Hälsostegen

Dag 100, promenad i snöyra 💪

~ Carita Liljendahl ~ 40 kommentarer

Skam den som ger sig! Jag gav mig inte! Foto: Pia Calenius

Började promenera den första oktober. Varje dag sedan dess har jag gått minst 2500 steg.

Och till den som säger ”nå det var nu inte mycket” svarar jag ”pyttsan, har du med det att göra? – gå själv dina 10 000 eller 20 000 steg per dag om du hinner och behöver det” – jag är nöjd med mina 2500-4000 per dag ❤

Motvind, blåst, snöyra, minus 4 grader men kändes som minus 15 😀
Ändå hurraaaa för min 100:e dag på raken av promenader 🍾💪 Just det… ska ta och skåla för det!

Motvind då jag gick söderut.
Här då jag går hemåt, norrut, är det medvind.
2700 raska steg.
HURRA för mig!

Arbetsvy den 7 januari

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Är det inte självaste unga Jean Sibelius som pappgubbe här?
Jag hade ett fotouppdrag på den här platsen och tänkte att det är länge sedan jag fotograferat en arbetsvy.

Egentligen är det ju inte så ofta som jag kommer bort hemifrån då jag jobbar. Därför är arbetsvyerna dagligen desamma, mina datorer här hemma. Men jag ska försöka komma ihåg att ta foton de gånger jag är borta hemifrån på jobbuppdrag.

Minus åtta grader i dag. Runda med bilen, ved in till mamma, sortering av mejl, utgivning av texter och så då fotouppdraget och i samband med det trevlig samvaro med vänner och kolleger.

Om jag är frisk fortfarande i morgon blir det min 100:e promenad-dag, och jag ska se hur jag kan fira den!
Totalt 22 498 steg på årets sju första dygn. Sex av sju dagar har jag kommit över 3000, endast i dag blev det precis 2500 som är mitt dagliga mål.

Det blir kallare, men under vinterkriget var det värre

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer
Uppe bredvid lampan syns fullmånen 🌕

Jag tycker inte alls om när det är kallt och mörkt, men jag går ut ändå, sa jag till mamma på telefon tidigare i dag.

Då berättade hon för mig om hur kallt det var när hon var fem år gammal 1939. Vinterkrigets mödor. Inte fanns det elektricitet och man bar in ved och vatten. Djuren i ladugårdarna skulle skötas om familjen hade sådana, för de gav ju mat åt människorna. Vedermödor och slit från morgon till kväll. Och barnen promenerade eller skidade långa vägar till skolorna.

Det var bra att jag blev påmind om det. Mamma sade det inte alls anklagande i stil med ”lilla flicka, du skulle bara veta…” osv. Nej, vi hade bara en kort diskussion om hur det verkligen var förr, och jag kan tänka mig att många i Ukraina inte har det lätt nu heller när elen slås ut och kylan tränger på.

Så plötsligt gick jag där rak i ryggen och drog in den kalla luften och hörde snön knarra så vackert under fötterna. Vi är förskonade från kriget i alla fall just nu. Jag har tak över huvudet, en varm säng. Jag kan fortsätta lägga pussel i kväll eftersom vi tillsvidare har elektricitet. Få se om det blir planerade el-avbrott den här vintern… jag har köpt vatten på flaska och jag har en del mat som jag kan äta fastän kylskåpet inte skulle funka.

Har nu sorterat bitar några kvällar och inom kort kan jag börja bygga ramen 🙂
3140 steg blev det i dag. Totalt 13 638 på fyra dagar och min 96:e promenaddag på raken.

Glasskiosk i vinterskrud

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer
Nu säljs här inte glass vintertid, men om där fanns glass så skulle den i alla fall inte smälta 🙂

Har haft lagom med jobb och det känns skönt. Ett löfte till mig själv, utan att det är ett nyårslöfte, är att sluta svara på mejl och andra meddelanden om kvällar i den mån det inte krävs för tidningens produktion. Varje vardag även paus för lunch och promenader.

