ljung

Blandade bilder och insikter

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Olika fortskaffningsmedel 🙂 Någon tar sig fram med cykel, någon annan med en traktor. Bilden tog jag i Skinnarby i samband med Lovisa Historiska Hus, utanför Kauppiaantalo.

Sedan var det någon nån gång som sa att det är svårt att fota maträtter. Ibland blir det som ÄR gott inte så gott att se ut 😂

Jag känner ändå åter glädje över att orka göra nånting att äta till mig själv. Tomaterna är från växthusodlingen. Mozzarellan från affären, svartpeppar och basilika och sedan lite balsamico. Brödet strök jag lite smör på, vitlökssmör hade egentligen varit bäst, om man gillar sånt. Men det hade jag inte hemma. Bruschetta mozzarella – något jag lärde mig uppskatta då jag var på Corfu 2017.

Jag har långsamt börjat hitta tillbaka till det som ger mig glädje och lugn i vardagen. Att träffa vänner. Några av klasskamraterna från förr, som jag träffade i lördags, ska jag träffa en och en så småningom. På mammas gård i söndags talade jag med en av hennes grannar som var där med hunden. En före detta gymnastiklärare gick förbi och stannade upp för att tala med mamma, min syster och mig där vi satt på gården. En annan grannes dotter kom och pratade en stund.

Jag kanske inte ens helt begriper vad jag har missat då jag har gett sex år av mitt liv till mitt företag och jobb på heltid. Det har inte funnits tid för reflektioner och inte till så många spontana upplevelser heller.

Men det här är ju inte någons fel. Inte tidningens i alla fall. Det är ju jag själv som har valt att ha det så. Och det är även jag själv som nu väljer att trappa ner. Finns det jobb för mig på tidningen framöver ställer jag mer än gärna upp, men jag har inte längre ansvaret som chefredaktör efter den 25 september. Finns det inga jobb för mig där letar jag efter något annat efter nyår.

Tips för höstträdgården! Jag kommer inte på nu vad de där som liknar kålväxter till höger och vänster heter. Ljungen i mitten, det finns ju färgade varianter. Somliga gillar dem, andra inte. Jag tycker den här gamla sängen och lådan med höstväxterna är fin. Fanns på gården till Pitkänpöydäntalo som jag besökte under Lovisa Historiska Hus den 24 augusti.

Halva veckan har nästan gått

~ Carita Liljendahl ~ 19 kommentarer

… och snart känns det att jag kan pusta ut lite. Besök hos fysioterapeut imorgon, massage på fredag efter fem veckors paus. Behövs verkligen. Ibland blir det paus av olika orsaker, nu grasserar jag influensor, bland annat.

Isande kallt i dag då vi planterade ljung på gravarna. Men skönt att få det gjort. Det är ju bara jag själv som måste gräva fram en varmare tjock tröja, klä mig i högskaftade vinterstövlar, skaffa en ny varm vinterjacka (har bara en kappa).

Kära pappa. Nästa år fyller du 100 år. Saknad har du varit länge ❤ Att du själv valde att lämna jordelivet, utan att lämna en förklaring har satt spår i mig.

Jag förstår nu som äldre varför jag skapat ett pansar kring mig. Jag blev övergiven då som 15-åring utan att veta varför.

Då jag blev övergiven för tio år sedan i samband med skilsmässan sa terapeuten att jag har all anledning att gråta. Jag undrade nämligen då varför jag grät så mycket. Varför tårarna aldrig tog slut. För i grund och botten hade jag ju det det bra ändå. Med tak över huvet, mat på bordet och ett jobb att gå till. Fastanställning på den tiden.

Terapeuten fick mig att förstå att jag tappert hade kämpat på, troligen inte sörjt färdigt, inte fått sorgen bearbetad efter pappas bortgång. Sedan ploppade allt upp på nytt då skilsmässan kom som en blixt från en klar himmel.

Efter det har jag troligen byggt ett skyddspansar för att inget och ingen ska kunna såra mig igen. Jag har varit ensam snart tio år och det har blivit naturligt att jobbet fyller min vardag från morgon till kväll.

Jag har ofta velat skriva om djupare saker än en massa ytligt tjafs. Men jag har tagit hänsyn till andra människor, och jag gör det fortfarande från fall till fall.

Men nu fick jag ur mig det här.

Gröna trollet på balkongen och diverse annat från dagarna som gått

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Hade jag målat ögon på krukan hade det här blivit ett roligt troll, med håret på ända – hur galet som helst 😀

Varje sensommar eller höst vill jag köpa ljung, jag vet inte vad som lockar i det enkla.

