Inte bekväm med för mörkt hår

Så i dag blev det dags för lite slingor igen. Och nu känner jag mig åter bekväm, känner igen mig själv med andra ord.

Belysningen i taket spelar förstås sin roll i bilderna, men de här ligger ändå nära sanningen. Jag gillar då nyanserna är ljusa i pannluggen och uppe på huvet, men så där överlag har jag väldigt många olika nyanser i håret.

Min riktiga färg är mycket mörk, men nu med åldern har den börjat skifta mot grått. Dock ändå inte till den grad att det skulle gå att låta växa ut som vackert vitt eller jämngrått. Min hårbottens färg är fortfarande nästan svart 😀

Jag lät Luana fixa mitt hår. Hon har också nu en butik på nätet, tillsvidare såvitt jag vet bara på finska.

Tant med foliehatt

Alla har väl hört talas om tanter med blomsterhattar?
Och många har väl också hört uttrycket ”foliehatt” – Inte så särskilt smickrande.

Såhär kan man se ut i frissan.

Efteråt såg jag ut såhär.

Jag tycker fortfarande att det är fruktansvärt svårt att visa bilder av mig själv där jag inte har nån make up (använder nästan aldrig!)… Rynkor, dubbelhaka… ja, varför är man så sträng mot sig själv?

Jag ville ha lite ljusare hår igen. Känner inte igen mig i det mörkare, rödare. Så nu är det okay åter ett tag 🙂

Och så är det Elisabeths namnsdag i dag. Även Lisbets och Liisas (finskt namn). Stormen som har dragit fram över Finland fick därför namnet Liisa.
Mitt andra namn är Elisabeth, så grattis till mig!

Tycks också vara den internationella mansdagen i dag. Så grattis alla män som jag känner ❤

Inte lätt att be om hjälp

Bästa avslutningen på dagen. Delade en pizza med väninnan AB på Locale.

Det är inte lätt att be om hjälp. Att medge svagheter, och att man är beroende av andra. Men precis så har det varit för mig de senaste veckorna under de dagar då jag inte klarat av att gå längre än 100–200 meter. Och att även inse att tiden för den sträckan kan kräva minst tjugo minuter.

Så i dag beslöt jag mig för att be om hjälp. Jag kunde inte rulla ner för backen med cykel till frissan fastän vägen dit bara är cirka 700 meter. Det hade snöat under natten och vägen kändes inte trygg.

Vännen Marina agerade taxi till frissan. Och inte nog med det. Hon hade två nybakade bullar, som ännu var varma i sitt paket, som uppmuntran till mig ❤

På förmiddagen hade vi ett bra styrelsemöte med Nya Östis. Att efter det få sitta två och en halv timme hos frissan var också guld värt. Där kan man ju verkligen prata av sig, och sedan känna sig fin då man går ut.

Min syster agerade kusk från frissan hem och som kronan på verket fick jag tillbringa ett par timmar med god mat på lokala Locale tillsammans med ytterligare en väninna.

Undersökningarna som har med det onda i benet / ljumsken att göra fortsätter. Men jag klarar mig. Jag kan ju sitta och ligga, jag kan sova bra. Det finns många som har det mycket värre – har jag sagt förr.

Det är bara att våga

… också då det gäller ny hårfärg. I går var jag för första gången i livet hos frissan på kvällen, vi påbörjade proceduren 18.45 och hemma var jag åter 21.30. Det var riktigt mysigt.

Det är färger från växtriket som gäller nu. Jag litade helt på frissan Mona, hon har rätt känsla för vad som passar och vad som lyckas. Själv har jag svårt att beskriva hur jag vill att slutresultatet ska bli. Rödblond kan uppfattas på många sätt.

Jag vet inte om topparna är riktigt så här ljusa eller om skenet från lampan gör sitt. Men mycket nöjd blev jag!

Jag vill inte längre att kemikalier används då jag går hos frissan, och nu går jag också över till ekologiska produkter då det gäller hårvård. När flaskan är tom sköljer jag ur den och går till frissan för att få påfyllning. Då bidrar vi åtminstone lite till att minska på berget av plast.

Mysbelysning då jag fick massage.

I morgon var det tänkt att jag skulle åka till Uleåborg i norra Finland för att se Tors innebandymatch där. Men just nu vill jag inte störa min dygnsrytm. Att vakna fem på lördagsmorgonen och sedan sitta i en buss tio timmar natten mellan lördag och söndag känns inte bra just nu. Hur mycket jag än älskar att följa Tors lag, och att åka buss, sover jag inte bra i den. Det skulle betyda att jag behövde sova från åtta på söndag morgon en bit in på eftermiddagen efter den långa resan.
Förr gick det bra, men för tillfället känner jag att kroppen säger stopp – den behöver en regelbunden dygnsrytm.

