Haft en finfin dag!

Jag glömmer lätt hur skönt det är att vara ledig några dagar. Att bara sitta i solen, känna värmen, titta på folk som flanerar förbi, äta en glass.

Har inte slagit på teven alls i dag. Gjorde en utflykt till grannstaden med min syster och njöt av försommarens första riktigt soliga och varma dag!
En fin födelsedag blev det!

Njöt av solen och värmen, det gjorde många andra också i Borgå i dag.
Det där med att hålla avstånd… tja? Men jag vill inte gnälla då dagen varit så fin ❤

Den här boken, eller innehållet, har jag redan börjat sluka. Otto Gabrielsson skriver rasande rättframt och flytande om sina känslor då det gäller relationen till fadern Jörn Donner. En relation som knappt fanns.

Och så slutligen ett bildbevis. Inte den finaste bilden av en köttfärspaj med paprika och tomat, men den doftar i alla fall gott 😀

Paj, den 22 maj! Klar i sena kvällstimmen, tror att jag äter den först i morgon.

Trött men tacksam, glad och lycklig

Det har varit en underbart fin dag i dag. Solen sken, det var varmt  och jag var ledig från alla plikter.

Någon kanske tycker att lyckönskningar som svämmar in via Facebook är opersonliga, men det tycker inte jag. Varenda en får ett personligt tack av mig, så länge som jag orkar hålla på i kväll ❤

Om över 400 personer har skrivit hälsningar där betyder det att jag också tänker på var och en av dem under några sekunder. De är alla människor jag har eller haft något gemensamt med.

Det här var en pryl jag hade önskat mig till födelsedagen och min syster och mamma infriade önskningen. Nu har jag en plats att hänga nycklarna på ❤

Av en kollega fick jag de här små dofttvålarna, helt underbara att lägga in i ett skåp eller att ställa fram på toa eller någon annanstans då gäster kommer.

Tack Marina, du vet vad jag gillar ❤

Jag är trött, tacksam, lycklig, glad. För att jag har så många vänner, människor som på riktigt bryr sig. Det är deras omtanke som ska bära mig.

Det finns alltid människor som inte tycker om mig… det har jag skrivit om hundra gånger förr. Varför är det så lätt att låta sig slås ned av dem, i stället för att låta sig bäras av alla som vill mig väl, som tror på mig?

Det känns på något sätt som ett svek och orättvist mot alla som verkligen är mina vänner… att jag blir ledsen då jag möts av nonchalans och orättvisa.

Men jag tror att vännerna förstår… och just därför är de mina vänner ❤
Kram och tack till er alla som lyssnar, förstår och stödjer. Jag vill också finnas till för er då ni behöver mig.

Spara tid – till vad?

Jag brukar säga att jag är en bra chef, åtminstone för mig själv. Passade därför på att ge mig ledigt den här veckan, annars hade min födelsedag på en tidningsonsdag (dagen innan Nya Östis kommer ut) med värsta rusningen av allt, inte ha blivit en lugn dag.

En del av min lugna frukost i dag. På Ernst-brickan, med visdomsorden ”Man kan fråga sig vad vi spar all tid till”.

I dag tänkte jag skriva något fler inlägg än i vanliga fall, mest korta sådana 🙂

KALAS!!!

Vädret är KALAS! Med 25 grader på dagen och ännu vid 21-tiden på kvällen +19 och det är lövsprickningstider och vackraste skiraste grönskan.
Jag är så lycklig, jag är så tacksam ❤ För att jag fått uppleva så mycket i dag.

Visar inte alla bilder på en gång. Av erfarenhet vet jag att det kan vara bra att ha några på lager under de dagar då jag jobbar från arla till särla.

I dag hade jag förmånen att få fira Mio som fyllde tre år ❤ Ett sådant KALAS! Under bar himmel, med grönt gräs under fötterna, ballonger, paket, picknick på filt, gungor, flaggor…

… och fingerfärg! Är något härligare än det? Jo. Att stoppa hela handen i burken 😀

Grattis Mio tre år! ❤

Sköna maj!

Endast en och en halv vecka återstår av dig. Jag har försökt suga in varje minut, varje timme, varje dag. Och i år har jag lyckats se vilken dag björkarna fick mössöron, så jag tackar dig våren för att du tagit tid på dig i år.

Snart ser jag inte från balkongen till grannarna mer och dom ser inte mig 🙂

På redaktionsmötet bjöd jag på toscakaka. Jag har inte hunnit fira desto mer i dag, men snart ska jag ta ett par glas vin och skåla för mig själv.

Har inte bakat själv 🙂

Jag har jobbat och jobbat och jobbat i dag. Skrivit artiklar och haft mejlkontakt som har med kommande uppdrag att göra.

Men jag har också ägnat ett par timmar längs med dagen till att personligen tacka för alla gratulationer som i första hand kommit via Facebook men även via Whatsapp, Messenger, mejl och telefonsamtal.

Riktiga kramar, post i form av handskrivna brev och kort, telefonsamtal där man hör rösten av en människa – klart att de står i en klass för sig. Men alla andra hälsningar från när och fjärran har också känts oerhört värdefulla. Då jag har skrivit tack till er har jag tänkt på er, och för det mesta sett en bild av ert ansikte.

Hjärtligt tack till er ALLA för att ni också tänkte på mig ❤ ❤

Söndag – firar lite i förväg!

