Hade semester fyra dagar förra veckan och besökte då bland annat bruksområdet Fiskars Village, där vi bodde, och grannstaden Ekenäs.
Vid bruksområdets huvudgata fanns bland annat en cafeteria där det även såldes gamla böcker och antika saker.
Såsom ni ser finns här nio pussel. Totalt fick jag tolv stycken i dag i utbyte mot ett par paket kaffe. Tre kommer jag att ge vidare ganska omgående. Det ena är ett Wasgij Mystery (1000 bitar) där bilden på lådan inte överensstämmer med slutresultatet och det gillar jag inte.
Ett annat är Puzzle Impossible med motiv Disney Frozen, också 1000 bitar.
Det tredje är World´s Smallest med supersmå bitar, 1000 stycken, och jag vet att jag inte orkar pilla med dem.
Så om någon från Lovisanejden vill ha nämnda pussel ger jag dem vidare. Bör avhämtas från centrala Lovisa då jag inte har bil.
Det var också förra ägarens önskemål, att pusslen hittar nya ägare om jag inte vill ha dem eller då jag gjort dem klara.
Men alla de nio andra ska jag ta itu med längs höstens mörka och regniga kvällar eller i vinterns mörker.
Senare i dag ska jag sätta ut en del av alla semesterbilder som fortfarande väntar på publicering 😀
Det känns som att det här har varit en bra dag.
Flaggan i topp då Lovisa firar sin namnsdag. Ett enormt myller av folk på stan. Bra med tanke på företagare och marknaden på torget. Tycker att folk håller bra avstånd, så nu då vädret fortfarande gynnar utomhusvistelse känns det inte så oroligt – men jo, coronan lurar liksom hela tiden bakom hörnet.
Drottninggatan ska bli enkelriktad och arbetena har pågått hela sommaren. Jobbigt för företagarna längs gatan, men det kommer att bli fint då det är klart, tror den eviga optimisten Carita.
Via ekologiska frissan för att köpa balsam, sedan till gravgården med en bukett blommor till pappas grav. Han skulle ha fyllt 96 år i dag ❤ om han hade fått leva längre än till 1978 då han gick bort innan han fyllde 54.
Dagen avslutades med vernissage på Art Gallery. Visst har jag ett trevligt jobb. Får träffa massor av olika människor, dricka ett glas mousserat och lite så där på sidan om få höra vad som är på gång i vår stad 🙂
Undrar nu när jag ska hinna visa alla bilder jag tog på resan förra veckan?
Nå… hahaa… kommer säkert dagar då det regnar eller då jag av andra anledningar inte kommer bort hemifrån och då bildarkivet behövs 😀
Photo by Susan håller i trådarna för Trees on Tuesdays utmaningen.
Tog den här bilden för några veckor sedan då Outi från Sverige var på besök. Vi satt i hennes föräldrars trädgård och där hade grenar från äppelträdet snott sig kring utemöbeln i bersån.
Jag har aldrig sett något liknande förr 🙂
I dag firar vi Lovisa-dagen – hipp hurra!
Det är också min pappas födelsedag. Hade han fått leva länge hade han fyllt 96 år nu 🙂 Men han gick bort redan 1978.
Vaknade av att det åskade i natt. Tio minuter regn, fyra gånger dovt muller. Jag sover med öppet fönster, men där finns nät och galler som skydd.
Sedan var det både sol och regn på dagen. Fick skynda mig att stänga balkongens fönster då vattnet öste ner och det blåste samtidigt.
När jag cyklade iväg på mina ärenden under en paus i jobbet föll ett stilla solregn. Det var så skönt och vackert ❤
Det är mycket jobb nu igen. Javisst.
Men under mina lediga dagar lärde jag mig att mycket KAN vänta, allt måste inte skötas bums. Jag svarade inte på några arbetsmejl på fyra dagar, och bra gick det att svara senare. Förstås hade jag autosvar aktiverat. De som mejlade till mig visste att jag var ledig och förväntade sig inte svar på momangen.
För några dagar läste jag en bra artikel i Hufvudstadsbladet. Det var en intervju med en infektionsläkare. Han sa att vi gör klokast i att acceptera läget. Vi ska inte tro att coronan går över så fort vi får ett vaccin. Vi kommer att ha det såhär (coronan finns kvar) ett år, eller två.
Alltså. Sådana saker vi inte kan göra något åt, sådant vi inte kan påverka, gör vi klokast i att acceptera. Och så går vi vidare, tar en dag i taget.
Det finns så mycket att vara glad och tacksam för. Till exempel solregn.