I måndags hade vi möte på församlingshemmet som ligger ett stenkast från mitt hem. Den här planteringen står vid dörren. Vi diskuterade kommande luciatraditioner och samarbetet mellan tidningen, lokala Röda Korset, svenska församlingen och lokala ungdomsförbundet. Det är inte lätt att få kandidater numera. Unga flickor ser det som en skönhetstävling, fastän det inte är det, och de har också fullt upp med studierna och vill varken göra dåligt ifrån sig i dem eller i uppdraget i luciaföljet. Så det finns många aspekter att fundera över, traditioner att förvalta men kanske ändå förnya?

Varje kväll har jag pusslat nu och det avancerar, långsamt så här i början men ett tiotal bitar hittas och roligt är det! Tankarna flyger fritt.

Det här är väl något slags pensé? Köpte den i våras och den blommar fortfarande. Jag tror att jag har lärt mig hur jag ska plocka bort vissnade blommor, var jag så att säga ska knipa av stjälken för att att nya blomknoppar ska bildas. Det gäller att inte låta frökapslar bildas 🙂

Höstmarknad och kyrkogårdsbesök

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer
Det arrangerades för första gången en höstmarknad på parkeringen utanför Hardom Bröd vid västra infarten till Lovisa. Ett tiotal försäljare fanns på plats. En sålde rostat kaffe, en annan dörrkransar och prydnadspumpor. Stickade strumpor och vävda mattor, honung och sylt, hembakade och inlagda delikatesser. Trevligt!
Jag köpte en krans, men den hänger inte ännu på en dörr.
Blomsterbuketterna som vi förde till pappas födelsedag för en månad sedan hade förstås vissnat och byttes nu ut till ljung och en höstblomma. Murgrönan har hållit sig fin sedan sommaren och några gröna kvistar kunde vi plocka ut från de vissnade buketterna. Hälsningar till pappa ❤

Ljung hör hösten till

~ Carita Liljendahl ~ 13 kommentarer
Ska snart städa lite på balkongen, jag hoppas jag har tid och ork för det på söndag. I dag kom nämligen den stora tröttheten över mig. Inte konstigt alls då jag jobbat nästan två veckor i ett sträck, utan någon längre ledighet.

Luktärterna har snart gjort sitt så de åker ut. Men pelargonerna är ännu otroligt fina och en gräsväxt likaså. Eken Lukas blad börjar gulna, men det är ju naturligt till hösten så han får stå kvar och så ser vi om han återhämtar sig på våren ❤

Ljung hör hösten till, så igår köpte jag den växt som syns på bilden.

Snart väntar nittio minuters massage. Behöver den och även annars massören Bettans omsorg.

Nu behöver jag lugn och ro

~ Carita Liljendahl ~ 11 kommentarer

… ja, alltså resten av sena eftermiddagen och kvällen. Rubriken kanske kan upplevas som makaber då den är från en grav. Det är inte riktigt det lugnet och den ron jag ännu är ute efter. Å andra sidan vet vi aldrig när våra timmar är räknade.

Har haft en extremt intensiv dag med massor av mejl och annan konversation som har med jobbet på tidningen att göra. Om jag inte hade jobbat sex timmar i går vet jag inte hur jag skulle ha rott i land den här dagen.

Min paus för att komma bort från datorn i dag och för att få en nypa frisk luft var ett besök på kyrkogården. Där planterade min syster ljung och jag lade ner en krans med ett ljus och en ängladekoration.

Se så fint tagetesen blommar fortfarande!

Det är ingen speciell minnesdag i dag. Vi har varit rätt ofta till pappas grav den här sommaren och hösten. Tidigare i somras behövde vi vattna där ofta då det var så varmt. Nu har vi gått dit för att se att allt är skick och bytt ut en del växter.

Kanske snart dags att plocka fram ett nytt pussel? Då kan jag varva ner.

Höst på balkongen och pusselläget

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Det går ganska långsamt med pusslet nu men nere till vänster har jag gjort en del framsteg. Jag har också hittat små helheter av myllret av hus, trappor och andra detaljer. Men dem har jag sorterat och byggt ihop i askar som inte syns på bilden.

Sedan jag visade förra bilden i onsdags har jag ju faktiskt också fått himlen klar 🙂

I går gav jag bort tre pussel och fick tre andra istället. Det råder nåt slag av pusselboom. Tror inte att det bara gäller Lovisa. Under coronatider och kommande långa, mörka höst- och vinterkvällar behöver människor sysselsättning.

