Veckans ord – LÄSA

Ordet för vecka fyra hos Susanne är LÄSA.
Jag tycker om att läsa, tyvärr har jag sedan jag blev chefredaktör haft alldeles för lite tid för att läsa böcker som kräver att man läser mer än två, tre sidor per dag för att hänga med.

Den här håller jag på med nu, i mycket lugn takt.

Därför satsar jag mer på böcker som ger mig andlig och mental styrka. Jag har fortfarande Keplers ”Lazarus” oavslutad då den dröp av bestialiskt våld… Det har kommit ut en ny Kepler efter det, ”Spegelmannen”, men den lär vara minst lika detaljerad i våldsbeskrivningarna, så nej tack. Synd på ett sätt, för jag gillade kommissarie Joona Linna ❤

De första böckerna som Kepler skrev i serien om Joona Linna var filmatiska och spännande, men vad hände sedan?

Jag läser förstås också många tidningar, såväl dags- som veckotidningar. Men då det kommer till böcker så ska de vara lugna och vägledande eller också något slag av biografier som berättar om riktiga människors upplevelser och liv.

Spänningen stiger

Det har varit en arbetsdryg dag då det är mycket jag måste få klart innan resan. Mest har det handlat om bokföringsärenden såväl för Nya Östis som för mitt eget företag.

Mot eftermiddagen kände jag mig helt mör men fick en skön paus då min syster och jag besökte några affärer och bankomaten, för uppköp inför resan och lite cash behöver man ju alltid.

Tar Joona Linna med på resan ❤ Häftet under boken likaså. Köpte det på förra läsarresan och ska göra anteckningar från utfärderna i det. Och Året Runt ska med, som mer lättsam lektyr 🙂

Från bokhandeln kom meddelandet om att Kepler ”Lazarus” i pocketform anlänt. Lagom till resan! Det blir nog spännande värre. Tempot brukar vara högt och obehaget brukar krypa in under skinnet, så få se om jag klarar av allt eller måste pausa ibland.

Har läst alla Keplers böcker, förutom då den här senaste, och jag älskar Joona Linna ❤

Hurraaa! Mitt spionsystem funkar igen!

Jag lyckades också med den krävande bedriften att byta batterier i mitt spionsystem 😀 Pilligt med små ”fingerstavar” och att de ska komma på rätt led. Jag borde ha blivit ingenjör!

Nä, men den här manicken är suverän. Den satt på dörren då jag flyttade in för två år sedan och är ett slags förstoring till det traditionella titthålet i dörren.
Det är som sig bör i en James Bond-bostad!

Inte mycket nytt att berätta

Sju antibiotikatabletter av tolv har svalts, 10 x 10 milliliter hostmedicin likaså.
Medicinen gör mig torr i munnen och ger mig yrsel. Men det kunde vara mycket värre. Så jag accepterar läget och tar det lugnt.

Jag är ungefär som Mumin på bilden. Som för övrigt är ett av korten jag skickat utomlands i postcrossingen.

Ett kort jag fått från Ryssland i postcrossingen.

Får hålla mig till arkivbilder nu då jag knappt rör mig utanför hemmets fyra väggar. Jag gick förvisso till redaktionsmötet i dag. En sträcka på en halv kilometer. Och jag insåg att jag hade överskattat mina krafter en aning. Klarade det ändå och fick skjuts hem via affären av min syster – skåpen hade blivit rätt tomma här hemma, men nu klarar jag mig åter några dagar.

Så det finns inte så mycket nytt att berätta. Jag läser den otroligt spännande men obehagliga och bloddrypande ”Kaninjägaren” av Kepler, och suger i mig alla detaljer om underbara Joona Linna.

I morgon har jag en intervju som jag hoppas orka med, och på kvällen är det innebandymatch.
Det är nästan så jag glömt hur det kändes att ha normal ork.
Men det gör säkert gott att reflektera över det – hur värdefull hälsan är och hur glad vi ska vara varje dag vi orkar och KAN stiga upp ur sängen.

 

Veckans ord – SIFFROR

Veckans siffror.

Eftersom jag ännu inte är i form för att gå ut och ta de foton jag planerade till Veckans ord hos Sanna, nöjer jag mig med det här bidraget.

