regn

Julen ut och bullen in!

~ Carita Liljendahl ~ 26 kommentarer
Det är fem grader varmt och regnet smattrar mot fönstret. Gissa om det är halt ute? Jag kunde inte gå normala vägen till soptunnorna, tvingades runda huset eftersom ”lilla backen” på gården var en iskana.

Men på Orsakullans fråga ”Tjugondagen, åker julen ut?” svarar jag JA, julen åker ut i dag. Det betyder att min fina adventsstake från Markslöjd packas ner. Till enda tomten och en annan stjärna som jag hade på ett bord sade jag ”hej då” redan för ett par dagar sedan. Min bordsgran får däremot stå kvar för att den fortfarande är så fin.

Julen ut, fastlagsbullen in! Det ska börjas i tid!

Har skött en del redaktionellt i dag och suttit i ett Teams-möte. Resten av kvällen vill jag plocka här hemma med ditt och datt, tända ljus, läsa och se på tv. Igår hade vi ett 45 minuter långt elavbrott. Det påminde mig om den krisberedskap vi alla borde ha. Ficklampa med batteri, batteridriven radio, stearinljus och tändstickor bland annat. Med tanke på längre elavbrott behövs mycket mer än det.

En regnig dag i Lovisa

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Kameran med, om inte systemkameran, så alltid mobiltelefonens kamera. Så försöker jag tänka nu, och dessutom även komma ihåg att ta bilder där jag rör mig! Blir kanske inte så stor variation, men jag kan ju inte bara fota blommor här hemma heller 😂

Klockan är cirka 14.40 och jag ska till Veikon Kone för att köpa kopieringspapper. Något papperslöst samhälle har vi inte fått, tvärtom. Jag behöver skriva ut en hel del för bokföringen både för Nya Östis och för mitt eget företag.
En av ingångarna till Veikon Kone, från bakgården. Tycker att dom har gjort fint här. Jag såg inte högen av kartonger då jag gick in, såg det först på bilden. Inte så vackert förstås, men värre har man sett och skräpet kanske var där bara tillfälligt.
Står vid dörren till frissan när jag tar den här bilden av köpcentret Galleria. Klockan är 15, det börjar skymma och det har regnat nästan hela dagen. Jag köpte fler reflex, för som bilist är det inte kul när det plötsligt, som från intet, dyker upp svarta figurer, en del med hundar utan reflex.

Så kära medmänniskor. Köp och använd massor av reflexbrickor eller -band ❤

Rapport från gråväders-Lovisa

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Det var jämngrått i går och lika grått är det i dag. Blött också, plus fem grader. Regnet smattrar mot fönstret.

Jag har suttit tre timmar vid datorn och förberett tidningen för den 25 november. En lista på planerade artiklar och lediga jobb har gått ut till medarbetarna. Jag har också skrivit om kulturstöd som välfärdsnämnden beviljat olika föreningar.

I går fick jag pusslet klart och nu får jag se när jag river upp det och börjar på ett nytt som jag köpte för några veckor sedan 🙂

Mitt liv kan verka enahanda. Mycket tid går vid datorn och nu då vädret är som det är ser jag på kvällarna på tv, läser tidningar och bloggar. Och pusslar. Men jag är nöjd. Ofta väldigt tacksam också för att jag i dessa tider kan göra nästan allt jobb hemifrån. Behöver inte hoppa i bilen och köra till en annan stad och kan ibland ta sovmorgnar 🙂

I dag skulle jag ha en träff med en man, en kollega som också jobbar med tidningar, men han blev sjuk av influensavaccinet, så träffen skjuts fram.

Min amaryllis har bara en gång fått vatten på över en vecka. Det står att den ska ha vatten var fjärde dag men jag vill inte skynda på blomningen. Nu är den ju redan på gång!

Att välja fokus, skratta eller gråta

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer
Bilden är en detaljstudie från pusslet jag håller på med. Det finns mycket symbolik i den 😀

Då man jobbar som journalist på en tidning, eller specifikt som chefredaktör, är det inte ovanligt att utomstående försöker påverka tidningens innehåll.

Häromdagen blev jag uppringd av en person som jag direkt kände att hade ställt sig på en piedestal och bokstavligen tittade ner på mig. Jag var nog en sådan som hen inte hade velat röra vid ens med en tång. Sättet hen uttryckte sig på gjorde mig egentligen mållös. Varför var det så svårt för hen att uttrycka sig sakligt och vänligt?

En halvtimme efter samtalet kunde jag skratta gott åt alltsammans. I dag berättade jag om händelsen för en kollega och vi konstaterade att det är bäst att bara skratta bort den här sortens påhopp.

Jag kan alltså välja fokus. Vara glad över det jag har eller bli förbannad på detaljer.

Hade jag varit av den purkna sortens människor hade jag blivit sur och rusat tillbaka till livsmedelsaffären där jag köpte den här buketten i dag Här fanns nämligen en vissen ros, och priset var inte nedsatt.

Men nu valde jag istället att glädja mig över de blommor som ännu levde och var förhållandevis fina 🙂 Den vissna rosen slängde jag bort.

Vädret hade jag också kunnat vara sur på. Det har regnat och blåst, varit råkallt och dystert.

