snö

Kvällsvyer från Alexandersgatan

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer
Tog de här bilderna igår när jag promenerade hemåt från väninnan efter klockan 21. Hade några fina timmar där då vi diskuterade allt från kristendom till buddhism och med ett öga såg vi på nyheterna om läget i Ukraina… och då hade vi ju synpunkter på Putin och många andra världsledare.
Det var en kväll då vi fällde några tårar över känslosamma minnen, men också en kväll då vi kiknade av skratt och vek oss dubbla 🤣❣

På vissa bilder har det sett ut som om vi sluppit snön, och visst – snöröjarna gör sitt bästa för att få bort högarna från gatorna. Nu då det regnar, eller kommer slask på dagen, och fryser till på natten är det snorhalt på många ställen. Enklast att gå på körbanan, och det kan jag på sena kvällen försiktigt göra i lilla Lovisa. Jag hinner stiga åt sidan om en bil kommer 🙂
Det här är också Alexandersgatan, med utsikt söderut.

I dag var lyckan enkel men stor då jag flyttade bilen här hemma från en gatan till en annan. Äntligen plogat hela vägen utanför mitt hus på Chiewtizgatan. Tack till er alla som jobbar dag ut och dag in med att forsla bort snöhögar och skrapa bort isiga kanter och sörja.

OS-hockey, ja! Jag brukar vara Finland trogen och ska se om jag orkar upp i morgon vid sextiden då finalen mot Ryssland börjar. Skulle vi knipa guldet vore det ju en unik händelse! Och så hoppas jag att Sverige får brons. Landet har i och för sig redan en hel massa OS-medaljer, rekord genom åren hittills, tror jag.

Men eftersom jag slutat stressa avgör jag inte i detta skede hur det blir. Orkar jag upp i arla morgonstund så orkar jag. Orkar jag inte går världen inte under av det.

Dagens snöbilder från Lovisa

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Börjar ni tröttna på snöbilder från Lovisa? 🤣
Själv vill jag ha vår och tö, vitsippor i backen, krokus och tulpaner. Men det lär dröja!

På väg till ett fotouppdrag, som handlar om vad annat än snöröjning?
En plusgrad och därmed också aningen slask och lite halt på sina ställen.
På väg bort från fotouppdraget.
I de här kvarteren bodde jag 2014–2015.
När jag kom hit för att ta fotot höll en traktorförare på att köra bort snö, troligen för att ge plats till MERA snö som antagligen kommer snart igen.

Tung blötsnö, farlig på många sätt

~ Carita Liljendahl ~ 9 kommentarer
Då det hade slutat snöa för den här dagen tog jag en liten promenad runt ett par kvarter. Det är 1-2 plusgrader och därmed tung och blöt snö. När jag hade gått femtio meter framåt med den här trottoaren hörde jag en dov duns. Snö kom ner från taket på Societetshuset mot Drottninggatan där längre fram.
Jag vänder av mot Drottninggatan. Trottoarerna bättre plogade än igår, säkert sköttes det igår på eftermiddag och kväll. Men som ni ser har det kommit mer snö i dag.
Restaurang Kapellet har öppet på veckosluten. Vackert inbäddat ligger huset här men snömängderna förorsakar nog också sina problem. Träd kan knäckas av snötyngden och elavbrott skapas av det, särskilt ute på landet och i skärgården.
Har gått förbi Kapellet och blickar bakåt, söderut mot Drottninggatan. Vill visa snömängderna. Som ni vet har det inte varit oplogat flera dagar.
Längs Åldermansgatan såg det ut så här. Ja, det var dagens lilla ”syreskutt”. Nu ska jag jobba lite med att räkna veckans skribentarvoden.

Trevlig Runebergsdag, och mera snö!

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer
Tjuvstartade med Runebergsdagen igår då jag visste att det skulle vara snöoväder i dag. Min syster och jag handlade till mamma och skötte andra ärenden hon behöver hjälp med. Sedan belönade vi oss med ett besök på Café Favorit här i centrum av stan. Jag som inte denna dag satt bakom ratten kunde ta ett glas mousserat.

