Det är inte så lätt att föreviga dimma. Gärna skulle man fånga de där smått mystiska slöjorna som många kallar älvornas dans över fuktiga ängar och skogspartier. Men hos mig ser det ut så här. Ibland kommer jag inte längre ut än på balkongen eller med skräppåsen då jobbet tar all min tid. Sådan dag har jag haft i dag.
Vi kämpar på!
Vi är många som kämpar på i gråvädret och med alla restriktioner vi bör följa på grund av coronaviruset. Den här blomman på balkongen har också kämpat på. Vi har haft en varm höst och den fortsätter blomma fastän den är där ute, bakom balkongglasen dock. Jag köpte den tidigt i våras och fick rådet att hela tiden tukta den, inte låta rankorna bli för långa.
Så HELT grå blev dagen inte. Lite blå inslag av blommor fick den.
Tidigt då jag är i farten i början av november? Ja, men hyacinter kan man inte ha för många av, och inte på fel tid av året heller. Nuförtiden får man ju dem även sommartid.
Glad måndag-hälsningar med ett pussel som blev klart i lördags.
1500 bitar och favoritmotivet Comic. Följande pussel som jag kanske börjar med inom en vecka har också comic-motiv.
Många ansikten, fötter, händer och kameler fanns det 😀
Och så påminner jag om utlottningen av reflexbrickan. En vecka återstår av tävlingstiden. Det kostar inget att delta.
Gå till startsidan, klicka på bilden till lotteriet uppe till höger, skriv en kommentar och saken är klar. Extra glad blir jag om du länkar till min tävling via din blogg, men det är inget måste.
Tydligt och klart. Också dagens lektion i finska 🙂
För inte så länge sedan var skyltarna otydliga och fula på gamla kyrkogårdens avfallskärl. Nu ser det betydligt bättre ut och en ny sorteringsplats har dykt upp.
Det är fars dag i dag, så vi ska åter lägga ner ljus på pappas grav.
Hos bloggaren BP hittar ni en lista till flera som är med i Skyltsöndag.
Vare sig vi vill det eller inte smyger julen på. Tomtar, plastgranar och allehanda prydnader.
Så här såg det ut i Prisma i grannstaden Kotka i dag.
Jag lekte lite med tanken att köpa en plastgran, för de är rätt fina! Men sedan tänkte jag om. Nej! Inget i plast som jag behöver bara EN vecka om året! Ska jag ha en liten gran på balkongen blir det en riktig gran. Andra små prydnader, som jag kan använda länge, får vara tillverkade av plast.
Det är mycket folk i rörelse nu, så för mig är det självklart att använda ansiktsskydd då jag går in i ett köpcenter. Många andra använde också, och de anställda sköter sig exemplariskt, men alla kunder använder inte skydd.
Vi ska väl då komma ihåg att alla inte KAN använda skydd. Om de har astma, allergier, får panikångest osv.
Första målet var att besöka Havi Outlet där man också säljer Finlaysons produkter, Mumingrejer och annat vackert inhemskt finskt till specialpris.
De här kvarteren i Kotka har jag aldrig besökt förr. Det var ett litet äventyr att hitta hit till Hovinsaari då olika vägar vi kollade på förhand via navigatorn var avstängda på grund av vägarbeten.
Sorgligt att se att ett gammalt trähus här intill Outlet-affären hade brunnit.
Vet inget om områdets historia, men här torde ha funnits en fabrik en gång.
Jag älskar gamla stora tegelbyggnader.
Kollar ni noga bilden ovanför den med maskrosen ser ni hur det är grönt vid stenfoten. Datumet då bilden är tagen är den sjunde november 2020, alltså i dag. Maskrosen blommar… i dag!
Och ja, vad köpte jag i Outlet Havi?
Jo, det här som jag visar på bilden. Men också julklappar ❤ som inte visas på bild 🙂
Jag har en plan om att till julhelgen ha en stor bricka på mitt stora bord i vardagsrummet och där bränna stora ljus. Inte alla på en gång, inte för nära varandra. Men jag älskar levande ljus ❤
Elisamatildaställer den här veckan frågor om drömmar.
Vad har du för återkommande dröm/drömmar? – De kommer inte så ofta men då de kommer handlar de ofta om att jag är utan byxor eller naken på nån pinsam plats. Ibland drömmer jag om att jag hittar pengar, hela tiden mer och mer i fler gropar i marken… men sedan vaknar jag ju. Jag har också flyttat så många gånger i livet att jag ofta drömmer om det, att det alltid finns något skåp jag inte tömt hur jag än städar och packar. Och så drömmer jag om att jag har tider att passa, till exempel inför en resa, och jag blir aldrig klar för start.
Vilken är din största dröm?
– Jag har nått många mål i livet, sådant som jag kan kalla drömmar. Har jag någon dröm kvar? Jo, ett par. Men vill inte skriva ut dem här 🙂
Vilken är din största dröm som har gått i uppfyllelse?
– Jag har inte alltid drömt om det, men att jag startade eget företag som hittills har gått bra och att jag slutligen blev chefredaktör för en tidning kan nog klassas som uppfyllda drömmar.