Det har gått bra de tre första dagarna detta år 😂

Hade massage i dag, så det blev blev promenad dit och hem. Sedan även ett antal steg då syrran och jag handlade åt oss själva och mamma, samt bar in ved till henne. Saldot för i dag, 3711 steg.

Nu ska det bli rejält kallare några dagar. Just nu har vi minus tre grader, det är lagom. Minus tio går an men -20 ogillas…

Snäppet från 100 000 steg också i december

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Promenaderna har fortsatt. Och nu öppnar jag en ny kategori där jag sätter in en del bilder från promenaderna 2023.

I går gick jag 3212 steg och för december 2022 blev det totalt 99.986 steg.

I november gick jag 98.286 men månaden har ju också en dag färre än december.

Jag kan ibland behöva en morot för att komma iväg ensam.

Skrev därför två postcrossing-kort, ett ska till Portugal och ett till Spanien. Gick iväg för att posta dem och tog en liten extra runda så att jag inte gick direkt hem från K-Supermarkets postlåda.

Totalt blev det 3388 steg i dag, och som ni vet är mitt mål för dagen så lågt som 2500.
I dag var det min 93:e dag i ett sträck av promenader.

Nu har jag börjat skriva in stegen i Muminkalendern.
Jag har också varje dag svarat på ”En fråga om dagen” och nu är det dags att börja på ett nytt år där. Ska bli spännande att se vad jag skrev, tyckte och tänkte för ett år sedan.

Vad vill du genomföra under året som kommer frågade boken ifjol den första januari.
Jag svarade bland annat ”mera planering och sömn, mindre stress”. Lyckades ibland med det, men inte alltid.
Onödiga prylar och kläder bort. Ja, det gick väl sådär även det 🙂
Men jag skrev också 2022: Promenera lite mera. Och DET började jag göra i oktober 2022. Heja mig!

Ikväll tog det emot…

~ Carita Liljendahl ~ 23 kommentarer

… att gå på promenad, dag nummer 91. Men jag gick.
Det var inte kallt, +3 grader. Ingen blåst heller.
Men halt och mörkt och blött. Känslan av ensamhet förstärktes.
Klockan var 18, så visst rörde det sig en del mänskor på gatorna och bilar susade runt.
Men jag gick där ensam ändå.

Det blev 2836 steg.
Jag är nöjd för att jag satte ribban lågt. Hade jag satt den på 3500 eller mer så hade jag inte kommit ut varje dag.
Jag hade gett upp för länge sedan.
Men nu har jag inte gjort det. Jag har inte gett upp och jag tänker inte ge upp.
Vissa dagar känns det bara motigare än andra att komma ut. Men jag kliver i icebugsen, drar kappan på mig, öppnar dörren och går ut. Några kvarter räcker för att nå målet.
Julgranen på torget.

Två P ikväll – pastej och promenad

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Mördegspastej blev det, och så pass mycket att jag ska ge bort en bit.
Tomat i en blandning av mozzarella, creme fraiche, svartpeppar och krossade hasselnötter.
Då pastejen var klar ringlade jag själv över lite honung och toppade med fler nötter.

Ärligt sagt äger jag inte ens en kavel, då det gäller att kavla ut degen 🤣
Jag har under de senaste åren bakat bröd med maskin.
Men som gammal scout är jag ju inte rådlös! En tom vinflaska funkar ju lika bra som kavel.
Varför köpa nåt som ligger i skåpet största delen av tiden och används bara tre gånger per år?

Jag tycker om att baka, tillreda mat osv. Men bara då jag har tid och är ledig från jobbet.
Och det händer inte så ofta. Kanske jag får mer tid som pensionär?

Ett annat dilemma är att det som tillreds behöver vara sånt som håller flera dagar i kylskåp eller som kan frysas in, eftersom jag är ensam och inte vill äta samma rätt eller bakverk flera dagar i sträck.