Siffror för mig den här veckan har bland annat handlat om laboratoriesvar.
Dessutom är jag inne på 39:e kapitlet i Lars Keplers ”Kaninjägaren”. Keplers berättelser har blivit allt mer bestialiska. Jag skulle klara mig med färre utstuderade detaljer om allehanda våld. Men jag klarar mig inte utan Joona Linna, det är för hans skull jag läser boken ❤

Och för att nu inte James Bond ska känna sig sidsteppad av kommissarie Linna får han komma med på ett sifferhörn. Ett glasunderlägg med honom i fokus fungerar just nu som bokmärke 🙂

Tänkte gå till sängs med…

Kepler och förhoppningsvis även Joona Linna. Oj oj, som jag väntat på att få veta hur det gick för honom efter boken ”Sandmannen”.
Sundsvalls Tidnings recensent varnar mig dock: om jag öppnar boken kan jag inte sluta läsa. Dagens Nyheter skriver ”som att trilla ner i en fors, man rycks hejdlöst med och hinner knappt andas”.
I pausen i innebandy-VM då Finland ledde finalen mot Sverige med 0-2 började jag faktiskt läsa. Mest för att få tiden att gå mot andra perioden…
Få se om jag är vaken hela natten med ”Stalker”…

Som jag väntat på att få den här boken i min hand. Nu hade jag den med mig hem från Sverigeresan.
Som jag väntat på att få den här boken i min hand. Nu hade jag den med mig hem från Sverigeresan.

Den där Joona Linna…

Fascinerande läsning.
Fascinerande läsning.

Som författare vet jag att det är en konst att skapa levande karaktärer, att hålla spänningen vid liv, att driva en story framåt, att ha ett bra språk.

Då jag försökte få min första bok publicerad på ett etablerat förlag blev svaret att storyn är bra, karaktärerna levande och det var bra att jag vågade skriva om sex. Men berättelsen var för omständlig.

Nu sitter jag med drygt 600 sidor framför mig i pocketversionen av Keplers ”Paganinikontraktet”. Samtidigt som jag vill veta hur det hela slutar vill jag inte att boken ska ta slut. Jag är oerhört fascinerad av kommissarie Joona Linna. Hans intelligenta och återhållsamma, eftertänksamma gestalt lämnar mig inte ifred.

Ibland slår hjärtat extra slag av spänningen som jaktscener och knivslagsmål skapar. Men författarna frossar inte i blodiga detaljer. De lämnar över mycket åt min egen fantasi.
Också om Joona Linna.

Jag tycker att en författare har lyckats med sina karaktärer då de berör läsarna. Antingen hatar du karaktärerna eller så älskar du dem. Lämnar de dig oberörd saknar boken något väsentligt.

Dag utan måsten

Skönt att ha tid att läsa, och formatet är toppen.
Skönt att ha tid att läsa, och formatet är toppen.

Härligt att vakna till en dag utan måsten. Tvättmaskinen har gått och köttbullar har stekts i ugnen men det har liksom gått där på sidan om allt annat.

I dag har jag ägnat Hufvudstadsbladet mer än en timme. Utöver det läser jag också gårdagens och dagens Helsingin Sanomat som tillsammans utgjorde otroliga 104 + 144 sidor. Konstigt nog blev söndagens HS efter tablodiseringen inte så tjock som många befarade, det vill säga att den inte skulle få plats genom brevinkastet 🙂

Ska fortsätta läsa senare i kväll, också Keplers Paganinikontraktet som är både spännande och välskriven. Gillar huvudpersonen Joona Linna 😉
Tänkte också hinna surfa runt i bloggosfären, och förstås besöka mina favoritbloggar.

Sex gånger fick Tor jubla mot Ilves. Foto: Benny Liljendahl
Sex gånger fick Tor jubla mot Ilves. Foto: Benny Liljendahl

Gårdagen fick ett fint avslut då Tor besegrade Ilves från Tammerfors i innebandyligan med siffrorna 6-4.

Jag lät också ta nya slingor i håret och fick ny modell på pannluggen. Försökte ta en bild av frisyren för att visa på bloggen men lyckades inte fota mig själv så att jag blev nöjd… med nunan 😀