Det ser kanske smått kaotiskt ut, men här råder ordning och reda.

Och dagens vits i humorkalendern var rolig och känns nog så sann i dag också 🙂
… var jag på i dag i arbetets tecken. Konstnären Kai Nissinen bodde 27 år granne med min mamma, innan han gick bort 2018. Han skapade oljemålningar, akvareller, blyertsteckningar, skulpturer i trä och gips – ja, allt möjligt.
Han hade en stor förkärlek för kvinnokroppen som han tycker är det vackraste som finns.
Jag vet inte varför jag var tveksam inför att publicera den här bilden i Nya Östis. På något sätt känner jag på mig att någon skulle ha tagit illa upp, och då är det onödigt att provocera. Samtidigt är det här ju något helt naturligt, och tavlorna finns på väggen i Galleri Theodor där vem som helst kan se dem.
Kanske skillnaden är att man väljer att gå in ett galleri och ta del av en utställning, medan man som läsare inte kan välja vilka bilder som möter en i tidningen.
Minnesutställningen där är öppen ungefär tre veckor.


Jag var uppe en sväng vid sextiden i morse och då jag tittade ut såg jag snön falla utanför fönstret. I går kväll och under tidig natt var det minus sju grader men sedan steg temperaturen och nu har vi plus en grad. Därför ligger snön säkert inte länge kvar. Prognoserna för tisdag och onsdag är mellan plus fem och plus sex grader.
Men glad måndag ändå!
Och i efterdyningarna av VM-hockeyn. Grattis Sverige till bronset, och inte är det fy skam att komma på fjärde plats heller 🙂
Särskilt trevligt var det att se hockeyn och före det att äta och dricka gott hos väninnan Marina i går.

