lakan

Varför? Jo, därför!

~ Carita Liljendahl ~ 21 kommentarer

Hos Klimakteriehäxan finns nu en kul ny utmaning som jag ska försöka komma ihåg att fånga upp och delta i. Tidigare körde hon utmaningen Selfie, men den här är faktiskt roligare. Kollar du via länken till hennes blogg förstår du vad allt går ut på. Och du kanske vill vara med själv?

Varför älskar jag inte att läsa böcker i tegelstensformat?
Egentligen är det inte så att jag aldrig skulle läsa sådana. Men några orsaker finns till att jag inte så OFTA läser tjocka böcker. De är tunga att frakta med sig, till exempel på en resa och svåra att läsa i sängen.

Varför är alla dukar hos mig inte släta?
Därför att jag knappt använder dukar och då jag använder dem orkar jag inte stryka dem. Jag äger just nu heller inget stryklod 🤣 De dukar jag vill använda efter tvätt hänger jag på tork så att de blir möjligast släta.

Varför manglar jag aldrig mina lakan? 
Har ingen mangel och har ALDRIG manglat dem. Behövs inte, anser jag.

Varför har jag ingen robotdammsugare? 
Därför att jag hittills orkar dammsuga med den gamla snabeldraken jag har. Har inte heller just nu råd med en robotdammsugare, och jag antar att den skulle bli mer eller mindre konfys här i gamla huset med alla trösklar 🙂

Varför har jag inte många tavlor på väggarna? 
Några enstaka har jag, men inte många. James Bond är ett tema. Lovisa ett annat. Och en tavla som min mormor fick som tack för morfars insats i kriget, där han stupade. Tavlan har signerats av marskalk och president C.G.E. Mannerheim och den har ett sigill.

Varför får inga fler böcker plats i mina hyllor? 
Jag sparar nästan inga böcker mer. Säljer och ger bort allt jag har läst, förutom några få undantag.

Nya lakan

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Kasserade många gamla lakan då jag flyttade. Blev med ett par och köpte ett par nya. Nu tycker jag de jag hade med mig från före detta hemmet börjar kännas slitna. Dags att köpa nya!

Varför ligger lakanen på golvet? Jo, för att de snart ska i tvätten, har hört att man bör tvätta ny lakan innan man använder dem på grund av något medel det är stärkta med?
Varför ligger lakanen på golvet? Jo, för att de snart ska i tvätten, har hört att man bör tvätta ny lakan innan man använder dem på grund av något medel det är stärkta med?

Klockan i bakgrunden ska jag ge som vinst till ett lotteri som arrangeras i slutet av juli då faddrarna till barnen på Corazon Grande träffas i Lovisa.

Och samma dag som jag kom hem med de nya lakanen visade det sig att Inge-Maj hade med sig ett par från Sverige som blivit överlopps. Så gott som nya. De är svarta med vitt mönster, passar min färgskala perfekt. Tack!

Söndagsbilder

~ Carita Liljendahl ~ 17 kommentarer

Dagen började med moln på himlen men prognosen lovade sol längre fram på dagen, och den höll! Sådan lycka att ha sol från tolv på dagen till sena kvällen för i morgon lär det regna igen.

Underbar doft den sprider, doftrankan. Hoppas jag kan hålla den vid liv!
Underbar doft den sprider, doftrankan. Hoppas jag kan hålla den vid liv!

Åkte med min syster till Borgå som har affären Jysk. Hon skulle ha några grejer därifrån. Jag som inte skulle ha något alls kom hem med nya lakan (bild kanske kommer senare) och lite annat smått och gott.

Passade på att besöka Plantagen, som inte heller finns i Lovisa, och där köpte jag en doftranka. Om någon har skötseltips för den tar jag tacksamt emot.

81-års kalas på sommarstället.
81-års kalas på sommarstället.

Bra att jag har en cykel som jag rör mig mycket på under sommarlovet… så mycket kalas med godelimanger som det vankas 🙂

Liza Marklunds senaste bok.
Liza Marklunds senaste bok.

