Fem en fredag, KONSEKVENS

~ Carita Liljendahl ~ 17 kommentarer
Sjöfartsmuseet vid Skeppsbron har inget med detta inlägg att göra. Behövde bara bildsätta inlägget och såg att den här fanns oanvänd i mappen med bloggbilder.

Igår kom jag inte in hos Elisamatilda. Jag fick varningsmeddelande om försök till nätfiske. Men i dag gick det bra att komma in där ❤ Så nu svarar jag på hennes frågor.

Vad skulle hända om du försov dig?
– Från måndag till onsdag skulle mina kollegor undra vad som hänt då de arbetsuppgifter jag brukar göra inte kom igång exakt den tid som vi brukar börja jobba, alla på distans, men med kontakt via Messenger och mejl.

Vad skulle du göra om du vinner storvinsten?
– Troligen köpa en egen bostad för att inte behöva bo på hyra. Eventuellt resa, men i första hand i Finland, Norden och Europa. Jag skulle också donera pengar till välgörande ändamål.

Vad gör du om du missar bussen?
– Åker sällan buss, så jag får inte missa den tur jag ska med, till exempel till Helsingfors. Det går inte många per dag numera, allt har ändrats under och efter pandemin.

Om du skulle låsa dig ute, vem kan släppa in dig?
– Ett par personer har tillgång till reservnycklar och så går det att ringa ett bolag och betala dem för att få komma in.

Vad skulle hända om du fick strömavbrott?
– I huvudsak tar jag det lugnt. Men det är svårt att jobba utan el, eftersom distansjobbet kräver det. Annars klarar jag mig bra ett par dygn utan el. Pågår det längre än så blir det ju en massa problem, även med toaletten.

Äntligen dags för läsarfest!

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer
En av pelargontanten Caritas favoriter är Mårbacka. Jag har alltid svårt att slänga bort dem på hösten och gör det inte heller, om loppet för dem inte ser helt kört ut. Har lyckats få några att övervintra, och då ska ni veta att jag inte har någon källare eller andra svala, frostfria platser att förvara dem på.

I dag ska vi äntligen få fira läsarfest med Nya Östis. Senast firade vi i juli 2019 och då hade jag precis blivit vald till chefredaktör. Så det här blir min första läsarfest som chefredaktör, eftersom jag tog över posten först den första augusti 2019.

Solen skiner, himlen är nästan helt blå. En del moln har seglat upp men det är bara bra eftersom temperaturen redan är +27 klockan 11. Vi får hoppas att det som vanligt blåser sköna brisar nere vid Lovisaviken på Skeppsbron där festen firas.

Tomater på gång! Ingen har helt mognat ännu, men kanske jag plockar den första om en vecka eller två?

Hoppas att senast imorgon kunna visa bilder från festen, där brukar vara massor av människor.

Svar på frågor och ett Tove-citat

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer
Jag skulle svara på Fem en fredag i dag hos Elisamatilda men kom inte in där. Fick ett varningsmeddelande om att sajten inte är säker. Har det hänt nån annan av er som brukat vara med i hennes utmaningar?

Istället svarar jag nu på Orsakullans första fråga / påstående i juli månad.

Då brände jag mig rejält, är utmaningen.
Kommer att tänka på att bränna sig i solen, vilket jag gjort ett antal gånger, till exempel som ung och oförsiktig vindsurfare på Kanarieöarna. Men jag har bränt mig i livet också, och fått smärre brännskador som förorsakat blåsor på kroppen, en gång fick jag stekflott på näsan!

I går var En fråga om dagen ”Vad skulle du kunna leva utan just nu?” och jag svarade ”den extrema hettan och kriget i Ukraina”.

Varje dag läser jag några sidor i den härliga Tove Jansson-boken, ”Ordets gåva”. Där finns så många underbara citat att jag i princip kunde välja ett för varje dag.

”Ska vi leka? sa Snorkfröken. Ska vi leka att jag är underbart skön och att du rövar bort mig?
Jag vet inte riktigt om jag är på humör sa Mumintrollet.
Snorkfröken slokade med öronen, och han strök hastigt sin nos mot hennes och sa: Att du är underbart skön behöver vi inte leka, för det är du redan. Kanske jag rövar bort dig imorgon istället.”
Farlig midsommar (Tove Jansson)

Vacker vägg och trädgårdsprydnad

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer
Den som rör sig längs Ehrensvärdsstigen kan se den här väggen, en bakvägg till en gårdsbyggnad. Jag tycket att den är jättefin i sin enkelhet.
Klätterställning för växter med prydnader som tyngder och en lampa som kanske till och med funkar då kvällarna blir mörkare?

Det har varit fortsatt varmt här. ”Inte en droppe regn, på fleee-era daar” sjunger Tomas Ledin. Ingen åska heller, vilket andra områden i landet fått uppleva.

Har just nu massor av jobb eftersom vi har Läsarfest på lördag och sedan ska jag från och med måndag gå på några dagars ”semester”. Ordet lägger jag alltid inom citationstecken, dels för att jag som företagare och ansvarig för tidningen sällan kan vara helt ledig, dels för att företagare själva bekostar sina lediga dagar och därför känner jag inte att jag har semester i den bemärkelse som anställda har.

