Både då det gäller vännen Marina och robotgräsklipparen Robbe 🙂
Det är nästan ett år sedan vi träffades senast med Marina, ute i trädgården, sommaren 2020. Och Robbe? Undrar om jag inte skrev en artikel om honom sommaren 2019?
Med goda vänner gör det inget fastän man inte träffats fysiskt på tio månader. Man hittar den röda tråden till samtal i alla fall. Vissa saker får man uppdatera lite mer ingående än andra, men i det stora hela kan man återuppta snacket där det slutade senast. För visst har vi haft kontakt via Messenger och andra kanaler.
Ritualer kring hur man beter sig för att undvika smittrisk ledde till en hel del skratt. Först hade jag tänkt fota Marina på femtio meters avstånd och skriva i bildtexten ”det där rödvitrandiga som ni ser vid uthusets knut, det är Marina” 😀 ”Vi håller avstånd!” Men sedan blev det den här bilden i alla fall. Och avstånd höll vi också utomhus, två meter minst och vi var inte fler än två personer på plats.
Ljudmässigt kan det har verkat som om vi var minst fyra eller fem ibland, dock 😀
Då jag undrade varför han surrade runt ganska planlöst tyckte jag mig höra honom svara ”du ska vara tyst och glad för att det är jag som klipper gräset, annars får du klippa själv!”
Så trevligt att träffas efter den långa tiden.
Kramar från oss
Jo, det är trevligt att åter kunna träffa sina vänner – vi är många som ändå helst gör det utomhus och inte i större grupper än 2-3 personer och alltid med hygien och avstånd.
Hahaha:-) Robbe minns jag inte att du har skrivit om. Vilken snygging förresten. ”Killen” har ju till och med en midja… eller nåt sånt. Har aldrig sett en sådan robotgräsklippare här.
Kul att ni hade roligt! Å Marina är väldigt smart – papperstallrikar och plastglas – hahaha:-) Ingen disk där inte:-)
Ja och vi hade egna sop-påsar, där vi samlade allt skräp.
Det här var i första hand för att undvika kontakt, inte röra vid samma ytor.
Ibland finns det orsak att vara särskilt försiktig, om det i omgivningen finns extra känsliga personer som löper risk för smitta.
Men mycket lättare överlag nu då man kan vara utomhus.
Visst är det märkligt att man så lätt tar upp tråden med gamla vänner även om man inte har träffats länge.
Ja, annars skulle man kanske inte räkna just dessa personer till sina bästa vänner.
Menar, om det skulle vara pinsamt tyst efter att man inte träffats på ett tag 🙂
Nej, man har ju bara massor mer att prata om då man inte har setts på länge.
De där gräsklipparna verkar så omåttligt populära hemma. Intressant vad som blir populärt här och där. Här hos oss har jag aldrig ens sett en sådan! Dock har min svåger och flera andra i bekantskapskretsen i Jstad dem.
Visst är det så härligt när man återigen kan börja träffa folk?
Ja, det är fint att kunna vara utomhus – vi är nog försiktiga fortfarande ändå bland alla mina vänner och nära och kära.
Vad glad jag blir av dina positiva och trevliga inlägg Carita, ha de bra, kram!
Fint om jag kan glädja någon med bloggen 🙂 Ha ett skönt veckoslut!
Robotgräsklippare är inte dumt alls. Överallt där de går tycker jag att gräsmattorna är väldigt fina. Här är det dock inte aktuellt, för det är alldeles för små ytor för den.
Ha en fin fredag!
Kram, Ingrid
Ja, den kostar ju en hel del så man ska kanske ha en större gård för att det ska löna sig att köpa en robot 🙂
Kram!
Håller med om att man börjar där man slutade när det gäller riktiga vänner. Det är det mest underbara jag vet med vänner. Förstår att det var väldigt trevligt. Man uppskattar det ännu mera i dessa tider.
Robotgräsklippare är jag inte så förtjust i. Så många igelkottar som blir svårt skadade av dem. Hoppas att Robbe inte får jobba på kvällen och på morgonen.
Nä, Robbe jobbar mig veterligen inte direkt oövervakad och det där med kottarna har många börjat tänka på. Jag tror att vissa avancerade robotar har sensorer som gör att de inte kör på kottar.
Och ja, i dessa tider uppskattar man mycket enkla träffar utomhus, IRL.