Runebergsdagen firas alltså i dag, den femte februari i Finland.

Den här bilden togs i går vid 15-tiden. Då hade det börjat blåsa och senare på kvällen kom snön. Snöade hela kvällen. Kanske var ett uppehåll i natt, men då jag steg upp 8.30 och tittade ut genom fönstret var där yrväder utanför och sovrumsfönstret delvis åter täckt av den vita varan.

I dag vill jag skriva såsom bloggväggen Lena ofta gör. ”Äntligen bloggdags!” Hon skriver inlägg onsdagar och lördagar, mycket om resor och olika intressanta platser både i Wales och i Spanien, men även i Sverige och andra länder.

Själv försöker jag skriva minst ett inlägg per dag, men om lördagen säger jag Äntligen bloggdags! för att det vanligtvis är den enda dagen då jag också hinner läsa mina vänners bloggar och i viss mån kommentera hos dem.

Alla små rum i Café Favorit är mysiga, personligt inredda med möbler i olika stilar. Ibland hålls här konstutställningar, ni ser två tavlor till vänster om bokhyllan. Den i sin tur är hylla dit vem som helst får sätta böcker som de läst, eller ta med sig hem i bok som lagts in där. En bokbytarhylla!

Än är det långt till våren

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Men i dag började hyllorna åtminstone i Tokmanni fyllas med grönväxter och krukor av olika slag. Nu finns där också miniväxthus och pyttesmå lådor där fröna kan förhandsgro. Fröpåsarna har också kommit och nu ska jag åter satsa STORT på tomatodling på balkongen 😀

Jag hade en paus med tomaterna sommaren 2021. Testade luktärter istället. De var svåra att få att lyckas så nu kör jag åter med detta lite säkrare kort!

När jag för hundrafemtioelfte gången putsade snö från bilen dök den är glada nunan fram. Jag har inte ritat nåt på bilen och vet inte om nån annan gjort denna figur som kom fram. Hur som helst, det var kul att se den glada munnen och ögonen. Som en hälsning: var inte ledsen över snön, snart är det värmebölja igen 🙂

Glad måndag! 31-01-2022

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer
Inte för att jag vet om de här snömängderna längre gör andra än små barn glada 😀 … men så här ser verkligheten ut hos oss. Det är svårt att hitta platser för all snö som ska skuffas undan från gator och gårdar.

Min dators väderleksprognos säger just nu ”Sataa lunta” – på svenska betyder det att det snöar.

Min runda med bilen är avklarad, fordonet flyttat. Har annars jobbat hela dagen med tidningsproduktion och -planering. En ganska vanlig måndag således.

Orsakullans utmaning i dag: Sista januari, blir det ett vinterbad?
Mitt svar är definitivt ”nej”. Vågar doppa mig i en isvak, men känner inte för det i dag 🥶🤣

Det tuffaste snöjobbet jag minns

~ Carita Liljendahl ~ 21 kommentarer

Har i dag pratat med grannar och även med okända personer, så mycket som jag inte gjort på länge. För att jag helt enkelt rätt sällan ser andra människor här utanför. Men nu var ”alla” i farten. Bilar skulle grävas fram, och då talar vi inte om något smått putsningsarbete.

Jag fick hjälp av en kollegas son, hade inte han kommit hade jag inte orkat med jobbet.

Snön har packats hårt mot bilen då plogbilarna kört förbi. Först behövde den hackas i bitar, sedan bäras, skuffas, skyfflas bort – så att jag fick upp dörrarna.

Det är vackert med vit snö, det har jag sagt förr. Men de här mängderna börjar på många sätt vara tärande. Det som kändes bra i dag ändå var att många visade beredskap att på olika sätt hjälpa varandra. En granne sa att om jag inte kommer loss utan hjälp så drar han loss mig för att han har större bil. Men jag klarade mig utan draghjälp.

Det ska komma mera snö, och just nu känns det inte alls bra. Men det är inget annat vi kan göra än att ta en dag i taget.

