Sällan jag har två fester på samma kväll, men igår blev det så.
Elevförbundets vårfest och innebandyfamiljens säsongsavslutning.
Jag var med en kort stund som styrelsemedlem på den första och hälsade tillsammans med en annan styrelsemedlem de över sextio gästerna välkomna.

Sedan förflyttade jag mig till festen med innebandyfamiljen. Där kan jag vara mig själv, med likasinnade. Fick en fråga här under veckan – finns det nu nåt att fira då laget degraderades?
Hmm… hur skulle det se ut, och framför allt – hur skulle det kännas för LAGET och för Tor som förening – om vi bara fanns där då allt gick bra, då alla segrar kom?


Nu är jag inte intresserad av sport, men du sa en sanningens ord man ska stötta även det går dåligt. Man borde tänka så även i andra saker med.
🥰
Ja, det ska man göra ❤