pussel

Maskinrummet nästan klart!

~ Carita Liljendahl ~ 11 kommentarer
Ramen till pusslet blev klar igår. I dag har jag fixat en stor del av kryssningsskeppets maskinrum 🙂

Och en del av vimplarna på fartygets toppdäck också.

Varit en bra ledig dag. Några mejl blev det att stöka undan som har med jobbet att göra, men de krävde inte mer än en halvtimme sammanlagt. Ibland blir det så, eftersom det på jobbet som jag leder finns många frilansare som har andra jobb på sidan om. Svarar jag inte dem inom rimlig tid stannar deras uppdrag upp. Får de svar först på måndag är det kanske ”för sent” eller gör det svårare för dem att avancera i uppdraget.

Vi lär oss hela tiden, och alla gör sitt bästa för att respektera helgdagar. När det är så har vi redan kommit en bra bit på väg.

Tre dagar var bordet tomt

~ Carita Liljendahl ~ 11 kommentarer

… nu kommer åter ett nytt pussel fram. Har helt tappat räkningen på hur många jag gjort sedan julen 2017 då jag fick ett i julklapp av min syster. Jag var tvungen att kolla bakåt i bloggarkivet för att se vilket motivet var. Jag började pussla det i januari 2018.

Således har jag haft den här hobbyn i snart fyra år. Tusenbitars pusslen är favoriter och de med tecknade motiv av Jan van Haasteren likaså. Jag orkar göra större pussel och även svårare motiv, men pussel med 1000 bitar får plats på en flyttbar glasskiva och vad gäller motivet tycker jag det ska vara något skojigt just nu.

Hur skojigt det nu sedan är att kryssningsfartyget verkar gå på grund eller stöta mot ett isberg, får vi tvista om 🙂 Men här är åter så många trevliga detaljer att NU ska lådan öppnas!

Rapport från gråväders-Lovisa

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Det var jämngrått i går och lika grått är det i dag. Blött också, plus fem grader. Regnet smattrar mot fönstret.

Jag har suttit tre timmar vid datorn och förberett tidningen för den 25 november. En lista på planerade artiklar och lediga jobb har gått ut till medarbetarna. Jag har också skrivit om kulturstöd som välfärdsnämnden beviljat olika föreningar.

I går fick jag pusslet klart och nu får jag se när jag river upp det och börjar på ett nytt som jag köpte för några veckor sedan 🙂

Mitt liv kan verka enahanda. Mycket tid går vid datorn och nu då vädret är som det är ser jag på kvällarna på tv, läser tidningar och bloggar. Och pusslar. Men jag är nöjd. Ofta väldigt tacksam också för att jag i dessa tider kan göra nästan allt jobb hemifrån. Behöver inte hoppa i bilen och köra till en annan stad och kan ibland ta sovmorgnar 🙂

I dag skulle jag ha en träff med en man, en kollega som också jobbar med tidningar, men han blev sjuk av influensavaccinet, så träffen skjuts fram.

Min amaryllis har bara en gång fått vatten på över en vecka. Det står att den ska ha vatten var fjärde dag men jag vill inte skynda på blomningen. Nu är den ju redan på gång!

Det blev en låååång arbetsdag

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Ibland är det bara så. Telefonen ringer tidigt. Problem på tryckeriet. Vi kan inte göra 36 sidor som vi planerade. Antingen 32 eller 40 sidor. Trettiotvå är för lite, fyrtio på tok för mycket. Vi måste går ner till 32 vilket betyder att material vi planerat in inte får plats.

Planera om allt med personen som gör layouten. Med bara en tidning är veckan är det tråkigt att något måste vänta ytterligare en vecka, eftersom här fanns sådant som redan hade väntat en vecka…

Telefonerna har ringt hela dagen, våra olika kontaktkanaler har plingat. Lite paus för lunch hann det bli. Ungefär stående på ett ben, i farten.

Men nu ska jag stänga och koppla av. Försöka ta lugnare resten av veckan.

Pusselläget nu ikväll den 10 november.
Resterna av en bukett. Gäller att njuta av det som finns kvar så länge det går 😀

OMG! En tomterumpa!

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer

I dessa tider då det ena och det andra är förbjudet att visa eller att uttala högt undrar jag vad som händer då jag visar denna bild 😱🤣🧩

Ja, ja… jag hoppas att det inte blir allt för mycket tumult kring detta. Rubriker som ”Chefredaktör spred bild på naken tomterumpa”. Såsom världen ser ut i dag vet man inte vad man har att vänta sig.

Jag har lyckats coola ner, börjat chilla lite. Har tre dagar lediga. Ofta går det så, då jag fått sova gott en natt och haft telefonen på stör-ej en hel dag. Jag blir mig själv! Kreativa och tokiga idéer dyker upp. Jag kommer ut ur mitt skal, sänker garden.

Ikväll ska jag gå ut med en väninna. Hoppas vi får nåt riktigt gott att äta och dricka!

Att välja fokus, skratta eller gråta

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer
Bilden är en detaljstudie från pusslet jag håller på med. Det finns mycket symbolik i den 😀

Då man jobbar som journalist på en tidning, eller specifikt som chefredaktör, är det inte ovanligt att utomstående försöker påverka tidningens innehåll.

Häromdagen blev jag uppringd av en person som jag direkt kände att hade ställt sig på en piedestal och bokstavligen tittade ner på mig. Jag var nog en sådan som hen inte hade velat röra vid ens med en tång. Sättet hen uttryckte sig på gjorde mig egentligen mållös. Varför var det så svårt för hen att uttrycka sig sakligt och vänligt?