Har du någon gång drömt något som slagit in?
– Jo, det vågar jag påstå, fastän jag inte nu precis minns vad det var.
Vad är din största mardröm?
– Sådant som har med olyckor, misshandel, tortyr och död att göra, men som jag inte heller vill sätta till pränt.
Det blev ju en del förfärliga saker här…
Men i dag firar vi också Svenska dagen, Gustav Adolfsdagen, som är viktig för många finlandssvenskar. Vi tillhör en unik minoritet i världen.
Och om det finns någon bland mina bloggvänner utomlands som undrar vad en finlandssvensk är, så säger Wikipedia så här.
Mitt modersmål är svenska, jag lärde mig någorlunda bra finska först då jag var kring fjorton år gammal. I dag räknar jag mig som tvåspråkig, men finska är inte mitt modersmål så därför kan jag inte uttrycka mig fulländat på finska, inte skriva allt grammatiskt rätt heller 🙂
Så här ser det ut på pusselfronten. Alla bitar som inte har lagts syns inte på fotot, de ligger sorterade i askar på stolar invid bordet 🙂
Och så har jag fått hjälp av en elektriker från bekantskapskretsen i går och i dag. Har haft problem med två lampor i taket. Det handlade både om kontaktproblem med glapp i sladdar och trasiga lampor. Men nu har allt testats, för det är ju inte så där bara att man själv börjar pilla med olika instrument i el-uttag… nej fy sjutton, jag har respekt för sådana.
Ett arvegods. Svårt att fotografera så att bägge lamporna lyste, det blev inte helt bra så här heller, men huvudsaken är att lamporna funkar!
… som jag tog i lördags, får pryda bloggen i dag då jag mest jobbat hemifrån.
Jag var ute på ett kort ärende, men överlag försöker jag att inte röra mig så mycket ute bland folk, i affärer och så. Då och då måste jag förstås handla mat och dryck.
Torsdagarna börjar med att jag gör upp preliminära planer för innehållet i nästa veckas tidning. Listan går ut till medarbetarna, tankar och idéer bollas via mejl.
Sedan hade jag ett samtal med en forskare vid ett universitet i Tammerfors. Vårt sätt att jobba på Nya Östis har väckt intresse även där 🙂
Följer lite så där på sidan om med vad som händer i USA. Hoppet lever för att Biden ska vinna. Trump kommer förstås att protestera och börja härja, men vi får ta en dag i taget med det också.
Konstigt nog härjade han inte alls och talade inte om valfusk för fyra år sedan, då han själv blev vald…
Den här gatan skriver jag om i morgondagens tidning. Nya trafikarrangemang väntar, för att hastigheterna ska hållas nere i Gamla stan.
Även Strandvägen snyggades upp för kanske ett år sedan. Mellan cykelvägen och körfilen kom stenläggning och nya lyktor. Till höger kan finns P-platser för bilar. Vid övergångsställena har vägen fått ett litet trafikhinder i form av höjning och avsmalning.
Vägen med utsikt söderut.
Jag hör till dem som sällan klagar, för jag tycker att det här blev snyggt. Men oj oj, nog gnälldes det medan projektet pågick. Vad kostar detta? Och farthindren är ”för höga”… ja, man SKA ju inte kunna göra över dem med 80 km/timmen…
Kantstenar som var för vassa och skar sönder bildäck utgjorde ju en blunder, men sånt händer och de byttes ut. Något brunnslock asfalterades igen, men även det åtgärdades.
… hur gärna jag än vill följa presidentvalet i USA i realtid.
Vakar jag till fyra, fem på morgonen finsk tid finns det inte en chans att jag ska orka hjälpa mina medarbetare att få Nya Östis klar på onsdag kväll.
November 2016.
Jag minns det nästan som om det var i går.
Jag bodde inte på den här adressen då, för här har jag bott bara tre år och två månader.
Men jag minns. Jag vaknade upp i bostaden på förra adressen, slog på radion, och ville inte tro mina öron.
Var det ett skämt eller en mardröm jag hade vaknat till? Donald Trump hade valts till USA:s president!
Det går inte att på några rader summera det jag känt under de fyra år som jag följt honom. Men jag ska försöka beskriva vad jag känner.
– Trump är en vandrande katastrof som gör mig ledsen och nedstämd
– Trump kan inte ses som ett föredöme för världens barn, han är inget att se upp till
– Trump får mig att tro att USA är ett u-land, där inga normala demokratiska regler gäller, det stora barnet i sandlådan kan skrika ”jag godkänner inte valresultatet, allt är fake news” och så bankar han motståndaren med spaden i huvet (Obs! BARN beter sig bättre än Trump)
Dessvärre avspeglar Trump troligen en del av hela världen där girigheten regerar. Pengarna styr.
Jag saknar Barack Obama SÅ mycket och jag ber till alla gudar som kanske på något sätt kan skapa rättvisa i världen att låta Joe Biden få en chans nu. Om han är bra för USA och för världen vet jag inte. Men han kan inte vara sämre än Trump.
Hoppas jag får vakna till en Trumpfri värld i morgon.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 