Backstensstrand i Pernå

I går tog jag de här bilderna i ett mycket kylslaget Pernå, vid Backstensstrand. Jag hoppas att ansamlingen av vass kan avlägsnas så att det blir lättare att gå ner i vattnet för människor och hundar som vill simma här. För så vitt jag har förstått är detta en friluftsplats där även hundar får bada.

Lägg också märke till den fina grillplatsen på klippan.
Som sagt, mycket kallt här den sjunde maj 2021, men annars fint ❤
I går fick jag mitt första vaccin mot covid-19. Jag skojade lite kring det. Inte kring coronan i sig, men kring biverkningarna som kan tänkas uppstå.

Jag hoppas att de bakterier som injicerades i mig inte börjar leva loppan mitt i natten. Alltså så att de alla ropar ”nu ska vi ha disco!”… och så börjar det höras dunka-dunka-musik inne i min kropp.

Nä, då återvänder jag till vaccinstället och kräver att vårdcentralen stoppar festen!

Första vaccindosen tagen!

Jag vet inte om det var ”bakteriernas” förtjänst, eller vad det nu är som finns i ett vaccin, men fantasin började flöda efter sticket. Dock vet jag att det inte är så lämpligt med en massa coronavitsar så jag låter bli att skriva ner över hälften av tokigheterna som föddes i min hjärna.

För ser ni – allt tokigt jag gör kan de närmaste dagarna skyllas på vaccinet.
Vänstra armen kan plötsligt flyga upp och inte nog med det. Långfingret spretar också.
Högra armen har fullt upp med att hålla den vänstra nere.

I affärerna flög den vaccinerade armen också okontrollerat mot olika hyllor och plockade till sig saker. Den högra armen hann inte med. Den suckade bara, betalade och knappade in pinkoden för bankkortet.

Här i gamla busstationen gick jag in som en ovaccinerad och ännu tämligen normal Carita. Genom en annan dörr kom jag ut tjugo minuter senare. Det sägs att jag ska få en booster om tolv veckor. Undrar vad som händer då?! 😀

Allvarligare talat gick allt mycket smidigt. Jag hade tid klockan 13.10. När klockan var 13.08 var allt klappat och klart! Coronavaccinet har alltså en annan tidsrymd också 😀 Vänliga och kunniga vårdare, tydliga direktiv om allt.

Då jag hade vilat och väntat ut de femton minuter som krävdes för att se om man fick någon första reaktion kunde jag spatsera ut. Totalt var allt det här överstökat på tjugo minuter. Hurraaa!

Flowers on Fridays, del 20

Jag är väldigt glad över mina pelargoner som blommar år efter år, fastän blomningen inte är jätteriklig. Jag vet att jag borde ge dem större krukor och ny jord – men å andra sidan… de ska få plats på mitt smala fönsterbräde 🙂
Den här blir så småningom röd. Jag älskar de här blommorna och är fascinerad av hur vackra de är in i minsta detalj.
Flowers on Fridays är något jag gärna fortsätter med och Trees on Tuesdays ävenså. Ursprungligen var det Photo by Susan som startade utmaningen.

Klättrar på en gammal stol

Får nöja mig med foton hemifrån av mina växter nu då det är kyligt ute. Cykeln avhämtades ändå i dag och imorgon har den ett nytt lås. I början av nästa vecka har det utlovats +20 grader! Knappt så man tror det är sant!
Jag vill cykla mer, jag vill promenera, vara ute!

I morgon får jag min första vaccindos. Moderna. Hoppas jag slipper biverkningar.

En liten fototour är också inplanerad till imorgon med en kollega. Vi jobbar med att få ihop ett bildarkiv från olika kommuner. Där ska det helst finnas bilder såväl tagna under vinter som under vår, sommar och höst. Och dessutom har vi på gång en del andra artiklar som ska bildsättas.

En gråmulen kall dag i maj

… får man njuta av repris på TV med Karl Fredrik på Österlen. Han är ju bara så go´ ❤
Ja, jag vet att alla inte gillar då han struttar omkring i en sliten morgonrock och då han har en pojkvän. Men då kan man ju låta bli att titta på programmet.

Det var fullt sjå med att få flaggstången rest 🙂

Kallt är det fortfarande hos oss. Grått och blött. De här så kallade ”lonkero-dagarna”, då himlen är lika grå som den välkända finska drycken Long Drink, ska ju infalla i november – inte nu! Men vad gäller vädret har människan inget att säga till om, och kanske lika bra så, såsom jag tidigare sagt.

Ni ser väl de två ufona på himlen 😀 ?

Onsdag kväll = morgondagens Nya Östis klar. Tar det nu bara lugnt hemma då utevistelse inte lockar i blåsten och kylan. Cykeln står fortfarande där den står då jag inte fått låset uppbrutet, och inte hittat nyckeln heller. Hoppas jobbet låter sig fixas senast i början av nästa vecka för det SKA bli bättre väder.

I dag bokade jag vaccineringstid, då den öppnades också för grundfriska personer i åldern 50–59 år. Modernavaccinet torde det bli, på fredag!

Veckans ord – POSTA

Kom plötsligt på att jag hade en bild i arkivet som jag aldrig publicerat. Kanske för att jag tyckte att den inte gav rättvisa åt miljön i Pernå kyrkoby, där den är tagen.

Men nu får den här bilden gå ut i Mrs Susannes utmaning . Den är tagen i augusti 2018 så det kan hända att de här postlådorna inte finns kvar mer. Förstås tar man emot post här, man postar inte direkt – men det fanns tider då man kunde göra även det. Det vill säga lämna paket och brev i sin egen låda som brevbäraren eller postiljonen tog med sig och förde vidare.

Nå nu börjar det likna nåt!

Andra kvällen på en knapp vecka som jag kunnat sitta på balkongen och njuta av sol och värme. Ställningen till höger ska bära upp luktärterna, så det börjar arta sig här!

Kyllä se aurinko joskus sitten paistaa myös risukasaan, brukar man säga på finska.
Det vill säga ”solen lyser nog sedan någon gång även ner i rishögen” 😀

Ibland känns ju livet som en rishög, men så där allmänt sett vill jag inte likna mitt liv vid en sådan 🙂

Sommaren är inte här fullt ut, och jag har tappat nyckeln till mitt cykellås.
Men värre kunde det vara ställt. Sommaren kommer, ett cykellås kan brytas upp och ett nytt skaffas i stället!

Veckans ord – RULLA

Ute i sista minuten åter en gång då det gäller utmaningen hos Mrs Susanne.

Att RULLA iväg på gator och torg är inget jag väljer att göra nu längre, åldern tar ut sin rätt 😀

Hittade inga bra RULLA-bilder i mitt arkiv så jag tydde mig till en gratis bildbank. Känner mig alltid lika ”fuskig” då jag gör så, men kanske jag inte ska vara för sträng mot mig själv i det här fallet heller 🙂