Hellre ett kärnkraftverk här än tio bakom gränsen

Vem skulle tro att man här befinner sig ett par hundra meter från kärnkraftverket i Lovisa? Underbart vacker miljö. Och den där känslan att vara alldeles intill havet. Det här är en lugn vik, men på andra sidan bron och vågbrytaren (som inte syns på bilden), svallar havet fritt.

Den här dagen då vi vara där och tog bilder blåste det rätt friskt men det var varmt i luften och därför helt underbart. Jag sjunger ofta och gärna ”Nära haaaaavet vill jag boooo”….

Jag har vuxit upp med det här kraftverket, Lovisa ettan och Lovisa tvåan.

Jag hör till dem som tycker att Fortum borde få tilläggstid för kraftverken. Bolaget har skött sig bra, jag har aldrig upplevt rädsla fastän jag bor på bara tio kilometers avstånd från reaktorerna.

Då jag var barn läste jag i tidningar om evakueringsplaner och sånt. Då kände jag lite oro. Man skulle hoppa på bussar vid torget och forslas bort om nåt hände…

Jag tycker att vårt kärnkraftverk har skötts bra. Jag känner många som jobbar där. Hellre ett välskött kärnkraft bakom hemknuten, än tio bakom gränsen i Ryssland…

Lovisa, Finlands Springfield

Tror den här skylten härstammar från 2007.
Tror den här skylten härstammar från 2007.

På söndagspromenaden tog jag den här bilden.

Minns att en av de finska kvällstidningarna någon gång hade en omröstning. Man skulle välja något typ Finlands Springfield.

Hur jag än letat har jag inte hittat något att länka till på nätet förutom kära lokalkonkurrenten Arto Henrikssons ledare från 2007 🙂
Kolla längst ner på sidan, ledarsticket! Texten dessvärre bara på finska.

Skylten finns på Bryggeribackens krön, vid sjuvåningshuset på ”Sandrabacken”, som något slags minne från den tiden. Att Lovisa ville bli Finlands Springfield. För vi har ju kärnkraft och allt, skrikiga barn, någon som kan påminna om Homer Simpson på kraftverket och kanske till och med damer med högt blått hår 🙂