
Vi människor bär på alla möjliga olika rädslor, funderingar, tankar. Vi tror att vi är ensamma om dem.
Men så fort vi vågar prata om det som bekymrar oss – vare sig det är stora eller små frågor – upplever vi ofta att det finns andra som sitter och grubblar på samma saker.
Det här har jag erfarit många gånger då jag talat med vänner och bekanta. Vi har börjat skratta och vi känner lättnad. Vi hade allt möjligt gemensamt. Varför hade vi inte vågat tala om det tidigare?
Så jag tycker att vi ska försöka tänka så här: ”Om vi vågar prata om det som tynger oss – om vi vågar blotta det vi kallar våra svagheter. Då är vi starka. De som eventuellt pekar finger åt oss och skrattar bakom våra ryggar – de är svaga”.
Jag vet också att den person jag eventuellt vill dela min framtid med ska vara en stark person. En människa som är du med sig själv, som vågar tala öppet om allt i livet och som vill möta mig sådan som jag är.
Det är att ställa stora krav då man är 54 år gammal.
Men det är också då som man vet vad man är värd.
Bara det absolut bästa ❤
Livet är en virrvarr händelse. Ställer man höga krav blir man lätt ensam. Ställer man inga krav blir man besviken.
Kanske är lättast att ta saker som den är. Dock lättare sagt än gjort.
Ja inte är det lätt. I ett förhållande måste man självklart kompromissa.
Men vi ska inte behöva ändra på oss för att duga åt någon. Och ingen ska behöva ändra på sig för att duga för mig heller.
Vi ska kunna, våga vara dem vi är.
Så bra skrivet, jag håller med.kram
Jag tänker rätt ofta på det här, att många skulle må bättre av att våga prata mer öppet om allt.
Men alla klarar inte av det, och jag vill inte påstå att det är en svaghet heller, vi är ju alla olika.
Men om någon skrattar bakom min rygg för att jag är öppen på bloggen, DÅ är det inte fel på mig 🙂
Kram!
Bra skrivet … men inte alls stora krav oavsett ålder. 🙂 ❤
Nej, visst borde det vara en självklarhet att man blir omtyckt som man är. ❤
❤
Kram ❤
Så stora krav har du inte. Skulle egentligen vara en självklarhet att man blir omtyckt som man är och att man accepterar varandras olika åsikter och egenheter. Självklart får man kompromissa också. Det gäller att ge och att få. Kram!
Ja, allt det här borde vara självklart. Men förstås, då man kommer upp i åren är utbudet av lämpliga kandidater inte så stort om man söker en vän att dela lite tid med 🙂
Så sant. Livet är för kort för att slösas med.
Ja, och det inser jag nu då jag snart ska fylla 55 😀
Våga vara den du är? Ok, man har ju inga andra alternativ eftersom:”Be yourself everyone else is already taken”,..Ha det gött.
Ja, det var ju kloka ord 🙂
Ändå inte alltid jättelätt att vara sig själv, stå för sina åsikter – men man gör sitt bästa!