I dag publicerades den första artikeln om min bok Skuggor av svek. I sin helhet kan ni läsa webbartikeln här. Det känns alltid lika spännande och lite konstigt att se en bild på sig själv och att läsa det man sagt. Jag har nämligen en förmåga att svamla och tala allt möjligt off the record. Alltså säga sådant som jag inte vill att reportern ska skriva. 🙂

Ofta har jag så mycket att säga att jag tappar tråden och samtalet spårar ur. Jag som själv är journalist, van att intervjua, borde ju veta bättre hur man ska lyssna på frågor och svara bara på dem, och inte babbla på så att skribenten slutligen varken vet ut eller in. Men jag tyckte Helén fick ihop en bra text, så tack för den!

Har ägnat flera timmar åt att städa i och bredvid hyllan i arbetsrummet i dag. På tisdag anländer ett stort antal lådor med böcker och de måste få plats någonstans om jag inte vill ha dem i sängen eller på köksbordet.

Att städa är ju rätt kul då man hittar en massa saker, som det här brevet till exempel. Inbjudan till Europaparlamentet och en sits hemma hos dåvarande parlamentarikern Henrik Lax. Kunde känna mig riktigt ”viktig” för en stund 🙂

Och jag som inte var särskilt flitig i gymnasiet, trots att jag slutligen tog studenten med hyfsade betyg, hittade också det här papperet. Jag fortsatte nämligen studera, på en linje för så kallade byråsekreterare i Borgå. Då var jag en riktig plugghäst. Tror att jag rentav var besviken för att jag hade gjort något litet fel som ledde till det där minuset efter tian i modersmålet.
Skalan för betygen, även vitsord i Finland kallade, var på den tiden 4-10.