På balkongen är pelargonerna inne i sin andra blomning och jag ska se om jag får en av dem att överleva vintern. I fjol lyckades jag med en, den har jag i köket i dag.

Lampan som tål fukt och kyla är tänd. Ute är det jämngrått. Sedan tretiden har det regnat och klockan är nu halv sex. Det är fjorton grader.
Vi fick vaga löften om att sommaren skulle återvända på onsdag nästa vecka. Men jag tror att den bara orkar ta sig till Sverige. Våra utlovade +21 grader har i prognoserna ändrats till +16. På fredag nästa veckan förutspås +10 och på nätterna bara +2 och +3…

Det är inte så mycket mer man kan göra än att acceptera läget 🙂 Hösten kan vara mycket vacker också.
Och måste jag välja mellan att ha tre veckor med +30 väljer jag det här svalare vädret. Men det kunde ju finnas nåt där mittemellan 😀

Vackert och lugnt på kyrkogården

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Vi var kanske ute i extra god tid då vi planterade ljung på familjegravarna redan nu. Men det var skönt att vara ute där då blåsten var varm och då det inte regnade just den timme som vi tillbringade där.

Gamla kyrkogården är en fin plats i Lovisa.

Kyrkogården omgärdas av en stenmur, på många ställen klädd med mossa och ormbunkar.

På pappas grav planterade vi den här och en annan ljungväxt. Den kom alltså ner i jorden men var lättare att fotografera så här.

Snart höstmys som gäller

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

Sover med öppet vädringsfönster. I natt var det mysigt att höra blåsten vina i knutarna. En del löv har färgats röda, andra går lite i gult och orange. Men ännu har vi mycket grönt, såväl  i träd som på gräsmattor.

Därför blir man ju lite överraskad, för att inte säga lindrigt chockad – då man ser att JULEN kommit till Tokmanni! Lite så där försynt har den smugit in. Några ljus fanns inklämda bland de andra som var vita, gröna, bruna, grå.

Gott folk! Snart är det jul, glöm inte det!

Och bakom följande hörn av hyllor. Ett ensamt underlag. Kvarglömt sedan julen 2019? Eller samma försynta påminnelse om att det bara är drygt fjorton veckor till jul!

Glada nissar i hyllan.

Nej, gott folk. Jag tycker inte vi behöver tänka på julen än. Och jag hoppas vi slipper höra julmusik i affärerna långt framöver. Den första december kunde dom få börja spela den. Kan man inte få en lag på sånt?!

Höstfint utanför caféet.

Var med syster och mamma på café i dag. Speglingen av byggnaden på andra sidan gatan såg jag som vanligt först då jag tog fram bilden i Photoshop 🙂

Jag ska inte bränna ljuset i närheten av ljungen. Visar bara bägge på samma bild.

Hos mig är det sensommar på balkongen. Den övergår sådär sakteliga till höst. En del av tomatplantorna finns kvar, så länge som där finns tomater (inte tomtar – hahaa) att skörda 😀

Bordet, ljungen och ljuset – samtliga har jag köpt i Lovisa. Ljungen i dag från Tokmanni och ljuset från Sähköpiste LSOY Koti. Det mesta du behöver kan du köpa lokalt i din hemstad, var du än bor, hoppas jag ❤

Några vardagsbilder, innan snön kommer…

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

Nu har det hotats med blötsnö. Det kan komma uppåt en och en halv decimeter, påstås det.

Ja, kanske det är dags? Vi har ju haft en lång, varm och på många sätt skön höst.

Balkongen är inte helt städad inför vintern hos mig. Inte kan jag ta bort blommor så länge de är gröna, eller rentav blommar och annars trivs! Ljungen är den enda som troligen står sig hela vintern.

Pelargonen till vänster ger troligen upp i något skede, men ljungen tål ju kyla.

För några dagar sedan tog jag den här bilden då solen sken över vårt rådhus med intilliggande park.

Skuggspel på en av väggarna i mitt hem, en plats jag älskar ❤

Tidigare i somras tog jag den här bilden av Hotel Degerby. Tyvärr har baren i bottenvåningen, där jag suttit med goda vänner många höst- och vinterkvällar, stängt. Hoppas att någon ny företagare tar över inom kort, det finns inte så många mysiga miljöer att gå till för att ta ett glas mousserat och nåt salt till.

Hotellverksamheten finns kvar, men dessvärre inte baren nere till vänster på gatuplan.

Senare i kväll blir det åter en del Spanien-bilder!