Att resa för mig betyder…

… att först planera och drömma, kolla kartor, bekanta mig med hotell och omgivning via olika webbsidor.

… att komma bort från vardagslunken hemma, fastän den är bland det värdefullaste jag har.

… att vidga mina vyer, eventuellt få använda mig av språkkunskaper, eller lära mig nya fraser och ord.

… att få träffa nya människor i en annan kultur.

Resa vill jag så länge jag orkar och alltid då jag har råd med det.

Hotellets terrass en tidig morgon, på fjolårets läsarresa i Spanien.

Detta är del 27 av 31 i Orsakullans utmaning i mars.

Lev dina drömmar

Något jag velat göra länge är att åka Hurtigruten.
Den enastående natur som de norska fjordarna bjuder på vill jag se åtminstone en gång i livet.
Av olika anledningar har resan inte blivit av. Med ex-maken reste vi till en massa andra ställen. Bland annat har vi sett rätt mycket av den grekiska övärlden och dessutom olika städer runt om i Europa.

Men Hurtigruten passade inte in i vårt schema, bland annat för att vi hade kiosken sexton somrar tillsammans.
Då jag fyllde 50 fanns den på listan som ett drömalternativ, men den gången blev det Nice i Frankrike i stället.

MS Polarys, lånade bilden från www.alleskreuzfahrt.at.
MS Polarys, lånade bilden från http://www.alleskreuzfahrt.at.

Att pussla ihop resan med Hurtigruten själv, med allt vad det innebär från punkt A till B och hem igen visade sig bli en dyr historia. Över 4000 euro kom jag fram till 2012 då jag försökte. Så det fick bli en av Kurirens gruppresor i stället.
Jag hittade en annons i tidningen i går. Ringde researrangören i dag och tvekade inte en sekund då damen i telefonen frågade om jag bokar.

En avgörande orsak till att jag bestämde mig så fort var att jag fick ett dödsbud i går. En människa jag känt tjugo år och som var yngre än jag hade gått bort bruten av en sjukdom.

Varför spara pengarna på banken? Okay, en del kan vara bra att ha… men om det här är en av mina drömmar (Kenya, Transibiriska järnvägen och Miami i USA är andra)… så varför inte slå till?

Förra sommaren orkade jag ingenting. Många försökte pigga upp mig med att säga ”åk iväg på en resa, släpp loss”. Men jag skulle inte ha klarat av det. Inte kunnat njuta av upplevelserna.

Nu känner jag att jag åter lever.
Men vem vet hur länge jag får vandra här på jorden?
Jag vill inte sitta och vänta på det här tills jag blir pensionär.
Jag åker Hurtigruten Bergen – Kirkenes under en vecka i augusti.

Här ska jag sitta…

… när snön har smält bort.

Än dröjer det att tag innan krokusarna blommar på gräsmattan bakom bänkarna.
Än dröjer det att tag innan krokusarna blommar på gräsmattan bakom bänkarna.

Tycker det är rätt sällan jag ser folk sitta här, i parken mellan kyrkan och torget. På någon av de sex vackra stenbänkarna.

Drömma kan man ju alltid, om att få sitta här med en man som håller armen runt mina axlar.
Drömma kan man ju alltid, om att få sitta här senare i vår med en man som håller armen runt mina axlar.

Släpp aldrig dina drömmar

Imagine står det på smycket.
Imagine står det på smycket.

Då jag köpte en hudvårdsserie för ett tag sedan fick jag det här magnetsmycket på köpet. Jag hade precis fått veta att min man hade gått bakom ryggen på mig. Kvinnan som gav smycket till mig visste inget om mitt öde. Men jag tog hennes slumpmässiga val som ett tecken.

Imagine – sluta aldrig drömma, se upplevelserna du har framför dig.

Att skriva dagbok på nätet hjälper mig, och kanske även någon annan som är i en liknande situation. Texterna här, och de jag dagligen skriver för hand i min andra dagbok som består av ett häfte, får fungera som bas för den bok jag har tankar om att skriva om ett år eller två.

Har varit ledsen nu några dagar. Kanske tankarna redan ligger på morgondagen, den som skulle bli vår sextonde bröllopsdag. Hur ska jag fira den? För jag är ju fortfarande till pappers gift.

Hörde om en kvinna som höll ett slags begravning med sina vänner, som en ceremoni för skilsmässan. Men en sådan vill jag inte arrangera innan de slutgiltiga pappren kommer strax före jul.

Har svårt att se fram emot något – men kiosken är min vän och där trivs jag. Det är en timme i taget nu.

Att städa KAN vara roligt

Hade en massa veckotidningar som låg på en hylla under ett bord. Jag hade börjat läsa dem, men bara kommit en bit på väg.
Fick för mig att städa den hyllan. Visst dröjde det några timmar innan jag blev klar, men oj så fina bild- och läsupplevelser städstunden gav mig! En massa recept hittade jag också och tips inför vårens balkongöpping fick jag. Inte är det ju lång tid dit. Kanske jag ska skaffa en sådan där hylla som syns på bilden… Mest spännande skulle det kännas att så frön av olika slag och sedan bara se vad det blir, allt från blommor till örter.
Annars har jag i dag också tittat på resor. Franska Rivieran lockar. Bokade ännu inget men troligtvis lyxar vi till vår vardag i början av augusti. Kul att drömma om framtiden!

Hit vill jag åka – ETT drömresmål

Läser flitigt andras bloggar under semestern och blir inspirerad av många. Då jag läste den här, http://barfota.ratata.fi/post/288697/ väcktes en massa minnen till liv. Interrailresan på 1980-talet till exempel. På barfotas blogg är ju bilden bara så underbar i sin enkelhet. Att studera kartor, fundera vart man är på väg, drömma och fantisera om resmålen. Det är ju en STOR del av resandet!

Ett av mina drömresmål är Transsibiriska järnvägen. Ett annat är Hurtigruten i Norge, ett tredje vuxeninterrail. En safari i Kenya, kombinerad med ett besök hos min Sponsorchild Jepkoech, skulle också vara spännande. Likaså en resa till Bolivia för att träffa Siw och flickan jag hjälper just nu, Laura, på Corazon Grande.

Och drömmar – är inte dom till för att förverkligas?