Snöbloggen

~ Carita Liljendahl ~ 32 kommentarer

Jag får väl döpa om min blogg till Snöbloggen. För det är vad mina inlägg ofta nu handlar om. Redan i dag funderar jag hur jag ska göra imorgon eftersom det utlovats ytterligare 30 centimeter utöver den 5-10 cm som föll natten mot idag. Har varit lite olika på olika ställen i trakten, men snö har de flesta som bor i trakten av Lovisa fått mer än nog.

Om snöfallet börjar imorgon kring klockan 13–14 gäller det att komma ut före det och få igång bilen, putsa bort snön som finns på den nu, köra fordonet varmt och parkera det på en ny plats så att snöröjarna kommer åt att putsa gatan där jag stått.

Många har här på min blogg undrat varför jag inte bara låter bilen stå. Det tycker jag skulle vara fräckt mot snöröjarna och inte muntert för mig heller att efter två veckor har en meter snö på bilen och stora vallar av isig snö runtom den. Då får jag nog vänta till april innan jag nästa gång kan köra iväg 😱🤣

Dagen har gått i mötenas tecken. Telefonmöte om en kommande läsarenkät och efter det möte med två andra från redaktionsledningen, på Teams. Kilometerlistor, fakturor, arvodesräkning och sedan med syrran till butiken för att veckohandla åt mor, ta in ved till henne, putsa en del av gården fri från snö. Till vilken nytta? Det kommer mer imorgon. Jodå, men putsas inget nu och dagligen kommer vi snart inte längre fram här i vår lilla stad.

Det är vackert med vit snö. Snön hör vintermånaden januari till. Så sägs det och skrivs det också 😄
Visst 🙄 Men somliga får för mycket av den 🌨 och andra får ingen alls.

Ikväll är jag ändå tacksam för att få koppla av tillsammans med två väninnor. Hemma hos, med lite gott att äta och dricka.

Det snöar och snöar och snöar…

~ Carita Liljendahl ~ 21 kommentarer
I mitten en resignerad Mumin? Se ni hur armarna hänger? Till höger en uppgiven Lilla My som kommit upp i åren. Till vänster en figur som har svårt att hålla sig för skratt 😀

Vi hade ett par dagar utan snö, med plusgrader som gjorde att en del av snön smalt bort. Den försvann inte på långt och när, men den packades ihop och vi fick ishalka. I går kväll började det åter snöa. Jag var hos Pia då och byggde de här små gubbarna på husets terrass. I morse var det övertäckta av snö. På bilen fanns ett tio centimeter tjockt täcke.

Då jag kom från massagen putsade jag bort en centimeter som hade kommit till. Och när jag nu tittar ut genom fönstret fortsätter det snöa. Ser ut att ha kommit ytterligare fem centimeter. Om det snöar hela natten kanske vi får en halv meter 😱🥶

Mera snö, men ljus och pussel ger lugn

~ Carita Liljendahl ~ 13 kommentarer
En titt ut genom fönstret i kvällsmörkret på tisdagskvällen. Surprise! Det snöar!
Imorgon lovas det ändå plusgrader så en liten förhoppning finns att en del av snön ska försvinna… heheheee 😆

Tänder ljus på balkongen, sätter telefonen på ”stör ej”, och lugnet infinner sig.

Det fortsätter komma många mejl och meddelanden via olika kanaler, men idag efter klockan 17 ville jag inte höra dem. De hade plingat konstant i en aldrig sinande ström från klockan nio i morse.

Sätter mig vid pusslet. Jag har lyckats välja ett synnerligen svårt motiv nu och det känns riktigt ok att det inte blir klart på tre veckor.

Hahaa, här ser ni allt damm och smulorna under min glasskiva. Inget Photoshoppande och förskönande här!

Kollar samtidigt på nyheter från teven. Corona, corona och corona. Förstås lite Ukraina och tsunamin som svepte över Tonga. Och lite om vårt välfärdsområdesval i Finland.

Snart får jag försvinna in i Mandelmanns värld och efter det under duntäcket i min säng.