Det blir bara att ta nya tag!

Resan till och från Jyäskylä gick bra, och vi supportrar utgör ett bra och sammansvetsat gäng. Vi surar inte länge efter förlusterna. Många av oss har varit med många år, själv har jag varit aktiv som supporter över 25 år. Och under de åren har jag sett en hel del av motgångar, bittra förluster, men också härliga segrar. Så är det ju. Ett lag kan inte alltid vinna, men ett lag behöver sina fans som mest då det är jobbiga tider.

Nu tar vi ny fart på långfredag. Vinner vi då hemma blir det ny resa till Jyväskylä följande dag, lördagen den 8 april.

Paus i Heinola på väg upp till matchen.

Palokan yhtenäiskoulu, en stor skola som också inrymmer en idrottshall. Har varit här ett antal gånger, på innebandymatcher.

Byggnaden var så stor att den inte fick plats på en bild 😂 Här syns också Tidstrands buss, bolaget som både laget och vi anlitar. Men vi åker förstås i separata bussar.

Här är det glada miner då Juuso Suotula, först i raden, gjort mål.

En del av den högljudda klacken skanderar på läktaren. Totalt var vi 128 i publiken av vilka minst 40 hejade på bortalaget Lovisa Tor. Då vi har brandsiren och trummor med oss får vi mer ljud till stånd än de flesta lagens hemmapublik.

Ja, det var fartfyllt och många tuffa närkamper. Vi ledde 0–2, men hade tio svaga minuter i andra perioden, och förlorade tyvärr slutligen med siffrorna 6–5 i denna kvalmatch mot Happee Steamers. Blir som sagt att ta nya tag till påsk!

Fotografiska, del 3 och Fem en fredag!

Några av favoritfotografierna på Fotografiska som jag besökte i Stockholm för snart en vecka sedan.

I ett rum fanns ett trolskt skogslandskap. Enligt uppgift i Fotografiskas tidning går det att övernatta där!

Elisamatildas frågar i dag handlar om Medelsvensson. Det är, såsom jag upplever det, ett uttryck som används mest i Sverige och handlar om svenskar. Det vill säga ”den genomsnittlige svensken”. Något liknande uttryck finns säkert också för finländare och specifikt för finsktalande finnar, men jag kommer inte på det just nu. Slangordet ”tavis”, att man är en helt vanlig person som inte sticker ut (tavallinen/vanlig), är inte riktigt samma sak.

Frågorna var ganska svåra 🙂

Hur är du en riktig Svensson?
– Jag kan inte säga att jag är det, då jag inte bor i Sverige 🙂

Vad gör du direkt när du kommer hem?
– Tar av mig skorna eller stövlarna och tömmer sedan eventuella inköpskassar.

Vilken tid går du och lägger dig?
– Runt 23.30 – 00.30.

På vilket sätt är du tråkig?
– Jag tycker inte att jag är direkt tråkig, men ett ganska inrutat liv har jag med jobbet och andra dagliga rutiner.

Har du en Ove Sundberg i ditt liv?
– Ove Sundberg är en rollfigur från den svenska dramakomediserien Solsidan. Han är en av seriens huvudfigurer, läser jag på Wikipedia. Jag har sett ”Solsidan” men inte så regelbundet och mycket att jag skulle kunna säga vem som skulle vara Ove i mitt liv.

    Nostalgi blandat med nyaste teknik

    Det kändes rentav nostalgiskt att efter en paus på tre år göra en kryssning från Helsingfors till Stockholm och sedan hem igen.

    På något sätt rådde retro-stämning där vi satt ganska tidigt på kvällen i restaurangen och såg kryssningsvärdarna leda en PAF-show där de som vann på sina lottnummer fick snurra lyckohjul eller öppna lådor som innehöll gåvor eller rövare 🙂

    Uppbjuden till dans blev jag inte, förutom av väninnan då och det var ju inte alls illa. Så där studsade man runt tillsammans med andra i takt till Dancing Queen och alla möjliga andra gamla godingar.

    Trubadurens uppträdande får man ju inte heller missa på en kryssning.

    Resan fick mig att se på mig själv lite utifrån. Det finns annat i livet än bara jobb 🙂

    Sedan tidigare visste jag också var en QR-kod är, men aldrig har jag använt så många koder tidigare i livet som jag gjorde under kryssningen och i Stockholm.