Hälsostegens saldo blev i dag 3872 steg. Det var plusgrader på dagen men mot kvällen frös det på och började också blåsa.
Ser ut som om en raket smäller av ovanför huset men det är en gatlampa.

I dag har jag promenerat 90 dagar i sträck. SKÅL på den saken!

Här på Drottninggatan kan man lugnt gå mitt på gatan kvällstid. Dels för att den utgör en återvändsgränd på grund av jobb med vatten- och avloppsrör, dels för att det är lugnt på gatorna i Lovisa om kvällarna 🙂

Börja baka?

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer
Jag har en längre tid ”ondgjort” mig över att det finns så få lediga ytor i mitt kök.
Dels är köket litet i en tvårummare på 51 kvadratmeter, dels har jag en stor bordsdator i köket. Den till hör Nya Östis och vår hjälplayout.

Varför står den i mitt kök? Ja, för att jag tyckte den tog för mycket utrymme i mitt vardagsrum. Då coronapandemin drabbade oss alla ville vi inte trängas in i ett litet kontor på annat ställe, och då tänkte jag att hjälplayouten mycket väl kan göras hemma hos mig.

Så långt, allt väl och okay. Jag satt ju aldrig ensam vid köksbordet och åt ändå. Jag tog frukosten och andra måltider till vardagsrummet eller till arbetsplatsen i sovrummet. En anpassar sig och en tycker fortfarande i dag att det här är ok.

Tills jag såg att recept. Päron-feta-pirog/pastej.
DEN vill jag tillreda! Men hmmm… var kan jag kavla ut deg?

Med väninnan och kollegan Pias hjälp tömdes och omorganiserades allt i mitt kök på nolltid (15 minuter).
Och nu har jag en yta där jag kan baka.
Mikrovågsugnen och brödlådan hittade andra platser (i köket faktiskt).

Så nu inställer sig följande fråga.
När ska Carita baka bröd, tillreda pastejen?
Svar: hon ska göra det. Nån gång, snart. I december. Men hon säger inte vilket år 🤣

Plus två grader, härligt då det slutat blåsa och snön yrde inte längre ner klockan 18.30 då jag tog kvällspromenaden.
Kyrkan sedd ur en annan vinkel.
4431 steg i går, 2700 i dag!

Hälsostegen har fortsatt

~ Carita Liljendahl ~ 35 kommentarer

Torget i Lovisa lutar, på riktigt 🙂

Sov länge i dag, så där som bara tonåringar gör? Eller är det vanligt att en 60-åring sover från 00.30 till 11.30? Om inte, så är jag ovanlig och unik och det är ju bara kul!

Efter frukosten ägnade jag en halvtimme till att få upp bilens fastfrusna dörrar, putsa snön bort från den och skrapa fönstren fria från is.

Körde sedan ytterligare en halvtimme runt omkring i stan och var glad att jag fick upp locket till bensintanken för det var dags att ge bilen soppa.

En dag som denna, då jag inte har något jobb som pockar på, var det stressfritt att hinna sköta både bilen och mig själv. Promenad runt några kvarter, lite under tretusen steg blev det, och min 86:e aktiva dag på raken.

Resten av kvällen ska jag slappa med Björn Skifs-konsert och annat lugnt på teven, äta lite choklad som jag har så mycket av att jag tror det finns kvar ännu i februari av allt 🙂 Jag ska också läsa mina vänners bloggar, minst ett par timmar vill jag ägna till dem nu då jag äntligen har den tiden ❤

En rejäl dos hälsosteg 💪

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer
6638 steg i dag.

Ärenden på stan och efter det till mamma till fots. Sedan skotta snö en halvtimme på hennes gård och promenad hem. Eftersom jag ställt bilen undan har det blivit många steg trots ställvis oplogade trottoarer, eller obefintliga trottoarer. Ibland får man vara ”damen som går på gatan” 🤣

Gången till fågelbordet fixad, hela gården skottad. Nu kommer det mera snö, så jobbet syns troligen inte imorgon. Men efter det lovas lite uppehåll, vi får lita på det!