Hoppade på cykelsadeln fastän det var +28 grader. Vis av erfarenheter från i fjol då jag glömde vattenflaskan hade jag nu en med mig.

Hambergska hemmet var för ett servicehem för seniorer. Jag var ofta där för cirka tio år sedan när en nära och kär bodde där innan hon gick bort. Så huset bär på fina minnen från den tiden. Själva huset i sig är värt att uppleva, även om det nu ter sig annorlunda som utställningslokal. Man minns ju i vilka rum de äldre satt och åt tillsammans och där firade vi också G:s 90-års dag.

Konst finns i två våningar och hiss finns för dem som har svårt att gå i trappor.

Mest spännande var det att gå ner i källaren. Jag var ensam besökare just då och mina steg ekade mot klinkerbeläggningen på golvet.

Och det bästa kom på något sätt till sist. Rummet längst borta bjuder på en värld av tecknade serier 🙂