
Chokladkakan firade jag med i onsdags då Herra G klarade besiktningen. Min lånebil kallar jag så, utgående från bokstäver på registerplåten.


Här ses en närbild av de så kallade Lovisadropparna, som finns under fönsterkarmarna.

Här ses en närbild av de så kallade Lovisadropparna, som finns under fönsterkarmarna.
I morse visade jag en skylt från det här stället.
Här finns bilder som jag tog i april för tre år sedan inne på gården.
Och här finns en bild som jag tog i augusti 2013.
Och här några från april i fjol.
Eftersom Pilastrarnas hemsida bara fanns på finska kan den som vill veta mer om stället läsa det på Porvoo Tours sida.
Lusten att åka runt i Lovisa, för det mesta med cykel, har åter vaknat hos mig då det blivit vår. De här bilderna tog jag i onsdags.
Gamla hus ska ha skyltar som ser gamla ut, fastän alla vet att de inte ÄR gamla, så ska de i alla fall smälta in i miljön.
Skyltsöndag uppfanns av bloggaren Pumita. I dag förvaltas idén av bloggaren BP på Konst eller Konstigt. Hos henne hittar du länkar till andra som skyltar.
Har kommit i gång lite med den här serien igen efter ett längre uppehåll under vintern.
Huset tillhör Pilastrarna i Lovisas gamla stadsdel. Där finns lite text på engelska men annars bara på finska.
Del 116 i serien finns här.
I den här serien ger jag plats för alla portar och grindar mellan himmel och jord. Fastän himlaporten lär vara svårfotograferad 😉
Första delen i serien visade den här grinden.
Mer om Pilastrarna kan du som är intresserad läsa här.
Gårdsbyggnaden som syns långt i bakgrunden på övre bilden såg ut så här den 19 mars då vi hade kvällssits där med Tors supporters.
När jag nu är i farten måste jag visa bilder av ett par gamla hus som ligger bara ett stenkast från busstationen och svenska gymnasiet. Mer om Pilastrarna kan den historieintresserade läsa här.
I det gula huset hade vi Lovisa svenska lärdomsskolas elevförbunds årsmöte i går.
Efter mötet gick kassören och jag till restaurang Zilton och drack mousserat vin, för övrigt de sista krogen just då hade i lagret. Bild och inlägg om krogfasaden finns också här.
Och nej – vi förskingrade inte elevförbundets kassa här 😀
När jag cyklade här förbi i dag påmindes jag åter en gång om att min hemstad är fantastiskt fin. Jag älskar den, också på vintern då den ligger nästan öde.
Men det kanske blir så då man blir äldre. Man vet var rötterna finns. Som ung vill man bara bort, det ska vara fart och fläkt och nya intryck. Man förlöjligar småstaden, kallar den byhåla. Men sällan är väl något bättre där borta – borta kan vara bra, men hemma är bäst. Och byhåla kan man säga med kärlek i rösten också 🙂
Så otroligt vacker den här soliga och varma sensommardagen.
Vad jag älskar Lovisa!