Kan det bli somrigare?

Nej, det kan inte bli somrigare än det här. En fräsch efterrätt med bär och mascarpone. Klarblå himmel, en ljum bris från Lovisaviken, champagne och fina vänner.

Ja, vi var ett gäng ladies som inte hade kunnat träffas på några månader på grund av coronan. Nu fanns läge att sitta ute i en stor trädgård.

Värdinnan Päivi är en mästare på att duka vackert och servera som på bästa restaurang. Somliga har det där i ryggraden.
Jag är inte bra på sånt, att få allt vackert upplagt och att få allting bra tajmat.
En sådan tid hon hade lagt ner för att vi skulle trivas ❤
Det är klart att man måste gilla det man gör, då man tillreder mat och förbereder en fest, annars blir det ju bara stress och kaos.

En del av maten. Nypotatis, sallad, mozzarella med balsamico, tomat, räkor, kokt ägg, sill med mera.

Jag är tacksam för att jag har de här vännerna. Vi ses inte ofta men då vi ses har vi alltid lika trevligt.

Vad händer i Lovisa?

Ja, allt möjligt händer här hela tiden. Vatten- och avloppsarbeten har pågått under en längre tid längs hela Drottninggatan från gamla stan upp till torget. Nu ska nämnda gata bli enkelriktad, få snedparkeringar och planteringar och plats för uteserveringar om vi så vill.

Det kommer att dröja ett tag innan allt är klappat och klart, vackert, trivsamt och fint. Men den dagen kommer!

Som vanligt finns det människor som anser att pengar plöjs ner på fel plats, till exempel för att byskolor måste stänga. Men, vi har många byskolor kvar.
Alla är inte heller förtjusta över att inte få bilen parkerad utanför dörren till varenda affär längs stråket.

Men jag kan se framför mig ett vackert gatuavsnitt och jag vill vara positiv.
En kommun kan inte agera så att precis alla är nöjda.
Klart att det finns politiska beslut som även jag är ledsen över. De som sker mot min vilja måste jag i något skede acceptera. Vi lever i en demokrati och det gäller att kunna gå vidare även efter svåra, och i någons tycke, felaktiga beslut.

Det är lätt att gnälla och säga att politikerna ska bytas ut, att de inte kan något, inte förstår och gör något. Men de som gnäller gör ju bara det, gnäller. De går inte med i politiken för att ta ansvar själva.

Om några år är den här delen av Drottninggatan säkert jättefin!

Frisk havsluft på Sågudden

… hade jag tänkt att jag skulle få. Och i det stora hela blev det så. Men där var också något slags mudderverk, eller nån annan maskin och några gubbar som jobbade vid stranden och i vattnet. Stundvis luktade det kloak… men tror att det var gyttja som stank 😀

Här fanns för länge sedan ett sågverk ute på udden, därav namnet.

I dag är udden inte bebyggd, men storstilade planer har funnits. Allt från stora badhotell till mindre semesterbyar har planerats. Även båttrafik skulle arrangeras över till Estland, för det behövdes en terminal.

Men i dag är udden ”bara” ett enda stort rekreationsområde, och bra så. En brygga för båtar finns här och fiskare som vill meta eller använda kastspö trivs här. Enstaka husbilsägare likaså. Udden är inte som en campingplats med allehanda service, men man kan bra stanna här och njuta ändå.

Hade nästan glömt…

… hur underbart det är att då och då äta på restaurang. Att sitta med en god vän och prata, äta och dricka gott, i fyra timmar.

Dimi äter lax och jag favoriten Eero Laaksos biff på Osteria Locale i Lovisa.

Vi hade inte träffats på ett halvt år. Olika förhinder dök upp efter julen då vi skulle ses. Sedan kom covid-19 i mitten av mars. Det dröjde nästan tre månader innan vi kunde gå ut och äta. Restaurangerna i Finland fick öppna den första juni.

Så den gåva jag skulle ge till jul åt Dimi, ett paket med hemgjord choklad smaksatt med mandel och salt – fick hon först nu. Tur att chokladen har hållbarhet till juli 🙂 På kortet hon fick med gåvan skrev jag God jul 2019, glad påsk och trevlig midsommar 2021!

Dimis efterrätt, crème brûlée med smak av citron och lakrits. Fantastiskt gott!
Jag blev bortskämd på födelsedagen (som var den 22 maj) med en vetekudde som kan värmas upp eller kylas ned. Fick också en bägarranka, choklad och en liten olivtvål ❤

Bildtorka på bloggen

Ja, vilka bilder ska jag publicera här?
Kan ju inte hela tiden visa tomatplantor och balkongblomster…

En vacker vägg och en fin viloplats utanför en affär på Ågatan i Borgå, fotograferat den 22 maj.

Förmiddagen späckad med jobb, fastän tidningen (36 sidor tjock) kom ut i dag. Många mejl och telefonsamtal.

Massage mitt på dagen, ett möte med en kollega på eftermiddagen. En inhiberad träff då det blev regn och inte gick att äta ute på kvällen.

Nu mulet och ganska svalt ute. Stannar nog bara hemma och pusslar.
Ny dag, nya utmaningar i morgon. Ska försöka komma ihåg att ha kameran med då jag går ut 🙂

Blir ofta bara bilder från balkongen

Kanske för att balkongen är min oas på kvällen? I dag hade jag inte kameran med då jag kunde åka på en paus i jobbet till Plagens kiosk, tackar Pia för det! Där åt jag en våffla.

Jag vill ju ta bilder även av annat än livet på balkongen 🙂 Men å andra sidan, mitt liv kretsar mycket kring det jag har hemma. Dels på grund av coronarestriktioner, även om de något lättats nu – dels för att jag har jobbet hemma.

Så det är på balkongen jag pustar ut i kvällsssolen. Läser tidningar och böcker. Tar några glas vin.

Jag pysslar också mycket med mina växter. Flyttar dem så att de får lagom med sol. Duschar dem, pratar med dem.

Nu då jag vet vad tjuvskott är på tomatplantorna kniper jag bort dem direkt. Jag ansar också annars plantorna så att de inte ska bli spretiga. Efter att jag har gjort det doftar fingrarna så gott.

Erkännas bör att jag här sker ett slags kannibalism. Små blad och tjuvskott låter jag förmultna i tomatplantornas krukor. De ger liksom då näring till sig själva.

Kvällens moln och pussel

Mestadels klar himmel i dag, och solnedgångar har jag visat många gånger 🙂
Den här bilden togs klockan 21.15, visst är det härliga tider nu då solen står högt på himlen!

Pusslet avancerar inte så fort, men vad gör det – tids nog regnar det nån dag och om inte förr så blir jag klar med pusslet på hösten 😀
Det är intressant att se vilka bitar man hittar relativt snabbt. Jag hade inte tippat på havet på denna bild, men så blev det – kanske tack vare alla båtar?