    Jag röker inte själv, men befann mig sedan plötsligt en stund i rökrummet ändå och agerade där tolk mellan en finsk man och en svensk. Den ena kunde inte ett ord finska och den andra kunde ingen svenska, men de ville ändå diskutera saker med varandra och jag agerade translator och fick sedan en kram av svensken som tack 😍

    Lonkerogrått Stockholm

    Också Stockholm kan vara lonkero-grått 😄 Lördagen den 25 mars hade jag tänkt möta våren här, men våren hade gömt sig!

    Det blir lite arkivbilder, tagna utanför Fotografiska museet. I går hade jag superlång arbetsdag – ja, i själva verket blev den tolv timmar lång. Det händer sällan numera att jag tillåter så långa dagar, men ibland blir det så. Då kärleken till tidningen jag jobbar för är stor ❤

    Så det här är ett av många förhandinställda inlägg. Måndag, tisdag, onsdag kräver den taktiken. Brukar lugna ner sig lite för ett par dagar sedan då veckans tidning kommit ut.

    Fotografiska, del 2

    Fotografiska från andra hållet fotograferat än i första inlägget. Vi var på väg dit då från båten. Har aldrig sett så många joggare som under vår promenad från båten till museet. Somliga sprang med bara ben i rusket… obegripligt 🥶🤣

    Gillar svartvita bilder och den avdelningen i museet som visade sådana.

    Jag minns inte längre vad fotograferna heter, för jag skrev inte upp namnen då jag tog bilderna. Tänkte att allt går lätt att hitta från Fotografiskas webbsajt, men där fick jag tji. Här var det många spännande former, mönster och perspektiv.

    Extremväder? Eller helt normalt?

    Det är dagens frågor. Kanske det är normalt med så här mycket snö nu i slutet av mars? Mars är en vintermånad? 15 cm på bilen där lagret var som tjockast. Tog en kvart att sopa rent… Bra att jag varken lagt undan vinterkappan eller Ice bugsen, men frågar någon mig vad jag anser om snömängderna säger jag ”det här var helt onödigt”…

    Det har snöat hela dagen från morgon till kväll, det blåser och snön yr runt. Det är minus tre grader och samma väder ska fortsätta veckan ut, så nog lär vi få nya stora drivor. Suck.

    Men vädret hindrade mig inte från att uppfylla min samhälleliga plikt. Jag förtidsröstade i dag i vårt riksdagsval. Riktiga valdagen är på söndag, men ännu imorgon är förtidsröstningsplatserna öppna.

    Fler bilder från Sverigeresan kommer senare, om inte i dag så imorgon och under veckan. Det blev lite fokus på snön idag.

    Det som kallas extremväder och klimatuppvärmning tror jag inte betyder att vi globalt sett får varmare väder här uppe i norr. Tvärtom tror jag att det extrema betyder att sydliga breddgrader får översvämningar och jordskred och superheta perioder då allt bara torkar och dör. Vi här i norr kommer att få allt mer extremt vinterväder, mycket snö, lång vinterperiod, kanske några riktiga heta sommarveckor men mestadels nederbörd i form av regn och snö. Och så blir det massor av stormar och överlag blåsigt väder.

    Men från vädret till Hälsostegen. Har redan i dag i mars fått ihop 97 084 steg. Jag har fyra dagar kvar att promenera i mars. Om jag inte blir sjuk får jag ihop 10 000 steg till eftersom 2500 per dag är minimum. Då kommer jag rejält över 100 000 för en månad och då har jag slagit ett nytt rekord. I dag var det promenaddag 178 på raken!

    Fotografiska – äntligen!

    Det var inget toppenväder i Stockholm i lördags, men ingen nederbörd då vi gick FRÅN båten till Fotografiska. Däremot blåste det motvind med snöslask när vi gick tillbaka mot båten.

    Jag har många år tänkt att jag vill gå till Fotografiska museet och nu blev det äntligen av. Jag delar upp bilderna därifrån i flera inlägg.

    Innanför entrén visades affischer. Jag tror att det är foton som varit med på tidigare utställningar.

