De ser kanske ut som stora limpor på bilden då det klassiska jämförelsemåttet, tändsticksasken, saknas 😀 Men nuförtiden finns det ju stora askar också, så man kan luras ändå.
Väldigt gott för en sängliggande patient att få nybakt bröd, och hjälp med lite annat praktiskt i hushållet – tack ❤
Har känts konstigt att inhibera möten och inse att jag inte orkar svara lika fort på alla meddelanden, ej heller vara effektiv i min planering.
Febern gav med sig men jag är fortfarande trött.
Vaknade i natt av att pulsen var hög och jag frös.
Hittade inte min digitala febertermometer.
Låg med den gamla i armhålan tio minuter.
Visade 38 grader.
Har inte haft feber på rätt länge. I dag vilar jag hela dagen.
När jag blir frisk ska jag gå till apoteket och köpte en ny, digital, mätare.
Än är det mörkt ute om kvällarna. Jag tänder fortfarande levande ljus.
Men köpte i dag ljus i vårens färger. Grönt och gult!
Ja, alltså man måste ju hela tiden köpa nya ljus. Då de förra brann upp, eller brann ner. Så egentligen kan man säga ”Köp inte ljus från den och den butiken! De brinner upp! Du tvingas köpa nya!”
Hahaaa. Min humor 😀
I kväll blev pusslet äntligen klart. Det var riktigt kämpigt några kvällar med mycket gröna och bruna nyanser, beige och gult. Men väldigt fint då det blev klart! Pusslet får nog ligga framme ett bra tag!
I dag har det regnat och blåst. Ibland hade vi snöslask.
Ett riktigt gråväder med andra ord. Har varit mer regel än undantag denna ”vinter”.
Men på vernissagen i Päivi Melamies hemgalleri var stämningen varm och gemytlig. Där känner man sig alltid välkommen, och där träffar man många gamla bekanta och kan skapa nya kontakter.
Serveringen är alltid i en klass för sig. Plockmat och goda efterrätter.
Om utställningen skriver jag mer i Nya Östis. Konstnären heter Johnny Ramstedt och han kommer från Helsingfors. Han använder tygbitar, akrylfärger, ibland spraymålning. Ett visst återvinningstänk finns i den abstrakta konsten.
De här tavlorna tilltalade mig mest.
En del av allt det goda seniorerna och personalen och gäster blev bjudna på.
Vi har flera fina hem där seniorer kan bo tryggt och många erbjuder också en guldkant på tillvaron för de äldre. I dag firades Alla hjärtans dag i Det goda livets hus i Gråberg i Lovisa.
Jag hade äran att få vara med en stund för att skriva en liten artikel till Nya Östis.
I dag tog jag också farväl av en god vän. Hon hade drabbats av en svår sjukdom som slutligen bröt ner henne. Döden hör livet till. En begravning på Alla hjärtans dag kan också göra det.
Det blev ett fint farväl med många av hennes nära, kära och vänner samlade.
Bågarna är inte svarta fastän det kan se ut så här. De är blågrå.
Svenska Oscar Magnuson blir nästa glasögonpar för mig. Några test hade jag ännu i dag hos optikern.
När jag kom ut därifrån 16.50 var det ännu ljust ute. Jag tycker om siluetter av kala trädgrenar mot himlen.
En bukett som inte gick att motstå. Köpte till mig själv. Kan fira att ljumsken känns nästan helt frisk. Jag stapplar inte längre fram med stöd av väggar och möbler.
Detta tackar jag osteopaten för. Han är lugn, han är klok, aldrig mästrande. Här talas inget om övervikt eller dåliga vanor.
Med små medel, små förändringar i vardagen, kan man nå goda resultat. Kroppen läker sig själv om vi lyssnar till den.
Mycket har förändrats till det bättre i min kropp under två veckors tid. Numera sover jag 8–10 timmar utan att behöva gå upp av nån anledning. Ämnesomsättningen har blivit bättre. Smärtorna, de stela lederna, är nästan ett minne blott.
Nästa tid till osteopaten har jag om en månad.
Fortsätter absolut med gurkmeja-blandningen. Då jag pratar om den hör jag många säga ”ja, men jag äter också gurkmeja varje dag” 🙂
Degerby Gille, stadens äldsta byggnad.
Efter osteopaten var jag gäst på Rotarys möte i Degerby Gille. Berättade tillsammans med styrelsemedlemmen Nina om Nya Östis. Jag tycker INTE om att hålla föredrag. Men att tala fritt tillsammans med en annan person och att få frågor att svara på, så att naturlig diskussion uppstår, det är okay.
Sedan redaktionsmöte och på kvällen en och en halv timme hos optikern.
Behöver nya glasögon.
… i arbetets tecken. Har haft en telefonintervju i dag, bokat in möten, skrivit paradpuffar (korta texter som berättar om innehållet i tidningen), svarat på mejl, planerat kommande tidningar, haft kontakt med medarbetare via olika kanaler…
Resten av veckan ser inte lugnare ut 🙂 I morgon andra besöket hos osteopaten, presentation av Nya Östis på ett möte, redaktionsmöte, besök hos optiker. Halva fredagen också bokad, vernissage på lördag…
Dagen får därför illustreras med ett postcrossingkort jag fick från Taiwan 😀
Då man tycker att man fotograferat allt kommer man på ett det finns en plats som man inte dokumenterat förr. Cykelstället!
Och ja – jag är så tacksam för att jag åter kan röra på mig! Cykla och promenera. Det sistnämnda, riskerar inte att testa kilometerlånga sträckor, men då jag kan gå över 500 meter är jag glad!
Tacksam också för att vi inte har snö, halka, kyla… underlättar min vardag.
Det som jag har gjort är:
Varje dag tagit några skedar av en blandning som består av
a) ekologisk gurkmeja (pulver) b) ekologisk honung c) kallpressad ekologisk kokosolja d) svartpeppar
Jag har inte helt valt bort ljust bröd, men oftare ätit rågmackor.
Eftersom jag fått en del fniss-och-frågetecken till exempel via Facebook, där vissa personer ifrågasatt dessa ”kvacksalverier” har jag svarat så här:
”Om någon säger att jag ska äta stenar och gräs, och om jag verkligen blir kvitt mina besvär med det – då äter jag stenar och gräs”.
Smärtan i ljumsken är NÄSTAN borta. Jag behöver inte ta stöd av väggarna längre då jag går.
Jag är tacksam. Jag kan säga halleluja och amen och jag tror på Gud. Men jag säger också GURKMEJA. En kombination av allt kanske blev lösningen?
Han var väldigt reko och ställde upp! Kaj Kunnas, nu konferencier på Showkryssningen men annars sedan många år tillbaka bland annat känd för sina otaliga livfulla sportreferat i tv och radio.
Jag frågade om han kan ställa upp på en bild. Inte bara för att jag ”samlar på kändisar”, utan för att vi skulle kunna sätta ett foto som överraskning på Kui Kannas sida på Facebook. Kui Kannas är en docka som är väldigt lik Kaj Kunnas. Kaj har träffat Kui in real life och Kaj gillar Kui och vi är många som gillar både Kui och Kaj. Hänger ni med? 😀
Verkar som om bilden på Kuis FB-sida inte hela tiden syns, tyvärr – därför lägger jag ut bilden av mig och Kaj även här.
Backstage på söndag på Showkryssningen.
Familjärt och inte så märkligt, men jag är backstage på Showkryssningen 😀
Mark och en av kryssnings- och researrangörerna.
Ja, och så fick jag även en bild av Mark Levengood 🙂
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 