Skyltsöndag, den 19 mars 2023

Det är åter söndag, tiden rusar iväg, och vi söndagsskyltar tillsammans med bloggvännen BP som håller i trådarna för denna utmaning.

Det finns hinkvis med utbud står det på skylten. Tokmanni är namnet på kedjan, affären. Valkoima är utbud, och ämpäri = hink. Kauppa betyder egentligen butik, men också att något finns kaupaksi (till försäljning).

Ska nu också äntligen komma ihåg att svara på några av Orsakullans frågor. Hon har en utmaning i mars månad, med en fråga per dag. Det var BP som via sin blogg påminde mig om att också de här frågorna finns 🙂 Tack för det!

16 mars, Ett svårt ord!
– Accessoarer (tillbehör). Jag måste alltid googla hur det stavas 🙄

17 mars, Svenska skidspelen, din grej eller ej.
– Inte alls min grej. Jag kan se på skidåkning ibland, andra tävlingar, sådana där finländare är med, eller Sveriges Vasaloppet. Men ser nästan aldrig från början till slut. För långtråkigt 🙂

18 mars, En lyckad träff!
– Vill ju minnas någon träff med en man. Har funnits en del lyckades sådana, men det var dessvärre ganska länge sedan… Lyckade träffar med vänner har det däremot funnits gott om.

19 mars, Mitt i prick!
– Tor sköt sex gånger mitt i prick i går, och motståndarna från Kuopio sköt fem fullträffar. Så vi vann den första kvalmatchen!

    Vad är detta, två bilder att gissa på 😂

    Smutsig lins på kameran eller smutsigt bilfönster? Eller en smutsig vägg till biltvätten?
    Rätt gissat! Ett extremt dammigt bilfönster och jag inne i bilen väntar på att få grönt ljus till tvätten.

    Bilen efter tvätten. På K-markets parkeringsplats. Förde tomflaskor dit. Jag har ingen aning om vem som dricker läsk, vatten och vin hos mig. Borde kanske anställa en detektiv för att utreda det. Varifrån kommer alla tomflaskor? Nå, jag får ju i alla fall pant på dem.

    Här på P-platsen kom jag på orsaken till att de flesta bilarna är så smutsiga just nu. Det har blåst hårt flera dagar och det är gatudammet som yr så infernaliskt… Få se hur många dagar min bil är ens så här ren.

    Vad är detta? Jag kom ihåg att jag hade något sådant här i källarförrådet. En röd och kanske en mörkblå?
    Är det en kylväska? En shoppingväska på hjul? En väska för resor, så kallad resväska?

    Ja, det är ju över tre år sedan jag var i Sverige förra gången. Om en vecka ska jag vara där igen, om allt går väl fram tills dess. Så det här är en väska jag ska ha med på resan = resväska. Jag minns knappt hur en sådan ska packas.

    I dag har jag också varit på en gammal adress, där jag bodde för länge sedan. Hade där i förråd en del grejer, inget stort men foton och en del minnesböcker, dagböcker och sånt. Ska bli spännande att inom kort öppna den skattkistan.

    Annars ska jag läsa bloggar i dag, nästan bara på lördagar jag har tid att göra det i lugn och ro.

    Fem en fredag, FIRA

    Elisamatilda ställer i dag följande frågor?

    Vad hade du för orsak att fira senast?
    – Finns alltid orsaker att fira. Stor fest då jag fyllde 60 i maj för snart ett år sedan. Sedan en väninna som fyllde 70 i november.

    När klappade du senast händerna?
    – I lördags för en vecka sedan, taktfast under nästan två timmars tid, då Lovisa Tor spelade innebandy och vann grundserien.

    Vad för något fick senast tummen upp av dig?
    – Det blir många tummar upp på Facebook, dagligen, för goda vänners inlägg.

    Firar du när tillfälle ges?
    – Ja, absolut!

    Vilken dag på året firar du mest?
    – Ingen specifik dag firas numera med buller och bång. Men så som läget i världen nu ser ut är Finlands självständighetsdag den 6 december mycket viktig. Min morfar dog i kriget mot Ryssland på i slutet av 1930-talet, så vi fick aldrig träffa varandra.

      Att dela en pizza med goda vänner en fredagskväll på Osteria Locale är aldrig fel. Vad som helst kan firas och skålas för, smått som stort.

      Mötes-späckad dag

      Jag skulle ta ett foto av mig själv då jag satt på Teams-möte. Glömde.
      Sedan skulle jag ta ett foto av äppelpajen vi fick på följande möte. Glömde.
      Inte kom jag ihåg att ta foto då jag gick första promenaden heller.
      Det blev bara den här bilden då jag promenerade hem från restaurang Locale, som syns till höger på bilden. Där nollade jag och en kollega/vän hjärnorna med ett glas vin.
      Nu blir det dagbok, tidningar, ”Efterlyst” och ”Svenska fall” i Sveriges TV3.
      3189 steg i dag!

      Inte de snyggaste motiven

      … men kanske lite intressant ändå. Från dagens promenad, del två. Sneddade över torget och knäppte den här bilden av den stora snöhögen som finns där 🙂 Vårstädningen har ändå påbörjats i Lovisa och det betyder att stora snöhögar som innehåller sand och annat skräp forslas bort. Vi kan inte vänta tills solen och värmen gör jobbet. Förklaringen finns här.

      Trees on Wednesdays! Har inte tidigare ens lagt märke till att det finns ett par ståtliga tallar vid Tokmannis parkering 🙂

      Ikväll har jag följt fullmäktigemötet via strömning på nätet, bara med ett öga dock eftersom jag inte behöver skriva om det den här veckan.

