Vårens varmaste dag

Vore det inte för alla flaskor med handsprit i affärerna och alla märken på golven som uppmanar oss hålla avstånd… då kunde man för en kort stund tro att coronaviruset inte fanns. Att det bara var en ond dröm.

Förberedande arbeten med paketjakten Österstjernan vid Skeppsbron.

Det har varit omkring +13 grader i dag och hittade man en plats där det inte blåste alls fick man garanterat uppleva plus 20 grader minst.

Men för många känns den kommande sommarsäsongen osäkert. Flera av de evenemang och utfärder som tidigare arrangerats kanske inte kan arrangeras i år.

I går var solnedgången jag kunde beundra från balkongen så här fin. Få se hurudan den är ikväll.

Jag var inte ensam i går om att dela bilder på bland annat Facebook av den fina solnedgången.

 

Trees on Tuesdays, 21 april 2020

Jag är då och då med i olika utmaningar.
Har nu missat Veckans ord två veckor efter varandra hos Mrs Susanne.
Men tänker att jag inte får vara för sträng mot mig själv, jag deltar där jag hinner. Och nu deltar jag i Trees on Tuesdays hos Susan.

Ett träd i älskade Kapellparken i Lovisa. Bilden tagen ungefär för en vecka sedan. Ser ni hjärtat på stammen? ❤

Trees on Tuesdays

Hittade den här i arkivet, tagen vid vår badstrand för några veckor sedan. Det finns vackra tallar där, bara hundra meter från sandstrandens vattenbryn.

Det är Susan som har uppfunnit den här bildutmaningen.

Från och till känns corona skrämmande. Vill tänka på annat, men mycket kretsar kring det. Isolering, att inte få träffa mamma mer än på trappan då hon tar emot butikskassen. Ringer henne varje kväll.

Inga redaktionsmöten. Har förstås insett att jobbet funkar utan dem också. Det finns mejl, Messenger och telefon. Kanske vi ska ha något videomöte nån gång, gäller att kolla vilken teknik alla har tillgång till hemma.

Men visst börjar vi nu när vi är inne på fjärde veckan av undantagstillstånd sakna mycket av det sociala umgänget. Att inte kunna sitta på ett café eller på en restaurang, att fundera ut till vilken affär man kan gå och när utan att där är trängsel.

Tålamodet sätts på prov.
Vi måste klara detta. Tillsammans.

Nu finns det möbler också i Lovisa

Jag har många gånger sagt att det enda jag inte kan köpa i Lovisa är möbler. Nu kan jag inte längre säga det 🙂 Precis allt finns kanske inte att få, men jag tror att det mesta går att beställa i så fall.

Loviisan Sähköpiste har utvidgat med en inredningsavdelning som är lika stor som dess övre våning. Och det som JAG inte hittar där behöver jag inte heller 🙂

Härligt med företagare som har framtidstro även i dessa tider. En storstilad öppning har inte kunnat firas på grund av corona, men den dagen kommer då vi kan umgås och fira igen.

Känns lite som Ikea, men ännu bättre 🙂 Och betydligt närmare mitt hem ❤

Det var ingen rusning i affären i dag, och det förstår man på grund av restriktionerna vi lever under. Men folk kom och gick ändå och många handlade något. Det kommer bättre tider!

Det runda bordet till höger köpte jag från samma affär redan tidigare. Nu kompletterade jag med ett blombord.

Nu är det bara de bruna krukorna som ska bytas ut – det är ett långtidsprojekt 😀

 

 

Blandade bilder, den 2 april

Drottninggatan i Lovisa. Inte helt dött fastän det blivit mycket lugnare i en redan lugn stad. Hade ett fotouppdrag i en affär och passade på att ta den här bilden. Grävarbeten har pågått under flera veckor, gamla vatten- och avloppsrör förnyas. Därför ser det ut så här.

Bastion Rosen.