Men snacket med kollegan jag nyss nämnde gjorde mig glad. Tänk så lite det behövs 🙏 Att man råkar på en positiv person då man som mest behöver det. Alla triviala vardagsbekymmer försvann som om jag slagit med ett trollspö i luften 😎

Busväder drog förbi

~ Carita Liljendahl ~ 9 kommentarer
Det är de levande ljusens tid just nu.

I går regnade och blåste det. I kombination med +3–+4 grader var det riktigt kallt. Jag borde ha haft vantar då jag cyklade till massagen.

Har haft telefonen på stör-ej över ett dygn. Mycket skönt att slippa alla pling. Autosvar på mejlen har jag också och lovar där att jag återkommer på söndag då jag jobbar igen.

Var hos Pia och grillade i hennes kakelugn i går. I dag kanske jag börjar på ett nytt pussel.

Det har blåst mycket, stormat rentav och havsnivån steg ungefär 150 centimeter. I Nya Östis Facebook-grupp visas massor av bilder av översvämningar. Vi har mycket bra interaktion med våra läsare där och kan publicera en del av deras bilder också i papperstidningen.

I dag kanske jag påbörjar ett nytt pussel. Förstås ett med comic-motiv av Jan van Haasteren!

En riktigt varm dag med jazz

~ Carita Liljendahl ~ 13 kommentarer

… och med god mat och sällskap av en god vän ❤

Personen på bilden tillhör inte mitt sällskap – det här är bara en allmän bild tagen över terrassen.

Jazzeftermiddagen skulle börja klockan 14. När jag kom hit halv två fanns bara ett bord ledigt. Enstaka platser nedanför terrassen fanns, men att sätta sig i okända sällskap i dessa tider känns lite så där…

Det var en riktigt varm dag, +27 i skuggan minst. En svalkande bris letade sig då och då in på terrassen. Vi tänkte att vi vill njuta nu. Tids nog är det mörkt och kallt igen, men regn som piskar i vågrätt läge…

Jag kom inte ihåg att ta bild av maten innan jag hade ätit upp den 🙂 Pankopanerad kycklingfilé.

Bra musik, toppen umgänge – kort sagt precis det jag behöver då jag har en halv ledig dag.

Sedan hann vi hem innan regnet kom. Ett regn och lite åska som förlöste oss från den tryckande hettan, och som senare blev vackert solregn.

Bilden jag lovade visa

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Hade tänkt spara den här bilden till torsdag, då intervjun med Strömsös nya programledare kommer ut i Nya Östis. Men så visade det sig att han själv valde den som profilbild, åtminstone för ett tag, på sin Facebooksida. Blev jag imponerad av det? Klart jag blev – hahaa!

Den här bilden tog jag med teleobjektiv i regn och rusk. Hade föreställt mig att solen skulle skina men det blev ju bra ändå 🙂

Och här kan ni läsa en del av artikeln på Nya Östis webbplats.

När man väntar sig soligt väder…

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

… och så öser regnet ner och det blåser upp till storm som på hösten.
Ja, då får man bara säga ”det är finländsk sommar det”.

Snabb test av kamerainställningar i regnet.

När jag tog mig till intervjun lyckades jag hålla paraplyet så att det inte vände sig ut och in. Men vattenmassorna forsade över fötterna och in i skorna…

Eftersom intervjun bokades förra veckan då det var soligt och varmt hade jag sett framför mig hur jag skulle fotografera killen som jag intervjuade. Det skulle finnas gott om tid att pröva sig fram, ta en massa olika bilder med teleobjektivet.

Men Moder Natur ville något annat. Det hade i och för sig nästan slutat regna då intervjun var över och fotograferingen skulle börja. Men det duggade fortfarande och droppade massor av vatten från träden 😀

Finsk sommar. Och ett intervjuobjekt som varit med om allehanda olika väder i sitt eget jobb på radio och tv. Så visst gick det bra ändå. Visar bilden sedan då artikeln har varit i tidningen.

Tröst i regnet

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Den här dagen har påmint om hösten. Det är plus två grader. Regnar och blåser. Himlen är jämngrå.

Det är lätt att bli deppad, hur gott man än försöker tänka att man har det mycket bättre än många andra i världen.

Isoleringen förutspås fortsätta länge till. Nylands gränser kanske öppnas den 19 april. Men jag tänker närmast på att vi inte på hela sommaren får gå ut och äta på restaurang och inte träffa våra 70-plussare.

På tisdag kanske vi blir lite klokare. Får höra vad statsrådet säger då.

Pusslet avancerar och ger lite tröst.

Kanske Mumin kan pigga upp mig

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Under en av pauserna på Åbo-resan köpte jag det här ljuset.

Det är tillåtet att vara deppad ibland. Även om jag samtidigt tänker att jag har det bra med tak över huvet, mat på bordet och ett jobb.

Ute är det jämngrått, fortsättningsvis. Det regnar och det blåser, vattennivån stiger.

Tor förlorade en viktig match i Åbo i går. Det gör mig också ledsen fastän idrott inte är hela livet.
Laget gjorde en fin upphämtning från 6–3 underläge till 6–5, men det räckte inte riktigt till.

Marina trummar.

Kanske viktigast ändå att sätta fokus på hur roligt vi har på våra supporterresor. Jag hoppas de fortsätter i någon mån även om det skulle gå så illa att vårt lag faller till division två 😦 …

Min uppgift var att sköta vår berömda brandsiren.