      Vi har fått in ett vårtecken till Nya Östis Facebookgrupp. Blomman vintergäck, som gäckar vintern och tränger sig upp fastän vi ännu har snö. I dag har vi haft sol och några plusgrader så snön smälter, långsamt men säkert.

      Såsom jag tidigare sagt – längre ljusare kvällar, lite varmare väder, mindre halt underlag… gör mina promenader aningen längre. 4406 steg i dag 💪

      Trees on Tuesdays, blött och halt

      Promenaddagen delades upp i två pass. Några raska steg blev det inte, bara här och där under sträckor på tio meter. Annars var det säkrast att trippa fram, fastän jag hade Ice Bugs. Knappt 2800 steg, men jag är nöjd – med tanke på regnet, blåsten och halkan.

      I natt kom det tio centimeter snö och var minusgrader. I morse regnade det och som bäst har det varit +5 grader, men jämngrått hela dagen. Extremt halt på många ställen.

      Jag borde ha fotat de fina fem röda rosor jag uppvaktade en kollega med i dag, å understödsföreningens vägnar på en 50-års dag. Men det glömde jag. Det var ändå dagens ljuspunkt, att få en pratstund och krama om varandra.

      Inget muntert uteväder men frisk luft blev det. Resten av kvällen stannar jag inomhus med levande ljus, teve, pussel, tidningar och böcker.

      Plötsligt ser jag två plirande ögon i mitten av snöhögen. En stor näsa också.

      Detta har jag förhalat länge…

      … och jag tror att de flesta av er förstår det. Det har inte varit av rädsla för att få provsvaret, utan för att själva provtagningen inte var särskilt angenäm att tänka på om jag säger det diplomatiskt.

      Jag är tacksam för att screening för tarmcancer möjliggörs. Den är gratis vartannat år för oss alla som fyllt 60 år.

      Men det var en hel del att läsa, papper att fylla i och instruktioner att förstå.

      För att inte tala om själva förverkligandet 🙄😱💩

      Jag hade tid på mig att lämna in provstickan till den 31 mars. Fick det här brevet på fjolårssidan.
      Men alltså… hallå! Hur roligt kan detta vara på en skala från noll till tio?

      Nu är bajsprovet på väg till ett laboratorium i Helsingfors, i ett pappkuvert, inkapslat i ett plaströr och i en plastpåse där det även finns en absorberingsduk. Troligen för alla eventualiteters skull.

      Vi är många som har fått det här testpaketet, men inte har jag sett många skriva om det, än mindre visa bilder 😂
      Med några vänner har vi pratat om det här. ”Ja, jag borde göra det, det är ju så bra att vi får göra det gratis… men…”

      Det här var väl ett skitroligt eller skithemskt inlägg?

      Glad måndag! 13-03-2023

      Glad måndag blev det i dag med fyra postcrossing-vykort. Favoriten med Daniel Craig högst i högen kom från Japan. Kortet med långtradarna från Tyskland och sedan även ett kort från USA och ett från Frankrike.

      Annars är det full fart på jobbet som gäller igen. Fyra timmar har flugit iväg, men solen skiner och jag tror jag får sällskap på promenaden i dag.

      Vansinne? Envis kvinna? Kanske både och!

      Solen skiner från en klarblå himmel, det är dripp och dropp och ett par plusgrader. Jag får för mig att jag ska gå till trappan som tar mig från Backgränd upp över stock och sten till Östra Åsvägen. Där började mina promenader den första oktober.

      Jag tar stavarna med mig och knatar iväg längs Alexandersgatan ner till Drottninggatan. I mitt stilla sinne tänker jag att trapporna nog varken sopas, skottas eller sandas under vintern. Mellan lördag och söndag fick vi också tio centimeter snö till.

      Mycket riktigt. Jag har startat från gränden där nere vid det gula huset. Här finns ännu inga trappor men några typer har ändå gått här före mig eftersom det finns en stig. Har dom klarat det ska väl även jag göra det?

      Jättebra att jag här inte visste, och inte ens tänkte på, vad som väntade mig högre upp. Med stavarna som stöd, och stundvis även med räckets hjälp, hasar jag mig uppåt steg för steg. Jag borde ha räknat trappstegen, men å ena sidan såg man dem knappt, och å andra sidan krävdes full koncentration för att hålla sig på benen.

      Viloplats? Ja, kanske på våren, sommaren och hösten, men nu fanns här 30–50 centimeter snö.

      Halvvägs upp hade jag ändå den här utsikten, och det var värt besväret att ta sig hit.

      De tre sista avsatserna uppåt. Här finns ännu räcken på bägge sidorna, men det var nog inga trappor att tala om, de hade snöat igen.

      Riktigt sista biten upp fanns ett räckte endast på vänstra sidan. Det var brant och det var halt. Jag vågade inte hurra för mig själv innan jag på darrande ben hade kommit över snövallen vid gatukanten och ut på Östra Åsvägen.

      På ganska svaga ben tog jag mig långsamt ner för Östra Åsvägen där det ställvis var så mycket snö att bara en bil får plats.

      Jag tänkte att det nog var ett slags vansinne att göra det jag gjorde. Men jag klarade det, med lite styrka och mycket envishet. Kanske snart sex månaders daglig träning gjort sitt, även fastän jag inte tränat som en elitidrottare.

      Totalt 3693 steg i dag, 21 procents aktivitet på klockan och min 163:e promenaddag på raken sedan starten i höstas 💪😎☀