Men jag ångrar inte en enda sekund att jag tog steget fullt och och blev företagare 2016. Det är tungt ibland och även krävande på många sätt. Men jag har klarat det och jag är min egen chef. Jag får jobba hemifrån alla dagar, och det uppskattar jag stort.

Nu slutspurt fram till och med söndag och sedan hoppas jag kunna pusta ut ett tag 😍

Så vill jag också att min kyrka ska vara

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer
Något av det absolut bästa jag har läst på länge. En kolumn i Kyrkpressen av Sofia Torvalds. Här kan du läsa den i sin helhet.

Jag tycker nästan från början till slut såsom hon. Jag går inte i kyrkan i dag eftersom gudstjänsterna känns stela, lite gammalmodiga och tråkiga. Jag vet att jag är en syndare, behöver inte bli påmind om det väldigt ofta.

Jag vill såsom Sofia, sjunga lovsånger och taizésånger. Gärna gunga i takt med andra, iklädd en lång färgglad klänning, klappa i händerna, sjunga Halleluja och vara glad.

Jag kanske inte lägger mig på en gympamatta på golvet eftersom jag sedan har svårt att komma upp därifrån 🤣 Jag vill, men det är opraktiskt då jag är sextio år och inte väldigt vig.

Jag vill också känna mig välkomnad, om jag går dit en dag, och jag önskar också att de som tänker cyniskt om Jesus och Gud ska få göra de samtidigt som de blir sedda, accepterade och förstådda.

Och kanske mest av allt vill jag ha gemenskap på eftermiddag, kväll. Inte en gudstjänst klockan 10. Det är för tidigt för mig. Och prästen ska mena allt hen säger, kortfattat och kärleksfullt.

Trees on Tuesday, Rosenparken

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer
Gör ofta förhandsinställda inlägg under helgen eller kvällen inför måndag och tisdag, även inför onsdag. Har så fullt upp med jobbet och möten från arla till särla annars, och jag vill leverera minst ett blogginlägg per dag.

Igår förbereddes läsarfesten och vi hade styrelsemöte.
I dag lär det bli full fart hela dagen med allehanda förberedelser, planering av kommande tidningar och texter som ska ut till torsdagens tidning. Tillsvidare har det gått bra i värmen, igår hade vi på kvällen vid klockan 20.45 fortfarande +27 grader ☀😎

Glad måndag 27-06-2022!

~ Carita Liljendahl ~ 24 kommentarer
Blommor på Saltbodans terrass lördagen den 25 juni. Och värmeböljan lär fortsätta. Låt oss njuta, låt den som vill finna skugga eller bris, eller både och, göra det. Jag har vintern i färskt minne. Meterhöga drivor, hårt jobb med att skotta fram bilen alla dagar och sedan flytta den så att plogbilarna kom fram, och även se till att bilen kördes varm då det var -25 grader.

Så den här korta tiden då vi har sommarhetta i Finland. Låt mig ha förstånd nog att stå ut, att inte klaga, att göra det bästa av situationen ❤

Hade extra många besök på bloggen i dag

~ Carita Liljendahl ~ 21 kommentarer
Intressant att jag hade massor av besök på bloggen i dag. De flesta inläggen som hade lästs var från skilsmässosommaren 2014. Jag ser ju inte vem som har läst dem eftersom inga kommentarer lämnas. I och för sig saknar det betydelse VEM som läst, men det faktum att någon/några just i dag har läst massor av inlägg från den tiden är intressant 🙂

Det här fick också mig att titta tillbaka och läsa de gamla inläggen.

Oj, så ledsen och besviken jag var för åtta år sedan. Så knäckt jag kände mig. Så ful och fet likaså. Ändå var jag ju inte det.

Övervikt har jag i dag också men numera tänker jag ”duger jag inte som jag är finns dörren där” och så pekar jag på den.

Någon skrev på den tiden en kommentar till mig. ”En dag kommer du att kunna se henne i ögonen och säga hej” och avsåg då kvinnan som blev tillsammans med han som var min make på den tiden. Precis så blev det.

Skilsmässan var en stor sorg för mig. Det är en sanning vi inte kommer från. Men en annan sanning är att jag har lärt mig leva med sorgen, med alla minnen. Jag har också lärt mig ta fram det bästa av allt vi hade då, och framför allt – jag pratar och skriver fortfarande om allt det här. Utan att det upptar hela min tid, hela mitt liv. Det som hänt är en naturlig del av mitt liv, något som förvandlats från nederlag till visdom och en erfarenhet jag inte vill vara utan 🙏

Bilden tog jag den 23 juni en kväll då jag korsade torget på väg hemåt.

Skyltsöndag och svar på Orsakullans fråga

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer
Den här skylten finns i Kapellparken där en trevlig utställning äger rum.
Taidepuisto = konstpark.
Ympäristötaidenäyttely = Miljökonstutställing.
Snygg ram som snickrats runt planschen tycker jag.
Fler skyltare hittas hos bloggvännen BP som håller i trådarna för denna trevliga utmaning.

Orsakullan kör i sin tur månadsvis med en utmaning som innehåller en fråga per dag. Jag hinner, eller minns, ganska sällan att delta, men nu kom jag åter ihåg henne 🙂

Den 26 juni skriver hon ”Jordgubbar ska vara…” och jag fyller i ”Lagom söta och mogna, inte för mjuka, de ska spänst och de ska den här tiden på året vara inhemska”.