    Då vi kom in läste vi en lång introduktion om människans förhållande till naturen. Här väcktes tankar som: Människan behöver naturen men behöver naturen människan? Hur mycket ändrades under pandemin, vad lärde vi oss?

    Jag tycker att var och en ska uppleva konstverk helt individuellt. Det abstrakta verken kanske vi kan tolka allra friast, men även bilder av det här slaget förmedlar budskap som är fria att tolka. I synnerhet nu då vi har krig i Europa. Inte för att den här bilden visar just det, men det här kunde vara ett övergivet bibliotek efter en missilattack. Eller också har folk flytt staden hals över huvud för att där har inträffat en kärnkraftsolycka eller någon annan olycka som tvingat invånarna bort.

    Sedan tar naturen över. Det gjorde den också i Tjernobyl.

    Den här delen av utställningen som beskrev naturens kraft var särskilt fin.

    Var snälla och rota er 🙏🥰

    Jag har fönsterbrädet i köket fyllt av växter som jag önskar ska rota sig. De har antingen nästan dött någon gång eller så är det någon kvist som brustit. Allt som inte är helt torrt och brunt lever ju, och sånt kan jag inte slänga.

    Det här inlägget skrevs i torsdags, tog i all hast en del bilder här hemma så att jag får ut ett inlägg om det är så att tekniken inte funkar då jag är i Stockholm. För om allt gick väl anlände jag till den svenska huvudstaden i morse och åker tillbaka mot Helsingfors ikväll.

    Fem en fredag, Random Google

    Bilden tog jag igår kväll vid 18-tiden, så visst är våren och sommaren på väg till min balkong. Snart är det dags att köpa de första vårblommorna och sedan pelargoner. Jag är osäker på om jag odlar tomater i år då jag inte är hemma alla dagar, tänker sikta på diverse utfärder i sommar 🙂

    Fem en fredag hos Elisamatilda ställer följande frågor:

    Vilken är den bästa konsert du varit på?
    – Har inte gått på så många konserter. Men Mika i Helsingfors var mycket bra och medryckande, minns inte året. Har sett Eva Dahlgren och Thomas Ledin live och dom var också bra.

    Bäddar du sängen på morgonen?
    – Inte med överkast, men rättar till täcket i påslakanet och kuddarna.

    Vilken årstid är din favorit?
    – Våren i slutet av april och början av maj.

    Hur för du anteckningar?
    – På papper för det mesta. I små anteckningsblock som får plats i handen då jag intervjuar, i häften och i en bordskalender sånt som jag behöver komma ihåg för framtiden.

    Vad har funnits längst på din nuvarande att göra-lista?
    – Byta lampa i taket i toan, det är en plattfond och jag får inte loss skalet. Men har en annan lampa där också, annars hade det ju inte funkat ogjort så här länge 😀

    Jag har också fortsatt svara på frågorna i årsboken En fråga om dagen, och igår tog jag åter fram Tove Janssons Ordets gåva.
    Som Elisamatilda randomgooglade, tog jag första bästa citat från boken, där jag hade slutat läsa. Jag befinner mig i kapitlet Ensamhet och utanförskap.

    Tänk så ensam man vore ifall alla var rädda för en. (Ur boken Kometen kommer).

    I dag åker jag iväg på en kryssning, så det kan dröja ända till söndag eftermiddag innan jag godkänner och svarar på era kommentarer. Men jag tackar redan nu för dem ❤

      Har börjat packa

      Bilden av Lovisaån i Garnison tog jag i söndags. I dag skiner solen och snön smälter med fart. Skönt. Stora högar finns ändå här och där och då det ligger sand i dem dröjer det innan det är borta.

      Promenerade till reikibehandlingen och hem tillbaka för att få dagens steg. Tog dessvärre inga foton. Tycker att jag har fotograferat centrummiljöerna så många gånger.

      Har börjat packa för kryssningen och har lite svårt för att bestämma mig vilka kläder jag ska ha med mig. Jag klär ganska sällan upp mig i feststass, men skulle ändå vilja känna mig lite finare och inte ha samma plagg som hemma vid datorn 😂 Å andra sidan vill jag inte heller att resan ska skapa stress. Så det blir nog ganska vanliga Carita som far iväg. Via frissan ska hon ändå imorgon.