Med Craig i hemmasoffan

Nu har jag också senaste Bondrullen på dvd.
Nu har jag också senaste Bondrullen på dvd.

Så som det anstår en riktig Bond-supporter har jag nu också senaste rullen på dvd. På biografen såg jag filmen två gånger, nu kan jag vara med Craig hur ofta jag vill i hemmasoffan.
Till saken hör att det var maken som sa att filmen finns till salu på Lidl. Jag hade inte alls koll på det, så ni förstår att guuben min har full förståelse för mitt Bondintresse.

De små blomsterarrangemangen är fortfarande fina.
De små blomsterarrangemangen är fortfarande fina.

Det här blomsterarrangemanget fanns som bordsdekoration på minnesstunden efter morbrors jordfästning i lördags. Har två av dem hemma. Nu sprider de glädje, och minnena dör ju aldrig.

I dag har jag första vintersemesterdagen. Skötte med Guuben en del ärenden på stan. Bussbiljetter till Tammerfors, ny hängare till badrummet, bensin till bilen, mat och dvd från Lidl, fågelmat och en borste med skaft som man kan sopa snö med till sommarstället.
Och i kväll har Tor åter hemmamatch. Med risk för att låta tjatig skriver jag ”hoppas det blir seger”… för det var ett tag sedan senast.

Tomt bord = tomt huvud?

Sällan är det så här tomt på mitt arbetsbord.
Sällan är det så här tomt på mitt arbetsbord.

Söndag är vilodag och den borde kanske helgas. Nå, jag har faktiskt varit i kyrkan i dag. På tacksägelsegudstjänst där min morbrors namn lästes upp.
Gudstjänstens tema var bland annat fastan och frestelsen. Intressant det där med ormen, Eva, Adam och hur människosläktet lider för att de föll för frestelsen.

Men som sagt, så söndag det var fick jag ett ryck och städade mitt arbetsbord. Så här tomt är det sällan. Och bra så, om man tänker på det som någon klok en gång sa: Den som har ett rörigt skrivbord har väl också ett rörigt huvud.
Hur ser det då ut i huvet på den som har ett tomt skrivbord?

Den skarpögde bloggläsaren ser för övrigt att Bond-temat lever kvar i min Bond-hörna 🙂

Så här mycket snö hade vi söndagen den 17 februari.
Så här mycket snö hade vi söndagen den 17 februari.

Snö finns det ännu gott av. Men att vårsolen då och då visat sig syns på taket varifrån en del av snön rasat ner.
Fågelrestaurangen verkar vara populär. Nu är där någon och äter, vi har fått fylla på ”matmaskinen” flera gånger.

I går såg jag på en del av Melodifestivalen. Jag gillade kvartetten Ravaillaczs (Tommy Körberg, Claes Malmberg, Johan Rabaeus och Mats Ronander) ”En riktig jävla schlager” 🙂
De sjöng bland annat ”För den som sjunger schlager ska inte vara mager”. Och så hoppas man ju att det skulle vara. Inte så många pinnsmala damer i höga klackar och minikjolar.

Men samtidigt undrar jag nog om en grupp med namnet Fyra Fylliga Fruntimmer hade gjort samma succé? De hade nog kallats Fyra Fula Fruntimmer eller Fyra Fulla Fruntimmer, för märkligt nog går ofta runda män bättre hem hos publiken än runda kvinnor.

Män kan klappa sig på magen och alla tycker de är roliga, medan fryntliga fruntimmer mest skulle anses pinsamma.

Inskonstverk nr 2

Lampan utanför mitt jobb har blivit ett litet konstverk.
Lampan utanför mitt jobb har blivit ett litet konstverk.

De här istapparna är inte så farliga som de kanske ser ut. Lampan sitter inte speciellt högt uppe och ingen promenerar precis under den eftersom den sitter ganska fast i väggen.
Bilden blev inte så bra, jag borde ha fotograferat lampan från ett annat håll.

I dag har vi morbror Boris begravning. Den är anledningen till att jag inte bloggat så mycket de senaste dagarna. Jag har inte varit så speciellt uppåt, helt enkelt.

Men allt har sin tid. Sorgen behöver sin plats i livet, tids nog lever jag upp igen.
Har en vecka vintersemester framför mig och ska bland annat åka med maken på en liten minisemester till Tammerfors. Månne det inte blir några blogginlägg därifrån.