Inte så att jag tar ut hockey-VM:s brons i förväg, nej!
Nu talar jag om min födelsedag som är i morgon. Men då den infaller på en måndag, som dessutom råkar vara rätt späckad av jobb – så blev det att fira lite i förskott, och kanske något i efterskott också 🙂

Tack för kakan!

Marina och Anne överraskade mig då jag blev bjuden på kaka och skumpa! Tusen tack till er ❤ och till er kusk, och kanske katterna också var med på ett hörn 🙂

Födelsedagsgåvor.

Roliga är mina vänner också. Ser ni, jag fick spikar och skruvar 😀 Och för Anne som vistas mycket utomlands är Fazers choklad med salmiak så gott och finskt som det kan bli. Det tycker jag också!

Saltbodan bjöd på Kisastudio. Den som ville fick alltså se VM-bronsmatchen mellan RUS-FIN här.

Den här skylten passar ju inte på Skyltsöndag också 😀

Själv var jag tvungen att ha så pass mycket disciplin att jag cyklade hem efter två glas mousserat eftersom jag har artiklar att skriva ut i kväll.

Här avlägsnar jag mig från Skeppsbron. Toppenväder!

Vägarbetena på Strandvägen gör att det är lite rörigt här under en stor del av sommaren, men det blir fint då det allt blir klart!

Saltbodtorg och huset Vackerbacka.

Som ni ser, vägarbeten pågår 🙂 Massor av skyltar och en hög med grus.

Födelsedagen i BILDER

Än är inte födelsedagen slut. Den kronas med antingen en silver eller en guldmedalj i kväll. Det sägs att man förlorar ett silver och vinner ett brons, men jag väljer att vara mycket nöjd med att Finland tagit sig till final.
Som man säger på östnyländska ”man får vara snål men inga glupi” (glupsk).

Min mor och min syster bjöd mig på mat på restaurang och efter det blev det kaffe med dopp under äppelträdets blommor.

Finns det något vackrare än ett gammalt äppelträd i blom?
Finns det något vackrare än ett gammalt äppelträd i blom?
Sedan öppnades golfsäsongen hos väninnan.
Sedan öppnades golfsäsongen hos väninnan.

Jag förstod vinken som väninnan gav då  hon sa att det liksom inte hör till saken att gästen besegrar värden, så jag lät henne vinna med ett slag 😉 Annars kanske jag inte hade blivit bjuden på en ny runda!

Till en födelsedag hör också jordgubbar och skumpa.
Till en födelsedag hör också jordgubbar och skumpa.
En del av gåvorna jag fick.
En del av gåvorna jag fick.

Känner mig väldigt bortskämd. SÅ kul att få små gåvor på födelsedagen fastän man inte längre är ett litet barn. Innerst inne är man ju det ändå. Barnet försvinner aldrig därifrån – och så tycker jag det ska vara.

Snart laddar jag för matchen! Go Finland go!

Förlovningsdag

I dag är det på dagen sjutton år sedan maken och jag förlovade oss.
Han kom med ett flyg från Sverige och väskan kom med ett annat, där blev något strul – men klart han skulle till Finland, med eller utan grejer 🙂 För skulle vi förlova oss så skulle vi ❤

Det skedde på en badstrand, men inte på den där vi har kiosken. Den här ligger lite mer avlägset och vi stod där mitt i en lång trappa och växlade ringar. Jag kände att han var mitt livs stora kärlek och vi skulle alltid vara tillsammans.

Hade jag fått bestämma skulle det ha blivit så, att vi hade åldrats tillsammans. I med- och i motgång skulle jag ha kämpat.
Jag var ju till och med beredd att förlåta otroheten.

Men… allt blir inte som man tänkt sig och terapeuten säger att vi aldrig kan veta vad som kommer att hända. Också jag skulle, sägs det, kunna bli huvudstupa förälskad i en annan fastän jag tror mig vara lycklig med min man.
Jag har svårt att föreställa mig att det hade kunnat gå så. Vem hade kunnat komma och bräda min man?
Men… ytterligare ett men…
Kanske jag fortfarande efter 52 år inte vet så mycket om livet.

I kväll ska jag ut med en väninna på välgörenhetsrock. Vi firar hennes födelsedag och höjer säkert en skål på förlovningsdagen också. Det här datumet är ju ett av många som jag ändå aldrig glömmer 🙂

Avslutar med lite bilder från gårdagen.

Snart dags att byta till vinterdäck. Foto: Mariella Raevuori
Snart dags att byta till vinterdäck. Foto: Mariella Raevuori

På förmiddagen i går skrev jag en grej om vinterdäck.
Den blev paradgrej i dagens Östra Nyland.

Första sidans huvudgrej, Risken ökar för blixthalka.
Första sidans huvudgrej, Risken ökar för blixthalka.
Sockersöta syltmunkar.
Sockersöta syltmunkar.

På eftermiddagen besökte fotografen Mariella och jag en lunchcafeteria i Tessjö. Impin Kievari heter stället och det har funnits i tjugofem år.
Men så kom den nya motorvägen, som i och för sig är en välsignelse med tanke på trafiksäkerheten.
Men kunderna försvann och serveringen tvingas stänga. Innehavaren hade sista dagen öppet i går och bjöd alla på kaffe, bullar och syltmunkar. Jag fick en tår i ögat då hon var så vänlig att hon gav en påse full med munkar som vi fick ta med till redaktionen. Så omtänksamt!

Sibeliusgatan i Lovisa.
Sibeliusgatan i Lovisa.

Här är jag på väg bort från jobbet. Älskar att gå och dra med fötterna i de prasslande och doftande löven 🙂