Ny taktik gäller med det här pusslet

Jag har gillat all van Haasterens pussel jag gjort genom åren. Har tappat räkningen på hur många de är.
Vissa motiv har varit lättare än andra och pusslet har blivit klart på tre veckor. Även då jag inte pusslat alla dagar.

Jag har fått börja med en ny teknik där jag bygger små helheter i separata askar innan jag lyfter dem in i den stora ramen.

Det här pusslet har ett motiv som är knepigare än många andra och det är kul med sådana utmaningar ibland.
Alla bokryggar i olika färger, lamporna i taket och alla små lampor på bord och längs väggarna ser rätt lika ut på de små lösa bitarna 😀

Orsakullan skriver i sin februariutmaning för den 4 februari: Vinter-OS börjar nu, men tittar du?
Ja, jag vet att det råder delade åsikter om detta OS och att det bojkottas av många bland annat på grund av människorättsfrågor. Jag tittar ibland, men inte alls på allt. Det är ingen bojkott från min sida. Jag är mest intresserad av ishockey och matcherna där Finland spelar. Våra damer föll i första matchen mot USA igår.
Sedan kan jag titta på skidtävlingar och annat om jag råkar ha koll på när finländare deltar.

Glad måndag! 31-01-2022

Inte för att jag vet om de här snömängderna längre gör andra än små barn glada 😀 … men så här ser verkligheten ut hos oss. Det är svårt att hitta platser för all snö som ska skuffas undan från gator och gårdar.

Min dators väderleksprognos säger just nu ”Sataa lunta” – på svenska betyder det att det snöar.

Min runda med bilen är avklarad, fordonet flyttat. Har annars jobbat hela dagen med tidningsproduktion och -planering. En ganska vanlig måndag således.

Orsakullans utmaning i dag: Sista januari, blir det ett vinterbad?
Mitt svar är definitivt ”nej”. Vågar doppa mig i en isvak, men känner inte för det i dag 🥶🤣

Mina dagar – jobb och snöjobb

Det börjar ju kännas lite trist det här. Med mina eviga bilder på SNÖ. Men det här är verkligheten hos oss. Temperaturerna sågar också mellan en grad plus och tio minusgrader, och alla som har levt på dessa breddgrader vet vad det leder till.

I dag låg de femton centimeter snö på vindrutan. Tror att blåsten hade fixat det så här, för bakrutan var nästan snöfri. Alltså, vi har haft snö-yrväder. Och det är ännu LÅÅÅÅNGT till våren 🌷

Sedan fick jag ett problem med bilen, ett problem jag aldrig haft förr. Ena baklyktan vägrade slockna fastän bilen inte var i gång. Efter en stund började lampan blinka. Vi försöker lösa problemet ikväll. Annars är det disco där ute hela natten och jag vet inte hur mycket detta tär på bilens batteri.

Orsakullans utmaning i dag är ”Kaffe dricks…” och jag säger ”kaffe dricks som kaffe, utan socker, utan mjölk – för tillsammans med dem är det ju inte KAFFE 😂☕

Slutspurt alltid på onsdagar

De tre första dagarna i veckan är hektiska och följer ofta rätt samma mönster. Tillsammans med biträdande redaktionschefen och redaktionssekreteraren läser vi texter och stiliserar dem innan de går vidare till layout. Jag planerar kommande tidningar och vi bollar en massa frågor och idéer via olika kanaler, mest Messenger och mejl.

I dag är det så kallad slutspurtsdag då allt ska bli klart så att tidningen kan gå i tryck i kväll.

Ibland går det så att jag inte kommer ut under dygnets ljusa timmar och då har jag inte så många fotoalternativ. Men det går ju att drömma sig bort till Orange County i Californien, varifrån jag fått detta postcrossingkort. I dessa tider då jag ogärna reser på riktigt blir det lite så där som förr i tiden, då man inte heller hade möjlighet eller råd att resa. Då kanske man såg på bilder i tidningar eller i böcker, innan teven och datorerna kom.

Orsakullans utmaning igår var ”Ett organ” och jag kom att tänka på hörsel, syn, känsel med mera. Plus det faktum att huden är kroppens största organ.

I dag ber hon oss fylla i meningen ”I skolan var jag den som…”.
Ja, åtminstone var jag den som gjorde rektorn orolig då fick dåliga betyg i många ämnen och inte brydde mig. Det var viktigare att räkna dagarna till 18-års födelsedagen 😀 Men jag tog studenten sedan ändå, och det blev en helt hyfsad människa av mig.

Glad måndag! 24-01-2022

Sakta men säkert avancerar jag med pusslet. Den här helheten med arbetsgubbarna fick ytterligare några bitar till efter att jag tog bilden igår kväll.

I dag har det varit jättemycket jobb att koordinera alla texter och grafiken vi ska ha efter välfärdsområdesvalet. Utan anställda är det alltid en utmaning då jag inte kan ge order åt redaktörerna. Men många ställer upp från det team vi nu har, och vi brukar säga att vi gör så gott vi kan och det får räcka så 🙂
Då jobbet sker helt på distans blir det massor av mejl varje dag och meddelanden via Messenger som är en viktig kanal för oss som leder jobbet och behöver ha kontakt med layouten och övrig produktion.

