Nu har jag gjort plats för ett pussel igen, på bordet där jag mestadels har grönväxter. Äntligen dags att ta itu med det här pusslet, som jag fick av mina vänner Ann-Britt och Tina till min 60-års dag.

Jag undrade längs våren varför de ville ha en massa foton av oss tillsammans. Okay, jo, vi är vänner som träffas om fredagar så ofta vi kan, och däremellan också förstås. Och jo, foton är trevliga minnen, fastän vi sällan sätter dem i album nuförtiden.

Men då jag fick den här presenten förstod jag ju allt 🙂 ❤

Hos Elisamatilda är det i dag temat ”Gott slut 2022”, och fem frågor kring det.

Vad var det bästa med det här året?
– Att pandemin ebbade ut. Att jag själv fått vara frisk. Att jag har mitt jobb, som är krävande så till den grad att jag knappt hinner med något annat, men som ändå ger mig innehåll i livet och upplevelser. Att jag fått leva så länge som 60 år och fick fira det med många fina vänner, och att jag började promenera i början av oktober.

Vad ser du fram emot med ett nytt år?
– Det är alltid som ett oskrivet blad, som en tjock dagbok med bara blanka sidor. Jag önskar förstås att kriget i Ukraina ska ta slut. Men jag längtar också efter våren och sommaren, kanske en resa med Nya Östis-läsarna. Det är snart 3,5 år sedan vi kunde göra den senaste.

Gjorde du vad du tänkt under året?
– I det stor hela, ja. Hade inga storslagna planer, det mesta handlar för min del om jobb, och jobbade – det gjorde jag minsann.

Hur avslutar du året 2022?
– Med ett par glas champagne och blinier hos Pia om jag får vara frisk i morgon. Varje dag tänker jag på det, att jag inte vet hur morgondagen ser ut när det är så många flunsor och virus i svang.

Vad tar du med dig från 2022 in i 2023?
– Tacksamhet, för att vi har det så bra som vi har det i Finland. Jag ska fortsätta promenera och läsa de fina böcker jag påbörjat 2022. Jag vill hela tiden lära mig sådant som gynnar min personliga utveckling.

Och så slutar jag aldrig hoppas på att jag ska få uppleva kärlek, ännu en gång i detta liv.