Bara ett par hundra meter från mitt hem ligger Kvarnåsen. Den sträcker sig uppskattningsvis en dryg kilometer söderut, och slutar där som jag bodde då jag var gift.
Vi har alltså en oas mitt i stan. Utmärkta joggingslingor, små och större stigar, knotiga rötter, backe upp, backe ner, träd av alla de slag, mest tallar tror jag… och massor av stenar, både stora och små.
Här doftar det gott av solig skog. När jag kom till ändan av stigen där nere såg jag två fjärilar i en yster lek i motljus. Tyvärr var jag inte snabb nog med kameran för att föreviga dem.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 
Så vacker omgivning du har. Där kan du njuta av naturen.
Fin tallskog mitt i stan – ibland blir man lite hemmablind.
Du har ju ungefär, som jag hade det när jag bodde i Handen, utanför Stockholm. Fem minuters promenad, så var man i storskogen, med fina promenad/motionsvägar. Det var faktiskt bättre på många vis att bo i civilisationen, än att bo i obygden.
Svante
Ja, myntet har ju två sidor, säger man inte så.
Det finns bra saker med allt, och dåliga, hur man vill se dem 🙂
Runt storstäder sköts naturen på ett finare sätt. Ingen, som bor där skulle godta kalhyggen, förlåt föryngringsytor.
Svante
Rekreationsskog måste ju skötas så att folk inte får gamla träd över sig.
Men då man gallrar på vår ås (vilket jag anser att man måste göra då och då, alltså sköta skogen) så brukar det uppstå små protester.
Folk undrar varför det inte får bli nåt slag av urskog…
Då blir det ju en skog, där bara Urmakare kan vistas.
Svante
Just det, den är inte till för alla 🙂
Jättefina bilder. Roligt att läsa den ”riktiga” (?) dikten som Alice Tegnér tonsatt. Ormen finns inte med i hennes visa.
Kram från Ingrid
Jag tänkte faktiskt inte så mycket på texten 🙂 … bara knäppte en bild som vanligt nästan i all hast.
Ett av mina starkaste barndomsminnen, både tallarna, kvarnen och kyrkogården…Tack
Väldigt roligt att minnen väcks till liv hos dig via mina bilder ❤
Får mig att orka publicera fler, fastän jag tycker att jag visat allt genom åren 🙂
Glömde säga att när åskan kom till Lovisa så stannade den kvar, hur länge som helst, och mina släktingar påstod att åskan rullade runt åsen och kom inte därifrån…
Ja, det sägs att det var så – innan kärnkraftverket bygges på 1970-1980-talet 🙂
Roligt att du har minnen härifrån ❤
Underbara omgivningar … härligt med en sådan oas där man kan njuta av naturen 🙂
Ja, och då den finns på så nära håll 🙂
Så vackert det är i Lovisa! Många grönområden. Gillas.
Har hört andra turister och gäster säga samma – att vi har massor av parker och skog, och det har vi ju 🙂