Fem nätter kvar

… sedan går flyttlasset hit. På onsdag sätter vi kylskåpet på plats där i hörnet och får igång det och frysen. I dag blåste det lagom ute och då jag hade bägge fönstren öppna i köket blev det härligt svalt och fick in massor av syre. Vi har värmebölja på kommande, lagom till flyttdagen, men jag tror att det ska gå bra att få korsdrag här. Jag kan ändå ha det först då jag själv är på plats och bor här.

Craig ska inte heller stirra på mig då jag sover, men han har fått vara i fönstret lite som en kul grej nu några veckor. Jag har andra gardiner som kommer upp här när jag väl har flyttat, men jag behöver dem ännu i den bostad jag fortfarande bor i.

Här har det inte ändrats så mycket, några prylar har burits in, men möblerna kommer som sagt först på fredag.

Tomaterna frodas i växthuset. Tillsvidare kan de klättra längs växtstöden, men senare ska jag fästa ett par snören längs långsidan och sedan plantorna med ytterligare snören fast i dem. Kommer taket emot får jag börja tukta plantorna. Tjuvskott och andra blad som stjäl energi ska också tas bort, men det här måste tyvärr vänta tills jag har flyttat och har mera tid att jobba på gården.

Tomaterna flyttade

… innan jag flyttade 😀 Några dagar har de redan otåligt frågat mig ”när får vi flytta och vart ska vi ta vägen?”

Här är de ännu hemma i sina krukor på min balkong.

Här har de planterats i sitt nya hem. Att det står Carita på kannan handlar bara om att andra som har sina växter i växthuset ska veta att min kanna innehåller annat än enbart vatten. Tomatgödsel passar ju inte vilka växter som helst.

Nu ska det bli kul att se hur plantorna klarar sin nya miljö. De fick mycket vatten i dag.

Lovisabyggnader

Allt ska inte handla om mina flyttbestyr nu här på bloggen. Nog för att dagarna fylls av dem, och varje morgon ligger jag och grubblar hur jag ska hinna med allt.

När jag har stigit upp och kommit igång med dagen brukar sinnet lugna sig. Kanske allt ordnar sig ändå?

Det här fotot tog jag den sjätte juni då jag hade parkerat invid Kapellparken på Drottninggatan. Husets historia känner jag dessvärre inte till. Men jag tycker det är vackert på sitt sätt. De stora fönstren är särskilt fina och speciella.

Senare i dag, efter att jag har haft ett samtal med min läkare, bland annat om hur knäskadan har läkt, ska tomaterna äntligen få flytta till växthuset. Det blev inte av i söndags, för då regnade det mest hela dagen och där är en del bestyr med mylla som vi inte ville göra i hällregn.

Glad måndag! 22-04-2024

Det kan stundvis vara svårt att se det glada då våren aldrig tycks komma. I dag har vi underkylt regn som gjort gatorna ishala och bilarnas fönster svåra att skrapa fria från is. Jag tog vinterkappan på och Icebugsen likaså för att våga ta mig över gatan till bokföringsbyrån. Använde också en gångstav.

Men glada nyheter nog också, trots allt. Mitt knä har varit bra i två dagar! Jag vågar ju ändå inte lita på att det håller så jag går försiktigt, använder ofta en stav som stöd. Väderleksprognosen lovar uppgång från minus till kanske +7 eller +10 för torsdag-söndag. Det är också något att glädja sig åt, fastän det mest nu känns som att ”få se, kan det verkligen vara sant?”

I min iver här när det var någon dag lite varmare köpte jag dessa fröpåsar och strax efter det även tomatfrön. Igår fick jag hjälp av Pia att så dem. Såtillvida kompletterar vi varandra att hon gillar att böka i jord och så både frön och plantor, medan jag inte alls gillar det jobbet. Men jag gillar sedan att se till att fröna får vatten, att det blir plantor och när de sedan är större att sköta dem omsorgsfullt. Då har Pia redan tröttnat och tagit itu med andra praktiska göromål. ”Aj, ska dom vattnas också? Nä, det är för jobbigt” 🤣

Men så här blev det gjort och något att glädja sig åt. Också det att en del plantor som länge stått och rotat sig olika glasflaskor och -kannor blev planterade igår.

Och ännu hallå till alla Muminvänner! Denna glada måndag till ära ska ni komma ihåg att jag lottar ut ett paket med klistermärken med Muminmotiv. Delta genom att klicka på bilden som finns uppe till höger på bloggens startsida!

Två P ikväll – pastej och promenad

Mördegspastej blev det, och så pass mycket att jag ska ge bort en bit.
Tomat i en blandning av mozzarella, creme fraiche, svartpeppar och krossade hasselnötter.
Då pastejen var klar ringlade jag själv över lite honung och toppade med fler nötter.

Ärligt sagt äger jag inte ens en kavel, då det gäller att kavla ut degen 🤣
Jag har under de senaste åren bakat bröd med maskin.
Men som gammal scout är jag ju inte rådlös! En tom vinflaska funkar ju lika bra som kavel.
Varför köpa nåt som ligger i skåpet största delen av tiden och används bara tre gånger per år?

Jag tycker om att baka, tillreda mat osv. Men bara då jag har tid och är ledig från jobbet.
Och det händer inte så ofta. Kanske jag får mer tid som pensionär?

Ett annat dilemma är att det som tillreds behöver vara sånt som håller flera dagar i kylskåp eller som kan frysas in, eftersom jag är ensam och inte vill äta samma rätt eller bakverk flera dagar i sträck.

Hälsostegens saldo blev i dag 3872 steg. Det var plusgrader på dagen men mot kvällen frös det på och började också blåsa.
Ser ut som om en raket smäller av ovanför huset men det är en gatlampa.

