
Temat hos Åke från Nacka som är lokförare för utmaningen Hoppa på tåget är i dag VÅRBÄCK. Nå, den här Lovisa-ån är väl lite mer än en vårbäck, men jag tror att bidraget godkänns utan tandagnissel 😂
Min följeslagare Saga, cykeln, får vara med på många bilder. En trogen vän som tar mig ut på lite längre färder än bara promenader, som ryggen inte alltid klarar av.

Den här turen blev vårens första, eller egentligen också årets första, för vår snart 92 år gamla mamma. Hon går med rollatorn, och ibland sparkar hon sig fram. En runda vi brukar göra är cirka 700 meter lång. Hon var osäker om hon skulle klara den, men det gick bra och hon ska inte behöva göra dem ensam om hon inte vill.
Ett litet motlut är ju för en äldre ungefär som en backe är för oss som något yngre. Viktigt att komma ihåg att vi alla blir äldre och orkeslösa någon dag, om vi får leva länge.
Och så sista bilden! Jag såg inte själv katten först, men precis innan jag skulle ta bilden fick jag syn på den. Och katten fick syn på mig och stannade upp och tittade långt. Undrade kanske vad jag höll på med.

Katten har lite samma färg som det bruna och vita i gräset där djuret rör sig 🙂
Hej, så duktigt av din mamma! Förstår att hon gärna vill ha sällskap även om hon har en rollator som hjälp. Min nyinflyttade granne är 93, otroligt pigg på alla vis, men har blivit höftopererad 7 gånger o nu kan de inte göra mer så det är rollator för henne också, ut törs hon inte gå. Själv skulle jag vilja cykla men litar inte på min balans då jag har en förträngning i ett kärl i hjärnan. En trehjuling vore toppen men det är en stor investering. Katten var så vacker även om den är så liten på bild. Tror det kallas sköldpaddsfärgad. Trevlig helg
Kul att du hittade katten!
Ja, en trehjuling vore jättebra för dig. Kan du efterlysa via FB eller andra kanaler, om det finns begagnade?
Jag vill också köpa en sådan sedan när balansen inte längre tillåter mig cykla på två hjul.
Kram och trevlig lördag!
Jag har tittat och tittat, men inte sjutton kan jag se någon katt, men på höger sida om bäcken, precis i kanten mot det gröna skulle det kunna vara en katt, men jag är inte säker.
Ha en fin lördagskväll!
Kram, Ingrid
Jag där i gräset till höger om ån, den är gulsvart och kanske lite vit.
Jag kunde ju ringa in den på en bild som jag visar senare 🙂
Kram till dig!
Fantastiskt gjort av din mamma. Att gå 700 meter är mera än godkänt för en person i hennes ålder, med eller utan rollator. Din mamma verkar vara hur pigg som helst. Såååå skönt!
Vårbäcken är nog en vårflod skulle jag säga och bilden får MVG. Katten däremot ser jag inte. Det går ju inte att förstora dina bilder, så hade jag kanske upptäckt sjuret.
Ett riktigt fint bidrag:-)
Orken börjar nog tryta för henne, men det är ju inte konstigt när man tänker på åldern.
Ja, lite trist att bilderna inte kan förstoras via min blogg, jag har försökt kolla upp varför.
Den finns där till höger om ån, fem meter från ån? Tjugo meter från stubben?
Söta kamouflagekatt=)
Så bra av din mamma att ta sig runt där. Ha en fortsatt fin helg!
Ja, den syns knappt där 🙂
Och jo, jag hejar på mamma ❤