Semesterdag 1

Ska ha det så in i vassen skönt.

Tänkte inte ha väckarklockan att ringa alls. Men då jag vaknade mitt i natten ställde jag ändå in den på 11. För tänk om jag skulle sova och sova och sova, och missa frissan jag har klockan 13 😀

Nå, det fanns nog ingen risk att försova sig. Hettan gör det svårt att sova utan avbrott. Vaknar ofta och lakanen är jätteskrynkliga. Dessutom började någon borra klockan 8.20, så då var det kört med fortsatt sömn. Badrummet i flera bostäder i huset ska genomgå renovering så det kommer att bli mycket borrande framöver.

Ska inte göra så många knop i dag. I väntan på frissatiden kanske jag läser bloggar och plockar med lite smått och gott i hushållet, utan stress.

Hur galet som helst, del 41

Mumin skrämmer kaffemugg på flykten 😀

Den här bilden knäppte jag i all hast mellan regn och hagelskurar på Mikaelsgatan i Helsingfors i torsdags. Först då jag kom hem såg jag att fotot platsade i serien ”Hur galet som helst” 😀

En upplyst Mumin, troligen både vad gäller intellekt och belysning, skrämmer i väg en mugg med kaffe 😀

Själv gjorde jag också något hur-galet-som-helst i dag då jag åter gick till frissan. Denna gång endast för att få håret tvättat. Efter biopsin får jag inte gå i duschen på fyra dagar… Lyckas ju bra att tvätta vissa regioner men att tvätta håret och att samtidigt undvika att bröstet blir blött… det känns svårt.

Förändring

För att slippa hålla på att ständigt bleka fler slingor och fixa utväxten i håret valde jag att genomgå en förändring.

Det tämligen ljusa håret krävde korrigering varannan månad eftersom utväxten är mörk och också bjuder på en del grå strån...
Det tämligen ljusa håret krävde korrigering varannan månad eftersom utväxten är mörk och också bjuder på en del grå strån…

Denna bild kallas annars ”kalufsie”. Hittade på det en gång då min bloggvän Intefangördetdet hade fotograferat sig själv så att bara kalufsen syntes. Eller en del av den. Efter det har vi fått se många ”kalufsies” som alltså är likt en selfie, men inte så att man ser ansiktet.

Kalufsie nummer två. För att slippa problemet med utväxten valde jag att göra såhär. Eller helt slipper jag ju inte problemet, men det blir mindre tydligt.
Kalufsie nummer två. För att slippa problemet med utväxten valde jag att göra såhär. Eller helt slipper jag ju inte problemet, men det blir mindre tydligt.

Och bakifrån ser det ut så här.
Och bakifrån ser det ut så här.

Trollet i spegeln försvann

… då jag äntligen fick färgkorrigeringen gjord. Kom inte ihåg att ta någon bild innan jag gick till frissan, men det var nog heller ingen särdeles trevlig syn.

Det är så skönt att bli ompysslad hos frisören, och jag begriper inte nu hur jag klarade tiden med ett hår som borde ha toppats och färgkorrigerats för två veckor sedan…
Det är ett i-landsprobem, jag vet – men visst är det märkligt hur allt känns bättre då håret ser ut som man vill att det ska se ut.

Bilden är med avsikt lite oskarp så ni inte ska se dammet på spegeln :-D
Bilden är med avsikt lite oskarp så ni inte ska se dammet på spegeln 😀

Och så ännu två bilder från min vandring på stan. Igensnöade mattor 🙂

matta_sno1mattor_sno2

Min lediga dag, del 3

Verkar ha lite mer ork just nu, men ska kanske inte ropa HEPP innan jag är över bäcken. Om det är något virus som lurar bakom hörnet såsom en vän antydde på Facebook. Den som lever får se, dör jag så var det till döds…
Tillåt mig ha lite svart humor – den har hjälpt mig många gånger 🙂

Så himla skönt då någon annan tvättar mitt hår och gör lite lockar i det.
Så himla skönt då någon annan tvättar mitt hår och gör lite lockar i det.

En andel i mitt välbefinnande kan jag säkert ge min frissa Heli. Oj oj så roligt vi har när det bara är vi två där, vi fnissar åt allt möjligt 😉
Jag löper lite risk att upprepa mig med de här frissabilderna men den här gången bytte jag i alla fall stol!

Och så en Lovisabild. En vy tagen från Östra Tullgatan. Huset till vänster har adress Mariegatan, huset i mitten är en del av det stora lopptorget Suurkirppis och huset till höger en del av huset där också biografen ligger.

Gatuvy från Lovisa.
Gatuvy från Lovisa.

Och hördu BP, här syns FYRA människor och fyra bilar 😀

Dessutom har jag fotograferat en grind i dag. Kanske början på en ny serie med grindar och portar?