tomater

Jag är en bra pollinerare

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

… verkar det som. Jag har skött min uppgift med hjälp av en liten tandborste. Hon- och hanblommor, ni vet 🙂 Finns det inga bin (och vill inte ha dem på balkongen) får man sköta det där med blommor och bin själv 😀

I dag fick jag syn på EN liten grön blivande tomat ❤

Jippiii!

När jag sedan kollade plantorna närmare såg jag att det fanns fler barn! Ännu mera jippiiii!

I fjol kom blommorna den andra juli och tomaterna några veckor senare. I år var vi tidigare i farten med allt. Det soliga fönsterbrädet i Valkom hos Pia var idealiskt för miniväxthuset där fröna såddes.

Ser ju nästan ut som vindruvor 🙂

Vi kanske har en annan sorts tomater nu också. Små såsom ifjol, men det finns en massa olika. Glad blir man hur som helst av att odla!
Det har tack och lov börjat blåsa, så tomatplantorna vajar i vinden då jag har öppnat fönsterglasen på balkongen.

Som bonusbild för dagen, då jag inte alls varit ute på grund av hettan (runt +32), bjuder jag på en bild från arkivet. Där har jag ännu bilder kvar som jag tagit på min systers gård.

Humle i motljus.

Molnmonster och tomat-tonåringar

~ Carita Liljendahl ~ 9 kommentarer

De är inte små längre, tomatplantorna. Så jag antar att de känner sig förnärmade om jag kallar dem tomat-BARN! De börjar kanske närma sig tonåren?

Hyllan till vänster är ganska ny, köpt hos lokalt Lovisaföretag.

Har haft mycket jobb i dag också. Samhället börjar leva upp, restaurangerna får snart öppna. Solen skiner, fåglarna kvittrar. Utställningar är åter aktuella, vilket betyder att tidningen förväntas skriva om dem.

I går tog jag bilder av molnformationer.
Scenerna ser olika ut varje kväll.
Kanske jag borde börja kalla mig Moln-Tanten 🙂

En stor monsterfisk som håller gapet öppet? Med en liten monsterfisk på ryggen?
Ytterligare ett monster, lite senare på kvällen.

Sensommarens sista solstrålar…

~ Carita Liljendahl ~ 24 kommentarer

… ska få mina tomater att mogna på hushållspapper 😀

Heja heja!

Jag har sett att det funkar, så jag räknar mig nu till tomatodlarnas elit!
Bara att ta in några i taget, för där ute på balkongen blir de inte röda. Men så fort de kommer in i värmen och får ligga och lapa sol i köket där höstens sista solstrålar ännu orkar ta sig in – DÅ blir de röda!

Själv ska jag åka iväg till Frankrike och Italien för att eventuellt också mogna lite i varmare temperaturer. Det blir start tidigt på söndag morgon och för säkerhets skull har jag gjort tidinställda inlägg då jag inte vet hur tekniken funkar där nere.
Men planen är att skriva några blogginlägg också på ort och ställe i Alassio där vi bor.

Fram tills dess, slutspurt med administration och allehanda planering för Nya Östis. Sedan får vikarierna ta över och det kommer att gå hur bra som helst!

Utsikt från min balkong den 26 september 2019.

 

Sol och regn

~ Carita Liljendahl ~ 19 kommentarer

Det är inte mycket sol tomaterna får på balkongen den här tiden på året.
De lär ska kräva +16 grader för att orka mogna. Sådana temperaturer blir det knappast mer hos oss det här året. Värmen som utlovades till helgen kommer in över Sverige, men orkar inte ta sig till Finland enligt de senaste prognoserna.

Men tomaterna lär inte dö på min inglasade balkong. Och jag kan alltid ta in de sista för att mogna på köksbordet där solen värmer ännu någon vecka 🙂

Vackert med sol efter regn.

Torsdag – det är dagen då

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer
Stämning med ljus.

… jobbet med Nya Östis har rotts i land. Det är dagen då tidningen kommer ut om allt går som det ska och det har det för det mesta gjort. Utdelningen kan halta ibland, men vi har alltid lyckats producera tidningen.

Torsdag är dagen då jag lite kan varva ner efter redaktionsmötet och se fram emot en halv ledig fredag och en hel ledig lördag innan jobbet åter börjar på söndag. Då brukar jag skriva ledaren och nu blir det också innebandyreferat eftersom säsongen kör i gång på lördag!