En halvtimme efter samtalet kunde jag skratta gott åt alltsammans. I dag berättade jag om händelsen för en kollega och vi konstaterade att det är bäst att bara skratta bort den här sortens påhopp.

Jag kan alltså välja fokus. Vara glad över det jag har eller bli förbannad på detaljer.

Hade jag varit av den purkna sortens människor hade jag blivit sur och rusat tillbaka till livsmedelsaffären där jag köpte den här buketten i dag Här fanns nämligen en vissen ros, och priset var inte nedsatt.

Men nu valde jag istället att glädja mig över de blommor som ännu levde och var förhållandevis fina 🙂 Den vissna rosen slängde jag bort.

Vädret hade jag också kunnat vara sur på. Det har regnat och blåst, varit råkallt och dystert.

Men snacket med kollegan jag nyss nämnde gjorde mig glad. Tänk så lite det behövs 🙏 Att man råkar på en positiv person då man som mest behöver det. Alla triviala vardagsbekymmer försvann som om jag slagit med ett trollspö i luften 😎

Spännande skuggor, och nyaste pusslet

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer
Det blev spännande skuggor i taket av pusslet då jag bara hade arbetslampan på ovanför bordet. Den stora skuggan till vänster kommer från arbetslampan. Och då pusselbitarna ligger på en glasskiva blev effekten så här 🙂

Det nya pusslets motiv tror jag att jag inte visat än. Jag började sortera bitar i den låda där motivet fanns och kunde inte vända på den på ett par dygn 🧩🤣

Nu har jag ramen klar och pusslar nästa gång troligen imorgon lördag.

Den här dagen tillbringar jag några timmar på bokmässan i Helsingfors för att marknadsföra Nya Östis. Det blir spännande. Har ju inte kunnat arrangeras större mässor på över ett och ett halvt år!

Glad måndag, del 2, nytt pussel

~ Carita Liljendahl ~ 11 kommentarer
Sorteringen påbörjades igår och fortsätter i dag. Ingen brådska med den, roligt ska det vara. Letar först rätt på kantbitarna och har som ni ser hittat de fyra som ska ligga i hörnen.

Grovsortering innebär just detta. Bitar med tydliga ansiktsbilder landar i en låda, bitar med blommor och annat grön i en annan låda. Sedan finns det också bitar som bara läggs åt sidan och som sorteras under nästa omgång mer noggrant.

Kunde inte ta bild på motivet eftersom det finns på lådan där kantbitarna ligger. Får visa det en annan dag 😀

Regnet smattrar mot fönstret

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

Det är jämngrått ute och egentligen ganska mysigt med regnsmatter mot rutan. Jag kunde tända ljus redan nu, så pass mörkt är det inomhus. Men då jag sitter vid datorn ser jag inte ljusen på sekretären. Vill inte lämna dem utan uppsikt och njuter ju inte av dem och de brinner i ett annat rum, bakom en vägg.

Det är höst och på eken Lukas kan man se det. Han börjar tappa sina blad. Nu får han stå ute på balkongen, för träden överlever ju även annars utomhus om vintern. Även små plantor har jag förstått.
Det som känns lite roligt är att luktärten kämpar på 😀 Den får växa där så länge den är så där grön. Några blommor får den inte längre, men tänk att den trivs där mot balkongens fönster. Där är ju kallt om natten.
Pusslet blev klart i måndags, det gick fort den här gången. Tar fram ett nytt till helgen.

I dag jobbar jag kväll, vilket betyder 13.30–21. Det är stadsfullmäktiges möte och jag följer det på distans.

Innan jag börjar jobba ska jag försöka få fakturan till Tammerfors universitet klar. Mitt företag har inte elektronisk fakturering, så det är rätt invecklat att få sitt arvode därifrån. Först ska jag registrera mig på en portal och sedan kom användarnamn med ett mejl och lösenord med ett annat. Har inte hunnit sätta mig in i allt ännu, men måste kämpa mig genom det, annars får jag ingen lön 🙂

Glad måndag! 18-10-2021

~ Carita Liljendahl ~ 9 kommentarer

Mycket pusselbilder blir det här, men pusslen ger mig sådan avkoppling och glädje.

Kanske kring hundra bitar kvar att lägga. Pusslet KAN bli klart i dag, få se!

Har varit en hektisk dag. Ofta då jag förbereder mig för att gå ut, ta en paus helt enkelt, börjar telefonerna ringa och Messenger plinga. Det där med att bara låta allt vara, inte svara, kan ibland vara lösningen men oftast inte. Allt finns ju kvar ändå, på ett eller annat sätt. Att lämna saker ogjorda betyder inte att de går upp i rök.

Människor förväntar sig att jag ringer tillbaka på missade samtal.
Frågor som ställs via olika kanaler behöver svar, annars avancerar inte jobbet med tidningen.

Att hela tiden ha saker på hög, långa to-do-listor som aldrig blir kortare, mejl som väntar på svar, olika åtgärder som måste vidtas för att produktionen inte ska stanna upp… det är stundvis tärande och frustrerande. Men jag brukar tänka att det är så här bara tre dagar i veckan.

Varje dag delegerar jag numera något, prioriterar eller skippar. Ingen ska tro att jag ensam vill panta på allt, för det vill jag verkligen inte. Jag vill att allt fler lär sig hur tidningen kommer till och inser att det är ett enormt jobb att vecka ut och vecka in ge ut 32 sidor med lokalt material.

Är jobbet ändå roligt? Ja! Är det krävande? Ja! Är det belönande? Ja!
Sedan då jag svarar Nej på första eller sista frågan, då slutar jag 🙂