Glad måndag! 22-03-2021

Längtar otroligt mycket efter lite vårvärme nu. Vi har ännu snö kvar, några minusgrader, mycket kall vind, is på sina ställen på gator och trottoarer. Men löften finns om att få +2 – +8 grader inom kort.

Måndagarna går snabbt. Börjar jobba senast runt halv tio. Vi har så kallat storspridningsnummer på torsdag. Tidningen delas ut till över 10 000 hushåll och har extra många annonser och sidor med artiklar. Det kräver långsiktsplanering och mycket samarbete och koordinering.

Bilden är från Freestyles månadskalender. Fotot är tagit av konstnären Outi Välitalo och jag fick tillstånd att publicera kalenderbilderna då jag berättar vem som är fotograf och dessutom länkar till tidningen 🙂

Veckans ord, BERÖRA

Jag har haft svårt med många av Mrs Susannes utmaningar i år. Men jag tänker också att jag inte vill ge upp.

Vissa av mina bidrag upplever jag själv som ganska dåliga, men jag gör mitt bästa, för jag vill vara med!

Dokumentärer BERÖR mig inte sällan till tårar rentav. Jag minns inte längre vad programmet jag visar på bilden handlade om men tror att det är en mor och hennes söner. De grävde i sitt förflutna, försökte spåra nån släkting.

En annan sak som BERÖR mig är då himlen utanför mitt fönster bjuder på så fina skådespel. Att vidröra en spetsgardin, den BERÖRINGEN, känns också fin.

Ja, mitt bidrag blev åter en halvmesyr, men jag kanske inte ska vara så sträng mot mig själv. Huvudsaken är att jag är med i utmaningen!

Skyltsöndag, den 21 mars 2021

För en gångs skull en traditionell skylt som jag passade på att fotografera då jag var i Strömfors bruk för några dagar sedan.

Lektion i finska blir det också. Paja = verkstad, smedja. Kahvila = cafeteria. Avoinna joka päivä = Öppen alla dagar. A-oikeudet = A-rättigheter – det vill säga rätt till utskänkning av sprit, inte bara cider, vin och öl, vilka man kan ha B-rättigheter för i Finland.

Flera skyltar hittas via BP:s blogg, här finns adressen till den!

Vacker vägg, del 133

En gammal bild från Strömfors bruk, av det som i dag heter Bed and Bistro. Det vackra staketet finns inte längre kvar.

Diskussionerna går nu heta angående försäljning / inte försäljning av vissa gamla byggnader här. Jag hoppas att man ganska fort kan få ett beslut så att byggnaderna tas om hand på bästa möjliga sätt.

I dag har jag haft en väninna på besök. Vi träffas en gång i månaden. Varannan månad hos henne och varannan hos mig. Nu har vi bestämt oss för att vi inte längre har gåvor med oss då vi går på besök. Istället diskuterar vi vad vi kan bidra med tillsammans för att ha ett knytkalas. Vi har också sagt att ingen av oss ska känna sig pressad att servera nåt fint eller att vrålstäda innan vi träffas. Vi sitter ju ”bara vid ett och samma bord och umgås”, äter gott, dricker gott, pratar, skrattar och gråter.

Att träffas ska vara prestigelöst.

Inte bekväm med för mörkt hår

Så i dag blev det dags för lite slingor igen. Och nu känner jag mig åter bekväm, känner igen mig själv med andra ord.

Belysningen i taket spelar förstås sin roll i bilderna, men de här ligger ändå nära sanningen. Jag gillar då nyanserna är ljusa i pannluggen och uppe på huvet, men så där överlag har jag väldigt många olika nyanser i håret.

Min riktiga färg är mycket mörk, men nu med åldern har den börjat skifta mot grått. Dock ändå inte till den grad att det skulle gå att låta växa ut som vackert vitt eller jämngrått. Min hårbottens färg är fortfarande nästan svart 😀

Jag lät Luana fixa mitt hår. Hon har också nu en butik på nätet, tillsvidare såvitt jag vet bara på finska.

Strömfors bruksmiljö i vinterskrud

Det var mycket lugnt på bruksområdet i Strömfors i dag. Solen sken från en klarblå himmel men vinden var isande kall.

På sommaren brukar här sjuda av liv. Också sommaren 2020 var det livligt då många valde att fira semestern hemma i Finland. Strömfors bruksmiljö är unik och nu vill Lovisa stad sälja en del av byggnaderna här. De kostar att underhålla dem och stadens förhoppning är att någon som har kunskap och intresse såväl för renovering som för turism kunde ta över en större helhet. Alla byggnader är inte till salu.

Fullmäktige beslöt att försäljningsärendet måste beredas på nytt för att det fanns så många oklarheter kring det. Företagarna på området har känt sig oroade. Vem köper och vad händer sedan?

Följetongen fortsätter men en förhoppning är att ändå så fort som möjligt få nya ägare till de byggnader som är till salu.

Det här valet att presentera bilder kallas Murverk i WordPress. Helt ok tycker jag. Funkar då man kollar på stationär dator, ska något tag kolla hur det ser ut via smarttelefon. Har ännu inte lyckats klura ut hur man får in bildtexter här.

Dagarna ljusnar minut för minut

”Höstvisan” är en vacker sång. Men där sjunger man ”dagarna mörknar minut för minut”.
Jag vill vara positiv och säga motsatsen, för nu är det ju den som gäller.

Så här såg det ut när jag tittade ut genom sovrumsfönstret då klockan var fem över sex och solen höll på att gå ner.

Som ni ser testar jag nu en del nya saker med WordPress. Rundade hörn på bilderna. Helt ok. Inte min smak direkt men jag ska se hur man får flera bilder bredvid varandra, som nåt slags mosaik.

På balkongen har solen kommit så här långt. Men den värmer inte direkt ännu. Vi hade -2 grader i dag och kall blåst, så enligt telefonens väderapplikation kändes det som -8 och så sant som noterat var det 🙂

Vardagslycka, kort promenad

Nu ska den nya WordPress-layouten testas. Ingen aning om hur det kommer att se ut i slutändan då jag är klar med detta inlägg, men skam den som ger sig när nymodigheter kastas i fejset på en utan att man bett om sånt. Kanske dom tror att gumman slutar blogga bara dom moderniserar tillräckligt mycket. Tji ska dom få!

Tomt ser det ut och tomt är det då inga kunder får sitta här och äta, endast take away gäller. Här fanns en kock och en som tog emot beställningar. De syns inte på bild 🙂

Vardagslyckan bestod av en kort promenad med stavar, 300 meter i en riktning och knäet höll! Nu ska jag gå oftare med mina stav-vänner.

Här köpte jag veckans lövbiff med bearnaisesås och pommes frites. Fick också sallad, bröd och en chokladbit.

Portionen ser kanske inte så läcker ut efter att ha skumpat i en take away-låda i min ryggsäck då jag gick hem. Men det är smaken som räknas och det att jag gärna understöder våra lokala restauranger i dessa tuffa tider.

Ny WP utan att jag fått veta något…

Det grämer förstås en betalande kund att inte få veta nånting då ett bloggverktyg ändrar utseende. Jag har hittills kunnat använda den klassiska redigeraren och gillat den – men vips var den borta!

Jag antar att den här nya också är helt okay bara jag kommer underfund med alla finesser.

Det oaktat tycker jag att det är fräckt att man inte meddelar användarna nånting… speciellt då jag INTE har en gratisversion utan betalar en ganska ansenlig summa i året…

Kanske jag lovprisar nya WordPress ännu någon dag… få se!