Tomatfamiiljens skuggspel.

Den här torsdagen har också bjudit på varierande väder. Allt från stilla strilande regn till korta skurar av ösregn. Men också blåst och sol. Jag gillar tomatfamiljens skuggspel mot väggen 🙂

Fikus robusta, även fönsterfikus kallad?

Den här växten fick jag av min dåvarande make 2009 då jag blev nyhetschef på Östra Nyland. Det är en seg och tålig växt och om det är en fönsterfikus så kan jag säga att den trivs vid fönstret 😀 Då jag googlade kom jag fram till att den kanske också kallas fikus robusta.

Älska hösten!

~ Carita Liljendahl ~ 21 kommentarer

Om man bestämmer sig för att älska hösten, då måste det ju gå att göra det?
I stället för att ondgöra sig över mörker, rusk, blåst och blöta kan jag öppna balkongfönstret och andas in en frisk syrerik luft.

Alla kan inte göra det. Alla har inte en balkong. Och även om de har en kan alla inte ensamma gå ut på den.
Här faller heller inga bomber. Bara löv från träden, och de faller inte, de singlar ner så vackert.

Utsikt från balkongen.

Jag hör ljudet av vattnet som rinner ner i avloppet på gården. Jag har inte ens alltid tänkt på att jag kan HÖRA det och njuta av det.
Jag känner vinden i mitt hår. Ser trädkronorna som ruskas om av blåsten.

Och då jag vänder på klacken ser jag mina tomater. Än finns det kvar att skörda.
Det GÅR att älska hösten och att vara tacksam över livet man har ❤

Lokalt producerat

~ Carita Liljendahl ~ 21 kommentarer

Tog mig en nästan helt ledig dag i dag. Har bara skrivit och svarat på några mejl i jobbväg.

Plockade från en lokal skog.

Besökte höstmarknaden i Forsby och köpte bland annat den här färgglada buketten av försäljaren vars försäljningsplats syns på följande bild.
Dessutom köpte jag bröd och bondost som bakats och tillretts i Liljendal, stadsdelen som ligger granne med Forsby (bägge hör till Lovisa stad).

Hemma gick jag ut på balkongen och plockade tomater. Kan det bli mer lokalt producerat då man gör en omelett?

Där skymtar en av tomaterna 🙂

Tre veckor kvar. Sedan bär det av till Alessio i Ligurien på italienska blomsterrivieran. Sommarkläder finns ju inte precis till salu i affärerna nu, men jag hittade ett par leggings med korta ben och en blus som troligen också packas ner i resväskan 🙂

Snart dags för lucia!

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Ja, alltså tiden rusar, det är helt obegripligt. Nyss satt vi (läs: i våras) och pratade om att nästa möte om Nya Östis lucia arrangeras i september.

Kändes avlägset då, men i dag var det dags. Mycket planering behövs inför upprop efter kandidater och hela det praktiska arrangemang som ljusfesten innebär.

Hade dessutom en hel del papper som skulle till tidningens bokföring, så nu är det liksom lite dubbelt upp med sådant – då jag också har eget företag.

Således. Koppla av med ost och chilimarmelad.

Och gläd dig över tomaterna som ännu mognar i lugn takt. I dag fick min syster fyra stycken.

Tisdag_tomater_3sept
Den skarpögda ser att där finns blommor i bakgrunden. Jag som trodde att det inte kommer fler tomater än de ungefär sextio jag hittills fått / får…

En korg med grönt innehåll

~ Carita Liljendahl ~ 13 kommentarer

… fanns på redaktionens bord när vi kom till mötet i dag. I Nettes trädgård växer allt möjligt, och med besked. Så hon ville dela med sig till alla oss andra. Sallader, chili, tomater, morötter, broccoli, olika örter, grönkål. Till och med ätbara blommor 🙂

Och inte nog med det, hon hade gjort papperskassar av gamla Nya Östis-tidningar så att medarbetarna fick det goda med sig hem!

Nu äter jag ett gott bröd med Nettes sallad och tomat från hennes växthus.
Det är skördetider.
Tackar så hjärtligt ❤

(Nette har också en blogg, den hittar du här)