I går firades en Save Salttis-kväll, med mat och musik för en del av mesenaterna som deltagit i insamlingen för att rädda café-restaurangen som eldhärjades för ett år sedan.
Restaurangen öppnade åter på allvar i början av juli och det har varit fullt upp för alla där, inte minst i containerköket.
Det går inte att kortfattat beskriva vad jobbet med återuppbyggnaden har betytt för Skeppsbro-området, och för hela staden. Lika lite går det att förklara hur mycket vissa människor har jobbat med försäkringsfrågor, rivning, återuppbyggnad och allt det praktiska som hör till för att få verksamheten i gång pånytt osv.
Det blev god mat i skenet av levande ljus, musik och sång av Kalle och Mirella och trevligt umgänge.
Det störtregnade nästan hela kvällen men vad gjorde det då alla kunde mysa inomhus.
Det lustiga var att jag just på den här platsen tänkte för mig själv att här råkar jag knappast på någon bekant. Ofta brukar det vara så att då jag reser, till exempel på kryssningsbåt till Sverige, dyker nån annan Lovisabo upp där.
Att vi sedan här faktiskt råkade på fyra tjejer från Lovisa/Lappträsk, tre av dem har skrivit för Nya Östis, kändes helt otroligt. Det krävs ju inte många minuter för att man så att säga ska missa varandra. Vi blev nog lika förvånade allihopa 😀
Det var mycket varmt, folk höll sig mest i skuggan och i närheten av vattnet som ligger rätt nära här.
Äntligen blev det gjort. Fanns på min bucketlist att besöka Café Gamla Stan i Ekenäs. Jag känner Bosse Andersson som driver cafeterian med sin familj och han har jobbat på samma tidning som jag, Östra Nyland, innan jag började där dock. Fick tyvärr inte syn på Bosse nu då vi besökte cafeet, men äntligen har jag varit här. (redigerad text: gick i fällan då jag googlade och läste att rantapallo.fi hade skrivit att det är brodern Uffe som äger stället…)
Vi kom dit på tidig eftermiddag så det var ingen trängsel, men en halvtimme senare fanns det inte längre många bort lediga.
Kladdkakor brukar vara mäktiga så vi delade på en bit, Ann-Britt och jag. Det vill jag skriva ut här så att ingen tror att kakbitarna är snålt tilltagna på cafeterian 😀
Här fanns också ett litet loppis på boningshusets veranda och där fyndade jag en liten kanna i glas.
Från Fiskars bruk kan man väl inte komma hem utan en enda Fiskarsprodukt? Jag har länge tänkt att jag borde köpa en ny brödkniv. Inte direkt något större fel på den gamla, men skärpan har blivit sämre med åren.
Att skära bröd med den här kniven är ett rent nöje. Hård skorpyta på brödet? Inga problem att ta sig genom dem. Mjuka bröd som sjunker ihop då du trycker kniven mot dem? Inget problem nu heller.
Det blev en bra och vass start på dagen!
Ska senare gå igenom resten av bilderna från resan och publicera dem i ett par, tre inlägg. God morgon!
Efter frukosten tänkte vi strax efter klockan 10 besöka en del affärer och bodar på Fiskars bruksområde. Men alla hade stängt. Många öppnade 11 eller 12.
Från detta förmodligen privata boende hördes fiolmusik, någon som övade. Konstcentret Kwum hade inte heller öppnat dörrarna då vi kom dit 10.30. Men byggnaden i sig var värd att beskåda utifrån. Tyvärr lyckas jag inte ladda upp filen med bild på den 😦
Sedan styrde vi kosan mot Ekenäs. Ett äventyr då man tar gps:en i bruk och den styr oss via en 16 km lång mycket gropig sandväg, Mörbyvägen. Den hade fungerat bra som tvättbräde och med nöd och näppe undvek vi ett par stora gropar, i vilka det kändes som om bilen hade kunnat fastna helt…
Men fram kom vi och utsökt mat åt vi på Restaurang Knipan. På den andra bilden syns en del av stadens badstrand.
Visar fler bilder senare 🙂
Det har funnits många sländor i år. Jag är inte så förtjust i dem men har försökt lära mig gilla dem. De är ju så väldigt vackra, både stora och små, i olika färger.
Inte så lätta att fånga på bild alla gånger men några lyckas jag hyfsat med.
Det här är ett förhandsinställt inlägg om det skulle bli så att jag inte hinner skriva blogginlägg under min minisemester-resa eller om tekniken där trilskar.
