångens vimpel står det också Corona, men klart att det ska göra det då huset heter så 🙂

Observera min nya utlottning på startsidan. Ett reflex med motivet Lilla My!