Naturens konstverk

Vattnet har bildat ett fruset konstverk.
Vattnet har bildat ett fruset konstverk.

Några gånger gick jag förbi det här naturens konstverk innan jag kom för mig att ta en bild av det. Vad bra att det inte hann smälta bort!

Det är mycket dripp-dropp nu och egentligen är ju istappar farliga. Jag har sett några andra fina formationer på stan. Ska försöka hinna få bilder på dem också!

I de lugnaste vattnen…

Isnäs Starts klubbhus.
Isnäs Starts klubbhus.

I dag var jag i Isnäs, som ligger i Pernå, som är en stadsdel i Lovisa. Tokigt känns det ju att kalla de små byarna stadsdelar men sedan 2010 är de som förr var Pernå, Strömfors och Liljendal kommuner en del av Lovisa stad.

Hur som helst var jag där på jobb, på ett möte som gav information om senaste nytt på vatten- och avloppsfronten.

Hade maken med som sällskap på resan, totalt sju mil lång. När vi var på väg hem sa han ”det är ju faktiskt ganska mysigt här ute på landet”.

– Jodå, svarade jag. Tills vargen och björnen korsar gårdsplanen. Eller tills knarkkurirerna uppenbarar sig.

En varg har faktiskt rört sig i Pernå och vem vet när björnen dyker upp. Knarkkurirer fanns här också (dock inte i stugan på bilden), men det fallet uppdagades och rättegången är avklarad.

Hur var det nu man sa? Något om ”i de lugnaste vattnen”…
Usch. Jag gillar inte alls tanken på att idyller ruskas om och förstörs då brottslingar får för sig att göra skumma affärer mitt på ljusa dagen. Då som folk minst anar det och på platser där många tror att grova brott aldrig kan hända.

Marry me – tredje gången gillt?

Finlandssvenska Krista Siegfrids representerar Finland i Eurovision Contest.
Finlandssvenska Krista Siegfrids representerar Finland i Eurovision Contest. Fotograferat från ett Youtubeklipp på datorn.

Missförstå inte rubriken, det är inte jag som ska gifta mig för tredje gången. ”Marry me” framförd av finlandssvenska Krista Siegfrids blev Finlands bidrag till Eurovision Contest. Toppen! Fastän den kritiserats för att vara kvinnoförnedrande. Om man har lite humor och förstår ironi klarar man nog av det här. I den här videon, som jag fotat på datorn, tejpar Krista igen truten på en man, så inte är hon helt undfallande 🙂

Men segern kommer säkert åter en gång att reta upp någon som inte gillar finlandssvenskar. Det var tredje året årad som ett finlandssvenskt bidrag utsågs att representera vårt land i Eurovisionen.

Det var länge sedan jag drack chokladmjölk till frukost.
Det var länge sedan jag drack chokladmjölk till frukost.

Annars började dagen med chokladmjölk till frukost. Jag dricker nästan aldrig mjölk nu för tiden, men om jag gör det så ska den vara riktigt kall och smaksatt med O’boy.

Klockan tickar mot sommaren och våren.
Klockan tickar mot sommaren och våren. Det är tulpanernas tid och jag kan inte låta bli att föreviga dem 🙂

I fredags förlorade Lovisa Tor snöpligt nog med 2-5 mot Erä i innebandyligan. Det var en konstig match. Laget kan bättre, men lyckades inte utnyttja sina målchanser. I kväll gäller det att visa bättre takter mot tabelltvåan Classic. Vi har aldrig besegrat det laget, så nu skulle det vara dags!

Många sådana här scener vill jag se i dag i matchen Tor-Classic.
Många sådana här scener vill jag se i dag i matchen Tor-Classic. Foto: Benny Liljendahl

Alkoholreklam

Behändig tetraförpackning.
Behändig tetraförpackning.

I Finland försöker man ju åter strama åt reglerna kring alkoholförsäljningen, så vad passar då bättre än lite alkoholreklam? Fick den här behändiga förpackningen som gåva av vänner som hade besökt Spanien.