Vi börjar det nya Skyltsöndags-året med en hälsning från Nya Östis läsarresa som gick till Italien och Frankrike i oktober. Än har jag några få skyltar på lager från utfärderna där.
Hos bloggaren BP hittar du länkar till fler skyltare!
… har nu visat sig ett par dagar på raken. Länge är den inte uppe, men den gör små underverk.
Adventsstaken lyser numera endast från sen eftermiddag till tidig morgon. Sedan får den vila några timmar, i synnerhet en solig dag.
Adventsstjärnan, julstjärnan eller vad vi ska kalla den, packades däremot ner i sin låda och placerades på sin plats i ett skåp i väntan på nästa vinter 🙂
Jobbar tre, fyra timmar i dag. Sedan är jag bjuden på skumpa till en väninna, det ska bli trevligt ❤ Vet inte om vi kollar bronsmatchen i junior-VM, Finland möter Sverige där. Finalen tappade jag intresse för då varken Sverige eller Finland tog sig dit.
Jag har känt mig i balans den senaste veckan. Hittade tacksamhetsboken som jag hade glömt bort från ifjol, och får mycket bra vägkost från ”Ovillkorligt älskad”. Jag räcker till som jag är. I synnerhet då jag alltid gör mitt bästa.
Jag nådde inte målet med att få alla saker på plats, och allt onödigt krafs bort före nyår. Det var nog ett lite väl högt uppsatt mål insåg jag nyligen. Men jag är nöjd ändå. För jag avancerar, steg för steg, varje dag, mot mitt mål 🙂
I anslutning till Systembolaget och mataffären står ibland försäljare av olika slag. Här kan man köpa säsongsblommor, handskar och vantar, ibland telefonabonnemang, eller som i dag skönhetsprodukter.
En av försäljarna, en grundligt sminkad tjej, stoppade mig och sa ”Hej, jag ser att du har couperosa”. (Jasså? Det har jag inte vetat själv, inte tänkt på, inte reflekterat över och även om jag hade vetat så WHO CARES?)
Jag hade händerna fulla med kassar och plötsligt fann jag henne smeta in en väldoftande kräm i mitt ansikte. Okay, jag protesterade inte högljutt, det fick ske. Hon tillade att jag hade mörka ringar under ögonen också… Jag som tycker att jag sovit så gott de senaste nätterna…
Krämen var mycket dyr och jag sa att jag har andra bra krämer hemma. Då drämde hon till med ett ”superspecialerbjudande” – ni vet, så där som man åtminstone förr fick höra i södern – ”only for you madame”.
Det slutade med att jag köpte krämen. Men inte för att den ska göra mig vackrare, för vackrare kan jag ju inte bli 😀 Nej, bara för att den doftade himmelskt gott.
I dag pysslar (och pusslar) jag hemma. Jag har sorterat papper och håller nu på att lägga in det som ska vara i ”arbetsskåpet” och annat som ska vara i andra lådor och skåp. Mycket slängs förstås bort. Sådant som jag av nån anledning sparat ett år eller två 🙂
Efter att ha haft paus i postcrossingen skickade jag i dag iväg tre kort. Ett till Ryssland, ett till Tyskland och ett till USA.
… ser ut så här i dag den tredje januari. Och lite mer har jag också fått ihop mot högra kanten.
I dag tar jag det bara lugnt hemma. Jag visste inte vad tandläkaren skulle göra, eftersom vi hade inhiberat en träff före jul. Hon bestämde sig för att avlägsna några rötter, så det blev ett kirurgiskt ingrepp.
Jag är stolt över mig själv som tagit itu med min tandläkarskräck och i dag var jag inte ens nervös i väntrummet. När jag kom in till läkaren sa jag ändå att jag är rädd och att det bottnar i ovissheten om vad som komma skall. Hon och sköterskan var bägge lugna och förståelsefulla. Jag fick hela tiden veta vad som var på gång.
Ännu återstår olika ingrepp, men då jag klarade det här med bedövningssprutor och allt annat däromkring klarar jag förmodligen resten också.
I morgon ska jag vara ledig från jobbet. Jag ger mig egen tid med att fortsätta röja och pyssla och pussla här hemma.
Ute fortsätter stormen dåna och riva i trädkronorna. Jag är tacksam för att ha ett trivsamt hem och tak över huvudet ❤
Köpte en kalender med vitsar från Roberth Johanssons serie Humor i helgade hyddor. På kalenderns baksida står det bland annat så här: Martin Luther ansåg det självklart att skrattet föddes i himlen. Och visst är det något himmelskt över ett gott skratt.
De här vitsarna är alla snälla. Och det finns olika slag av humor.
Som motsats till det här gillar jag den humor som serveras i programmet Svenska Nyheter på Sveriges tv och Helenius hörna är också kul.
Just nu känns min vardag inte så humoristisk… har tandläkarbesök framför mig, det stormar rejält där ute och himlen är grå. Kanske jag blåser bort och på det sätter kommer undan tandläkaren…
Har varit ganska arbetsdryg men ändå på ett positivt sätt. Nya Östis kommer ut först i morgon fredag, på grund av nyårshelgen – annars om torsdagar.
Att förbereda redaktionsmötet och kläcka idéer till artiklar är en av många arbetsuppgifter. Ibland får jag idéer från andra tidningar, och i kväll ska jag läsa Kyrkpressens jubileumsnummer. Det är en bra tidning och jag tog en prenumeration på den efter att församlingen i Lovisa slutade skicka ut den gratis till sina medlemmar. Alla kämpar ju med sin ekonomi, såväl församlingar som små tidningar.

I kväll ska jag fortsätta pussla. Jag har inte kommit så långt eftersom arbetet där tillsvidare handlat om sortering av bitar. Men rogivande och kul är det!

Nu ska jag åter vara med i Mrs Susannes ordutmaning! Nog för att jag fick tänka till rejält innan jag visste hur jag skulle beskriva ordet stuka. Men så hittade jag så här många synonymer, och då valde jag deformera av dem.
Det är inte jag som deformerat ljusen, dessutom tycker jag att de är vackra då de automatiskt får sådan här form. Så i mina ögon är de inte deformerade, men nåt slags bild ville jag få med 😀
Det första jag kommer att tänka på då jag hör ordet stuka är att stuka vristen eller någon annan kroppsdel. Det vill säga att man skadar sig, och det hoppas jag att jag inte behöver vara med om.
Nästa veckas ord verkar redan lite lättare – men egentligen ska ju inte utmaningar vara allt för lätta 🙂 Jag hängde tidigare länge med i Veckans ord, fick nya bloggvänner den vägen och fick se en massa fina ordtolkningar.
Därför vill jag vara med igen!