Orsakullan vill i sin utmaning i dag att vi ska skriva om Ett känslosamt ögonblick.
Många sådana har förstås fått plats i mitt snart sextio år långa liv, så det blir svårt att välja. Men kanske den stund för några år sedan då vi första gången, en vacker höstdag, tog ut mamma i en rullstol efter att hon blivit opererad för en tumör i hjärnan och legat på sjukhus flera veckor. I dag mår hon bra, klarar sig med hemhjälp en gång i veckan och vår hjälp däremellan.

Skyltsöndag, den 23 januari 2022

Nästsista söndagen i januari firar vi som vanligt i skyltningens tecken tillsammans med utmaningens förvaltare, bloggvännen BP!

Så här såg det ut för någon vecka sedan i närbutiken. Frågan som det skyltas med blir ju lite rolig när det här är ett ”skåp” som helt tydligt behöver fyllas på 🙂 Glädjande är det ju att varorna här helt tydligt har haft sådan åtgång att butikens ansvariga inte hunnit fylla på med nya grejer.

Nu är det ju faktiskt så att det är långa leveranstider på allt möjligt i vårt land. Kanske även i andra länder. Mycket beror på pandemin. Produktions- och leveranskedjor bryts då personal insjuknar. Hur som helst, i dag hittade jag på en annan plats i affären ett Marimekko-örngott som jag inte kunde låta bli att köpa. Måste ju passa på 🤣 Vem vet när hyllorna gapar helt tomma?

I dag ber Madeleine oss berätta om ”Senaste gången jag var på bio”.
Det minns jag förstås eftersom jag inte sett någon film efter ”No time to die”, James Bond, med Daniel Craig.

Första Runebergstårtan!

Runebergsdagen firas den femte februari i Finland, men så länge väntade inte jag på tårtan. Följande som jag äter ska vara bakad på ett av våra lokala bagerier, eller säljas på ett lokalt café. Den här köpte jag i stora livsmedelsaffären. Hembakt lär den vara, men från Lovisa var den inte.

Hade gjort en halvtimmes snöarbete på mammas gård, så en liten tårtbit behövdes 🙂

Då det varje dag kommer ny snö plogas portarna igen. Åtminstone via den ena vill vi komma in med bil, och hemhjälpen likaså. Små gångar håller vi uppe till vedlidret och till fågelmaten. Mamma putsar själv ibland framför postlådan och trappan.

Orsakullan Madeleine har i sin januariutmaning på den 22 januari följande ord ”Konstiga saker barn gör…”
Jag kommer inte på något direkt konstigt som barn gör. Att vara spontan, att leva i nuet och att ha fantasi. Att säga sånt som vi vuxna tycker är tokigt eller roligt, betyder inte att barn är konstiga. Så nä… kommer inte på nåt konstigt barn gör 😀

Dagens fråga i ”En fråga om dagen”-boken är: Söker du äventyr eller trygghet?
Svar: Definitivt trygghet. Såväl med tanke på min vardag som på eventuellt förhållande med en partner. Äventyrens tid är förbi 😂 Kanske inte helt vad gäller framtida resor, men så som läget ser ut i dag reser jag heller ingenstans.

Kramens dag i dag

Kramens dag i dag. Vem kramar du? Det frågar Orsakullan den 21 januari.

Några enstaka vänner har jag vågat krama de senaste månaderna, för att vi alla tagit tre vaccin mot covid-19 och känt oss friska. Annars har det varit tunnsått med kramar, tyvärr 😦

Hittade den här gratisbilden via bildbanken Pixabay och visst längtar många av oss efter just så här intensiva kramar ❤

Vår vackra Kristusstaty

Tycker att bilden passar rätt bra med temat ”förlåta eller oförlåtligt”.
Den här statyn finns i Lovisa kyrka. På Wikipedia kan vi läsa att Lovisa kyrka inte har någon altartavla, utan i stället en gipskopia av den danske konstnären Bertel Thorvaldsens Kristus-staty från 1839.

Orsakullans ord/utmaning i dag är ”Nej, detta är oförlåtligt”.
Det finns mycket som kan kännas svårt att förlåta. Allt från grymma svek av nån som stått dig nära, till våldshandlingar, speciellt riktade mot barn eller äldre försvarslösa och mot djur. Annars sägs det ju att det gör gott för oss alla att lära oss förmågan att förlåta, men det här var några tankar som väcktes av Madeleines utmaning.

Puppekornsdagen

Det lär vara internationella popcornsdagen i dag enligt Orsakullan, som frågar vad vi tycker om popcorn.

Jag gillar både traditionella popcorn men också sådana med choklad på 🙂

Smeknamn för popcorn hos mig är ”puppekorn” 🤣

Det är mycket länge sedan jag poppade korn i kastrull och ganska länge sedan jag lät dem poppa i microvågsugn. I affären där jag oftast handlar kan man köpa färdigt poppade popcorn i påse, med eller utan choklad. Ibland äter jag popcorn som poppats i maskin på biografen.