Vi har två gamla bastionområden i Lovisa. Bastion Rosen och Bastion Ungern. Sedan finns det ytterligare en del lämningar av murar här och där i stan. Utanför staden ligger fästningsholmen Svartholm, och gränsen till Ryssland gick en gång bara ett tiotal kilometer från Lovisa mot öst. Vid Abborrfors i Strömfors, och där har vi även gränsbevakning i dag… på grund av corona, då vårt län Nyland är isolerat.

Café Saltbodan inbäddad under renoveringen efter branden som inträffad i augusti 2019. Hoppas att det blir ens något slag av aktivitet på det här området i sommar.

Restriktionerna fortsätter…

… men det finns små saker att glädja sig ändå. Då grannen bakar små memmakakor och skriver på Messenger att jag ska kolla utanför min dörr, där finns ett paket ❤

Erkänner! Jag åt några direkt!

Blev en timmes utevistelse i dag i samband med några uppdrag för tidningen. Solen sken då men det blåste rätt snålt. Folk verkar nu äntligen ha insett att vi gör klokast i att stanna hemma. Det är mycket lugnt ute på stan. Sorgligt för alla affärer, men som tidigare sagt – många har börjat med näthandel och hemleveranser.

Nyland stängt till 19.4. Skolorna stängda troligen till halva maj eller hela terminen ut, distansundervisning pågår. Restauranger stängda till sista maj, biblioteket är stängt.

Så här års är det rätt lugnt på Skeppsbron och som ni ser håller de tre personerna rätt distans till varandra där de står och pratar.
Men som om det inte var nog med Café Saltbodans brand i augusti så vet vi inte om det blir någon sommar alls att fira på det här området om coronaviruset fortsätter härja också i juni och juli 😦

Trapporna på åsen, del 2

Min syster ville se trapporna på åsen så vi var där i går. Det var en ganska bitande kall vind, men klarblå himmel och fin utsikt över Lovisaviken.

Trevligt att se vissa hus från annat håll, till exempel gårdssidor, oftast är det ju fasaden man ser då man går på gatan förbi ett hus.

Utsikt över en del av gamla stan och Lovisaviken.
Förbi och genom sådan här terräng har trapporna byggts. Fascinerande med dessa stora mossbelupna bumlingar.

Liten fototour

Lite frisk luft behövs varje dag. Solen skiner, vi har plus två grader och en kall vind. Men skönt att komma ut från bostaden en stund, helt isolerad är det inte bra att vara hur länge som helst. Vi åkte med min syster till badstranden och så besökte vi trapporna på åsen och sedan var vi en sväng i mataffären.

Badstrandens badhytter.

Lite ny målning och några nya bräder här och där, speciellt på den bortre hyttens dörr, skulle behövas. Hoppas staden fixar det här senast i sommar.

 

Vacker vägg, del 124 – och livet går vidare

Ett förstorat gammalt fotografi är ett fint blickfång i lokala livsmedelsbutiken K-Supermarket.

Eftersom jag sedan sommaren 2016 i huvudsak jobbat på distans, ensam hemma, skapar det här undantagstillståndet med anledning av coronaviruset inga större anpassningssvårigheter för mig.

Men allt möjligt är annorlunda ändå. Tiden till frissan inhiberades då hon blev sjuk. Tiden hos massören kan vi hålla kvar om vi bägge känner oss friska på fredagen och då hon kan ge massage hemma hos sig.

Handlade ganska mycket i affären i dag då jag fick skjuts av en väninna. Borde nu klara mig en vecka framöver.

Jag försökte hålla några meters distans till alla andra, men i praktiken är det omöjligt då någon överraskande dyker upp bakom ett hyllhörn.

När jag öppnade tv:n i dag blev jag förvånad då där visades någon gammal finsk, glad och rolig film… Det var inte de där allvarliga ministrarna på rad, men de lär dyka upp om en stund igen.

Så jo, mycket är annorlunda men det är bara att finna sig i det och vistas mycket ensam hemma de närmaste veckorna. Eller att ta sig ut i naturen till någon plats där det inte är folksamlingar.