tandläkare

Monstret var inget monster

~ Carita Liljendahl ~ 30 kommentarer

Det var ju… hmmm… bara ett moln 🙂
Och tandläkaren var inget monster. Hon skrattade och skämtade. Då jag sa att jag kanske svimmar, att jag behöver terapeut och att vi kanske borde kalla in en läkare för säkerhets skull eftersom jag kan få hjärtfel…

Vi skojade också om att tandläkaren kanske skulle svimma, och då skulle JAG få kalla på hjälp. Sådan ska en tandläkare vara!

Hon eller han ska inte stöna och sucka och säga att du borde ha kommit för länge sedan hit, dina tänder är förfärliga! Tandläkaren ska bara göra sitt jobb och jag ska betala.

Jag fattade nog inte mycket av allt hon rabblade upp och som en sköterska bokförde, men facit var – bara ett hål. Däremot har jag diverse andra problem som ska åtgärdas under hösten.

Nu har jag också varit på tandröntgen. Det var lite scifi-feeling över det hela.

Tackar min vän Pia för stödet och för att hon kom med mig den här första gången på många år hos en tandläkare. Det här är ett problem jag inte vågat tala om med någon annan, eller egentligen har jag antytt att jag har tandläkarskräck, men ingen verkar ha förstått hur rädd jag var…

Bara någon som upplevt samma skräck kan förstå. Och hjälpa en att komma över den första hemska, höga tröskeln.

 

En tavla i taket

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

Vem är det som säger att tavlor ska hänga på väggar?
Man kan ha en i taket också. Till exempel ovanför sängen. Och ligger man på rygg där är tavlan det första man ser då man vaknar 🙂

Marika Tihulas fina tavla och underbara idé!
Marika Tihulas fina tavla och underbara idé!

Var på en utställning i ett hemgalleri i dag och skriver senare om den i Nya Östis. Men där får jag ju inte med hur många bilder som helst, därför visar jag den här tavlan här. Konstnären hade fått idén då hon satt i tandläkarens väntrum och önskade att hon hade varit någon annanstans.

Nallade direkt från limpan då den kom ut från ugnen :-)
Nallade direkt från limpan då den kom ut från ugnen 🙂

Själv har jag just nu inga tankar om att behöva vara någon annanstans. Jag trivs bra i mitt nya hem och med de arbetsuppdrag jag för tillfället har. Jag lever verkligen i nuet.

Bestämde mig så där för övrigt att skärpa mig lite på matlagningsfronten. Det är ju inte så kul att göra mat i ett singelhushåll, men åtminstone då och då ska jag göra det. Köttfärs är favorit nummer ett. Det går att göra många varianter med färs!

Svensson hos doktorn

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer

I dag var jag med Svensson hos doktorn. Det var inget större fel på honom, men det lät som hos tandläkaren. Mekanikern var tvungen att borra i plåten för att få ena stänkskyddet fäst. Jag tyckte så synd om honom, alltså om Svensson – inte mekanikern. Även bilar har en själ.
Varför jag som jobbat på en bensinstation med verkstad inte gjorde jobbet själv? För att jag inte har möjlighet att hissa upp bilen och för att jag tyckte det var så jobbigt då också däcket skulle bort.
Och varför bilen heter Svensson? Jo, han är uppkallad efter Anders Gunnar Svensson, den svenske fotbollsspelaren som gjorde ett fantastiskt frisparksmål i VM 2002 då Sverige mötte Argentina. Så namnet har egentligen inte bara med Sverige-Svenssons och Volvon att göra 🙂

Rena rama Bullerby-idyllen hos grannarna

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer

Men inte var det väl riktigt så här hon tänkte sig att det skulle vara? Jag menar författaren Astrid Lindgren som skrev om barnen i Bullerbyn, Melukylän lapset.
En längre tid har jag bott granne med Bullerbyn. Närmare bestämt två hundra meter söderut från den. Kan bara föreställa mig hur det känns att bo inne i den.
Som att vara hos mardrömstandläkaren varenda dag.