Fler kvällsbilder från Lovisa

Det här är ingången till vår biograf Kino Marilyn. Gick förbi där i dag på kvällspromenaden.

Det blir många kvällsbilder från Lovisa, jag hinner sällan ut innan mörkret fallit, men ut har jag kommit 104 dagar i sträck.
Runt 3000 steg blev det idag. Ont i ryggen de sista 300 metrarna, men jag har mina knep att klara även det. Får ju inte lika ont nu som då jag började gå i oktober.

Skulle vilja läsa mina vänners bloggar, kommentera mer hos er. Försöker åter få tid för det under fredag och lördag.

I dag har planeringen av Nya Östis nummer tre påbörjats, det jobbet kräver ofta ett par, tre timmar. Sedan hade jag ett Teams-möte med två kollegor. Framtidsplanering även där. Blir mindre stressigt så då vi vet var vi har varandra, vilka tider och vad vi gör, då vi alla jobbar på distans.

Ingången till Köpcenter Galleria. Ganska juligt ännu på många håll i staden och granen står kvar på torget, men imorgon är det tjugondag Knut så då kanske en del av julen sopas ut 🙂

Ja, imorgon ska allt som vi bestämde på mötet i dag listas och jobb ska fördelas, mejl ska skrivas osv. Sedan lovade jag ta mamma till affären så att hon får välja i hyllorna själv.

Dagarna flyger iväg. Inte tycker jag att det ännu har blivit så mycket ljusare, men i februari brukar det märkas. Nu är det ibland plusgrader och regn, ibland ett par minusgrader och då kommer regnet i form av snö, surprise surprise! Snömodd, is, mycket halt här och där. Tacksam för att jag verkligen köpte ICE Bugs 💪🙏

Ikväll ”Marko och Irma” på Sveriges TV4. Familjen Lehtosalo, jag brukar gilla dem. Förhandsvisningarna har i alla fall lovat gott!

Nya Bond får vänta ett tag

Ingången till biografen Kino Marilyn i Lovisa. Bilden är tagen en tidig vår, tror jag. Och kanske jag har visat den förr? Gillar huset, arkitekturen. Här finns förstås även annat än bara en bio, bland annat en frissa, bostäder, begravningsbyrå med mera.

Det är sällan jag missar en James Bond-premiär. ”No time to die”, Daniel Craigs sista Bond-rulle, ska jag absolut se någon dag. Men just den här veckan då jag stundvis gör två personers jobb har jag varken tid eller ork att gå på bio. Det får bli till lite senare. Trailers från filmen har jag sett flera gånger och den har fått rätt bra kritik. Brutal som vanligt, men även spännande och fartfylld och lyckligtvis med en annorlunda kvinnosyn än då nån gång på 1960- och 1970-talet.

En del av den här dagen och morgondagen går i layoutens tecken.
Solen skiner och vi har +12 grader, inte fy skam för att vara en andra oktober.

 

Biografhuset en mulen dag

Jag kom ut en sväng i dag för att jag skulle ta ett foto av en person som vi intervjuar i torsdagens tidning. Artikelns skribent bor i Borgå, grannstaden. Ofta gör vi då så att intervjuer sker per telefon och vi som finns i Lovisa sköter fotografierna. Vi sparar miljö och tid då en skribent slipper köra nio mil för ett enda foto 🙂

Då jag väntade på mannen som skulle fotograferas tog jag i all hast två bilder av vår biograf. Eller av huset där Kino Marilyn finns. I samma hus finns ju också andra företag och bostäder.

Jag tycker om formerna på detta hus. Den rundade ”gaveln” fönstren som sticker ut, det lilla ”tornet” där uppe.

På bion har två av mina morbröder jobbat, för länge sedan. Den ena rev biljetter, han hette Kurt och hade bott länge i Sverige dit han flyttade som krigsbarn. Han talade det vi kallar rikssvenska, men på den tiden i Lovisa, före 1980-talet, klarade man sig bra på ett språk. Alltså, man var inte tvungen att kunna finska då. Inte är man tvungen i dag heller, det vill säga ingen förföljer dig om du inte kan finska 😀 … och det finns många äldre Lovisabor som inte är bra på finska.

I dag är det ändå helt bra om man kan såväl finska som svenska då det gäller att kunna jobba i Finland.

Den andra morbrodern, Bengt, skötte bland annat maskinen som visade filmerna.

Biografens ingång ligger längst nere till vänster och en del av fönstren mot det rundade hörnet hör till dess cafeteria. Själva salongen ligger mot baksidan av byggnaden.

En del av mitt hjärta

Musikalen ”En del av mitt hjärta” rekommenderas varmt, om du är en vän av Tomas Ledins musik och av svenska musikaler överlag. Jag vill inte avslöja handlingen men tårar i ögonen fick jag några gånger, både för att jag blev rörd och för att några scener var så dråpliga. Då skrattade jag så tårarna rann.
Bra skådisar över hela linjen!

Biografen i Lovisa heter Kino Marilyn i dag. Förr hette den Bio Ulrika, och där har två av mina tre morbröder jobbat. En rev biljetter och en körde filmerna. Det var på den tiden som filmer kunde trassla till sig och plötsligt såg man bara hur den ”brann” på duken, det blev ett brunt hål!

Ja ni ungdomar som eventuellt läser detta 🙂 Det var ungefär på samma tid som man hade en telefon på bordet där man skulle veva siffrorna på en cirkelformad platta om man ville ringa nånstans 😀

Trappan upp till biljettförsäljningen och salongen.

Vi var ute i ganska god tid min syster och jag, så det är folktomt som vanligt. Men jag gissar att vi var runt sextio personer i biopubliken i dag och det är bra med Lovisamått mätt.

 

Dagens bild, vår vackra biograf

I det här huset finns Lovisas fina biograf Kino Marilyn. Här finns också företag och bostäder. Vacker byggnad, inte sant?
I det här huset finns Lovisas fina biograf Kino Marilyn. Här finns också företag och bostäder. Vacker byggnad, inte sant?

Försökte hitta uppgifter om husets arkitekt och annan historia men fann inget sådant i all hast. I bottenvåningen till vänster på bilden finns i dag en hårsalong. Men där har också funnits Café Hjalmari och en affär som sålde tyg och kläder.