Tulpaner odlade i Lovisa

I fjol skrev Nya Östis om lokalt odlade blommor i Lovisa. Anna Palasmaa fortsätter med sin odling, men nu säljs blommorna också bland annat i den butik jag kallar ”blomsteraffären bakom hörnet” – Dream Flower. Vägen dit för mig är bara 200 meter lång.

Till Annas odling på Gördelgatan är det en knapp kilometer från mitt hem. Så det är lokalt odlade blommor som inte fraktas långa vägar. Blir spännande att se hur länge de håller. Jag köpte dem i går.

Jag tror tulpanerna blir vita, men kanske de också ha någon annan nyans. Ni får följa med och se hur de utvecklas 🙂

Fredagsnjutningar

Tidig eftermiddag hade jag shindobehandling. Den här gången gick den extra på djupet och rörde mig till tårar i ett visst skede. Varma befriande tårar och ingen hysterisk ledsen gråt. Mycket skönt.

Sedan mat, vin och efterrätt tillsammans med två väninnor på restaurang Locale.

Restriktionerna är ännu stränga vad gäller servering av alkohol. Den slutar klockan 18. Men det är ju inte bara för vinets skull man går ut och äter. Vi började klockan 16 och gick hem halv sju. Vem säger att man måste äta senare än så och sitta hela natten och uggla 😀

Pizza med mozzarella, tomat och basilika för mig.
En flaska vitt vin delades på tre personer, och en chokladkaka med jordgubbar till efterrätt delades på två personer 🙂

Blandade Lovisabilder

I måndags gjorde jag en kort cykeltur. Har alltid kameran med, men alla gånger kommer jag mig inte för att hoppa av cykeln för att ta foton. Då som farten är god vill jag inte bromsa upp 😀

Men här har jag ju en backe framför mig. Fastän jag faktiskt inte valde den då jag skulle hem. Det fanns en LITE lättare rutt.

Då jag flyttade första gången efter skilsmässan bodde jag i ett hus som finns snett bakom mig på bilden. Då var det här min rutt till mitt dåtida jobb.
Andra hus i närheten av huset jag bodde i då 2014–2016. De två närmaste är rätt nya, de två som ligger längre bort är äldre hus.
Och så några små fina fönster och en fasad av Societetshuset, som senare blev bibliotek men som nu står tomt efter en renovering. Renoveringen gjordes på grund av problem med inneluften och här ska säkert bli liv och rörelse igen, men nu i covid-19-tider arrangeras ju inga möten och stora sammankomster.

Motvind och tråkig rutt

Cyklade 6,75 kilometer i dag. Valde egentligen en ganska tråkig rutt. Från mitt hem till byn Gislom. Det gick ännu an i medvind. Men att sedan cykla i motvind på Lappträskvägen som är tämligen hårt trafikerad… nej, det var ingen höjdare. Jag hade glömt hur trist det är att cykla där. Motigt och ganska farligt också. Men ja då, jag använder hjälm 🙂

Jag tog inga bilder på ”tråkrutten”. Visar hellre en bild från turen jag gjorde på veckoslutet. Vackra blomster utanför Bastion Ungern. Någon som känner igen blommorna? Borde ha tagit en närbild på dem.

Ja, ja… man får bara acceptera att man ibland gör ”fel” val då man tänker att nu ska jag samla kilometer! Totalt har jag cyklat 22 kilometer på fyra dagar så det ska inte bli så svårt att uppnå veckomålet 30 kilometer.

Allt som går över 30 km är bonus och jag ger mig själv en klapp på axeln. Visst vet jag att det finns de som säger att 30 kilometer är löjligt lite, men nu har jag ju inte bett dem komma med sina åsikter 😀

Biografhuset en mulen dag

Jag kom ut en sväng i dag för att jag skulle ta ett foto av en person som vi intervjuar i torsdagens tidning. Artikelns skribent bor i Borgå, grannstaden. Ofta gör vi då så att intervjuer sker per telefon och vi som finns i Lovisa sköter fotografierna. Vi sparar miljö och tid då en skribent slipper köra nio mil för ett enda foto 🙂

Då jag väntade på mannen som skulle fotograferas tog jag i all hast två bilder av vår biograf. Eller av huset där Kino Marilyn finns. I samma hus finns ju också andra företag och bostäder.

Jag tycker om formerna på detta hus. Den rundade ”gaveln” fönstren som sticker ut, det lilla ”tornet” där uppe.

På bion har två av mina morbröder jobbat, för länge sedan. Den ena rev biljetter, han hette Kurt och hade bott länge i Sverige dit han flyttade som krigsbarn. Han talade det vi kallar rikssvenska, men på den tiden i Lovisa, före 1980-talet, klarade man sig bra på ett språk. Alltså, man var inte tvungen att kunna finska då. Inte är man tvungen i dag heller, det vill säga ingen förföljer dig om du inte kan finska 😀 … och det finns många äldre Lovisabor som inte är bra på finska.

I dag är det ändå helt bra om man kan såväl finska som svenska då det gäller att kunna jobba i Finland.

Den andra morbrodern, Bengt, skötte bland annat maskinen som visade filmerna.

Biografens ingång ligger längst nere till vänster och en del av fönstren mot det rundade hörnet hör till dess cafeteria. Själva salongen ligger mot baksidan av byggnaden.

Skyltsöndag, den 11 april 2021

Den här bilden är några veckor gammal, såsom av snödrivorna synes.

Jag tycker ändå att det här blev ett roligt bidrag till Skyltsöndagsutmaningen som leds av bloggvännen BP.

Skylten riktar sig till dem som kör längs Mannerheimgatan i Lovisa och som eventuellt låter sig lockas in till Shells bensinmack.

Kanta-asiakkaille betyder ”För stamkunder”.
Lihikset är ett slangord för lihapiirakka = köttpirog.

Trevlig söndag till alla med denna lilla lektion i finska!

Trees on Tuesdays, del 12, Mariegatan

Jag vill fortsätta hålla liv i den tradition Photo by Susan satte igång. Inga inlägg har skrivit hos henne på länge, men jag tror att hon tycker det är ok att en del andra bloggare fortsätter med traditionen att visa vackra träd om tisdagar. Ibland även Flowers on Fridays ❤

Det här trädet har funnits här länge. Jag har inte alltid bara tänkt på det.

Mariegatan – i vårt så vackra Lovisa ❤