Jag tycker att livsmedelsaffärerna mycket väl kunde få sälja vin också i Finland. Starkspriten är vi väl inte redo för att ha där, men hallå – vin?
Vi är med i EU, men samma regler gäller inte för alla länder. Vare sig då det gäller försäljning av alkohol eller besiktning av bilar.

Drar mig till minnes en episod från ungdomen. En kompis och jag planerade göra affischer och banderoller med texten ”Släpp brännvinet löst i Margaretas kiosk”.
I dag, när jag ser på det hela i den vuxnas tillrättalagda värld, var det väl bra att vår anarkistiska idé aldrig förverkligades.
Eller?
Vem vet om vi hade fått i gång ett upplopp och en diskussion som hade lätt till att Finland hade haft lika liberal alkoholpolitik som många andra länder i Sydeuropa har i dag 😀

Misskött restaurang

Ja-ja... fåglarna vill att jag ska mata dem från handen.
Ja-ja… fåglarna vill att jag ska mata dem från handen.

Jag har dåligt samvete. Fågelrestaurangen på Kretsgången har inte skötts enligt konstens alla regler. Jag har inte gått dit varje dag, utan har bett maken kolla hur det ser ut i och kring fågelmataren. Jag tror att han har glömt göra det, för någon rapport har inte inkommit.

Kom också på att vår annars så prima matare saknar en sittpinne. Men vad gör man med en sådan om själva serveringen inte funkar?

Bilden på denna påse förmedlar en idyll. Glada och nöjda fåglar och… just det, en käck flicka som matar fåglarna ur handen!
Det har inte jag gjort. Inte har jag gula hårflätor heller. Men det kanske fåglarna kan ha överseende med. Och att jag inte är nån flicksnärta.

I morgon ska jag skärpa mig. Gå ner till stugan och kolla läget. Fylla på med nya läckerheter och lägga ut några talgbollar. Jag tror inte att fåglarna i grannskapet dött, det finns lyckligtvis andra som matar dem. Men frågan är om de hittar vägen tillbaka till en misskött restaurang?

Kändis kände mig!

Underhållande föreläsning med viktigt budskap höll Anne Hietanen i Lovisa gymnasium i dag. Foto: Hanna Stringer.
Underhållande föreläsning med viktigt budskap höll Anne Hietanen i Lovisa gymnasium i dag. Foto: Hanna Stringer.

Du som inte känner Anne Hietanen hittar hennes blogg här. Anne har medverkat (och gör det fortfarande) i massor av radio- och tv-program. Men nu har hon också inlett en turné, och så vitt jag förstår besöker hon främst finlandssvenska skolor.

Sitt första besök gjorde hon i dag i Lovisa gymnasium. Med inlevelse och ett stänk av både humor och allvar berättade hon om sina ungdomsår. Då hon led av både anorexi och hetsätning.

Det som värmde mitt hjärta lite extra var att Anne kände igen mig. Jag undrade hur det kunde komma sig.
– Ja, men du är ju Debutsky, sa hon. Jag läser din blogg!

Och jag som trodde att det bara vara jag som läste hennes 🙂

Det kändes också skönt att höra att en så vacker och trevlig kvinna, som jag trodde var hur van vid att uppträda som helst, kan erkänna att hon är nervös inför många framträdanden. För det är ju också jag.
Glad i hågen tackar jag ofta ja än till det ena framträdandet och än till det andra. Sedan sitter jag där och är skitnervös med snudd på panikångestattacker.

Och om du läser det här Anne så kändes det jättekul att du kallade mig Debutsky. Adrian Debutsky – min romankaraktär – känner sig smickrad för det.

Artikeln om Annes besök i gymnasiet finns HÄR.

Dagen i bilder

Morgonrodnad mot öst, från köksfönstret sett.
Morgonrodnad mot öst, från köksfönstret sett.

Ganska svårtfotograferat med mobilkamera men nöjd med bilden blev jag.

Ögonblicksbild från Forsby å.
Ögonblicksbild från Forsby å.

Fördelen med mitt jobb är att man får åka runt i bygden. Då fotografen Hanna och jag hade besökt Forsby förskola stannade vi upp och tog den här bilden av Forsby å. Vårkänslor!

En föraning av våren.
En föraning av våren.

Ja, nu börjar vi köpa tulpaner! Varje vecka en ny bukett som påminner oss om att våren och sommaren SNART är här 😀