I dag har jag promenerat 90 dagar i sträck. SKÅL på den saken!

Här på Drottninggatan kan man lugnt gå mitt på gatan kvällstid. Dels för att den utgör en återvändsgränd på grund av jobb med vatten- och avloppsrör, dels för att det är lugnt på gatorna i Lovisa om kvällarna 🙂

Biffigt värre på balkongen!

Närmare än så här kommer jag troligen inte då det gäller att få något biffigt till balkongen 🤣 Det är INTE bifftomater, det är ampeltomater men de har faktiskt blivit jättestora! Angående andra biffar, så är det inte tillåtet att grilla på balkongen och någon biffig man som tränar bodybuilding vill jag inte ha 😀 Det skulle räcka riktigt bra med nån som har helt normala muskler, det vill säga sådana som håller ihop kroppen.
Har inte tagit så många nya foton nu när takten med produktionen av Nya Östis är hård. Mårbackapelargonen gläder mig fortfarande på balkongen och den andra pelargonen, inne i sin andra blomning, likaså. Bilder som jag visat förr men ni får nu bara hålla till godo 🙂
Varit på kyrkogården i dag, men där har blommorna vi planterade nästan torkat. Hettan är svår, borde vara där och vattna minst två gånger i veckan, men har inte hunnit / kommit ihåg. Murgrönan har överlevt, den är ett säkert kort faktiskt! Om några veckor ska vi testa med ljung och höstastrar.

Skrev jag HÖST? Den vill jag inte tänka på ännu, men den kommer. Och den må accepteras. Sedan är det väl bara en tidsfråga innan nästa PUSSEL kommer fram 😄

Det bullrar och tar sig

Från Rosenparken på västra sidan av Lovisaviken såg det ut så här i går. Det tar sig, egnahemshusen börjar forma sig. Vi har bostadsmässa i Lovisa 2023, den öppnar i mitten av juli.

Ett monotont muller och buller hörs här hela tiden då muddringsmaskinerna och andra mackapärer är i gång. Men jag är säker på att det här blir riktigt fint när det är klart.

Det blåste så underbart skönt från sydost här i går på eftermiddagen och kvällen. Jag försökte fixa en del såpbubblor också men de blev inte riktigt lika fina som med den blandningen som jag köpte från affären. Min egen blandning av vatten och diskmedel var inte så lyckad, men visst blev det några bubblor ändå.
Rosenbuskarna har fått en del långa skott, eller vad de nu kallas. Men vackert är här i Rosenparken vid den strand jag döpt till Rosenstranden 🙂 Vet inte om den officiellt heter så.
Tillsvidare har jag varje dag kunnat skörda en, två eller tre tomater från balkongen. Totalt kanske kring tjugo, inte mycket alltså – men helt okay! Och goda är dom ju.

Ikväll sommarfest hos en av redaktionens medarbetare. Ska bli kul!

Första tomaten snart klar att ätas upp

Morgondagens tidning klar. Varit en intensiv arbetsdag som vanligt. Tog en paus och handlade med syrran till mamma. Annars bara varit hemma och fixat tidningen. Därför blir det också bara bilder från balkongen.

Där är den första tomaten troligen klar att plockas imorgon. Hurraaaa ❤

Stora pelargonen går in i sin andra blomning.
Och Mårbackapelargonen står sig fin på bordet.

Imorgon en intervju inritad i kalendern. Förberedelser som vanligt för följande veckas tidning. På fredag eventuellt en 100-års fest. Sånt kan man fira om en fyllt 60 och en annan 40 eller om två personer fyllt 50!

Gäller att ha tålamod

Men vem har bråttom? Inte jag.
I och för sig köpte jag nyss en liten låda med tomater då mina på balkongen inte blev klara tills gästen från Sverige kom.
De har varit så här stora och gröna flera veckor nu.

Ett tjugotal tomater verkar det bli. Ingen överväldigande skörd, och den som vill ha många eller som har brådis ska inte odla själv 🙂 För mig är det bara så roligt att se dem komma upp från frö.
Här har det redan börjat hända lite. Grönt har blivit gult, svänger över till orange och blir kanske rött om ett par veckor?
Söndagsjazz på Saltbodan, sedan mat med syrran och Sverigegästen på Cafe Skeppsbron. Och så hann vi kolla Kristina Elos tavlor i Galleri Saltbodan också.

Jag känner – jag lever!

Denna balsmamin hör inte till det invasiva arterna såvitt jag vet. Hur som helst sprids den inte från krukan på min balkong. Fröna fick jag ifjol av Inge-Maj, och för mig är det ett litet skärt under att det från dessa små frön vuxit upp så här fina blommor ❤

Jag har suttit på balkongen ikväll och njutit av svalkan. +19 är ju rena himmelriket och nu mot natten ska det gå ner till +16 och rentav +13. Vädringsfönstren är öppna!

Ett tiotal tomater på kommande. Tycks dröja innan de blir röda, men vem har brådis?

I lördags innan jag somnade rann varma tårar längs mina kinder. Ikväll likaså.
Det är skönt med varma tårar. De bara stiger upp i ögonen och rullar ner. Det är ingen hysteriskt hulkande gråt som gör ont i halsen.

Jag skulle gärna skriva om allt som bidragit till att jag känner det jag nu gör, men för tillfället är det helt omöjligt.

Det enda jag kan skriva är att jag är oerhört tacksam för att jag får uppleva det jag upplever nu.
Jag tror att alla känslor, hela spektret, kommer fram nu då jag fått ha ”semester” några dagar. Jag har haft tid att känna efter, tid att gå in i mig själv, tid att fundera vad jag vill göra med resten av mitt liv.

Vad som än händer efter en vecka eller två, under sensommaren eller hösten – vågar jag säga att den här sommaren är den bästa jag upplevt på åtta år.