Och nu måste jag sätta fart på att läsa slut Keplers ”Stalker”… jag har varit riktigt lat med böcker den är våren. För innan jag läst slut den får jag inte läsa Marklunds nyaste.
Något som ändå börjat störa mig på senaste tid, och det är kanske därför jag läst Kepler så långsamt… är att nutidsförfattarna verkar tävla om vem som kan skriva de mest blodiga, brutala och bestialiska böckerna…
Och jag som bara ville läsa fina saker om Joona Linna… ❤

Så många intryck…

~ Carita Liljendahl ~ 21 kommentarer

… blev det då jag följde med en av stadens hemvårdare under fem timmars tid i dag. Började skriva artikeln men insåg då klockan blev lite över fyra att jag måste låta allting mogna över natten. Så pass många blev intrycken.

På eftermiddagen åkte jag med i stadens bil.
På eftermiddagen åkte jag med i stadens bil.

På förmiddagen var vi säkert en rolig syn då vi kom med tre bilar till den första klienten. Fotografen kom från Borgå i en bil med gamla Borgåbladets logga. Jag körde gamla Östra Nylands bil och hemvårdaren stadens. Och alla var av samma märke, dessutom vita… 😀

Gourmet? Ja, för en singelkvinna :-)
Gourmet? Ja, för en singelkvinna 🙂

Jag har varit väldigt lat med att göra mat till mig själv efter att jag flyttade till egen bostad. När jag i dag under hemvårdsbesöken träffade äldre ensamstående som klarar av att göra mat åt sig själva tänkte jag att nu bör en skärpning ske. Åtminstone för en dag.
Så jag gjorde varma mackor… vilket betyder att jag har mat – eller mellanmål – för två dagar framöver.

Så här ska en tub tömmas.
Så här ska en tub tömmas.

Helt ensam är jag ju inte – beror på hur man ser på saken. Daniel Craig säger inte så mycket, och inte deltar han i matlagning eller städning heller. Men det gör Adrian. I går var det tack vare hans entusiasm som jag vädrade i sovrummet medan jag dammsög bäddmadrasserna och bytte lakan.
I dag var han med mig då jag gjorde de varma mackorna.
Ibland är vi oense men om några saker är vi rörande ense. Man klämmer inte tuber av olika slag på mitten… och av ostbiten gör man inte en skateboardsramp.
Håller ni med?

Snusktunnelbanan…

~ Carita Liljendahl ~ 11 kommentarer

… är så välanvänd att den måste ersättas med nya örngott.
Men så pass kul är örngottet med Snusktunnelbanan att jag inte kan slänga det. Trots att det sett sina bästa dagar, är slitet och har hål måste jag komma på ett sätt att använda kartan i alla fall 🙂

Jag bara älskar de här annorlunda namnen på T-banestationerna i Stockholm.
Jag bara älskar de här annorlunda namnen på T-banestationerna i Stockholm.

Men som den estet jag har blivit, eller kanske alltid varit – genom åren har jag bara speglat över allt på Adrian, så…
… köpte jag två nya örngott som matchar mina lakan och underlakan, som antingen är gråvita eller svartvita, helgrå eller helsvarta.
Och antagligen bidrog jag till att göra någon Marimekkochefs lön ännu lite fetare.

Svart och vitt.
Svart och vitt.

Äntligen…

~ Carita Liljendahl ~ 17 kommentarer

… hittade jag svarta lakan. Var tvungen att åka ända till Sverige för att finna dem på Hemtex. Ja, vi har säkert Hemtex i Finland också men inte i Lovisa där jag bor.

Sängen bäddad med nya svarta satinlakan.
Sängen bäddad med nya svarta satinlakan.

Det är Adrians idé att bäddmadrasser och säng ska dammsugas en gång i månaden. Men då han tyckte att jag skulle styrka lakanen också sa jag stopp. Han får stryka hemma på Bulevarden i Helsingfors så mycket han hinner och orkar, och sortera de välstrukna plaggen enligt färg i sina välfyllda garderober. Men hemma hos mig finns det gränser.
– Okay, sa han. Men när jag sover över här vill jag ligga på vänstra sidan för den är minst skruttig.
Eftersom det är jag som skapat Adrian lät jag bli att opponera mig en gång till. För tänk om han som sover naken får skavsår nånstans då lakanet inte är totalt slätstruket 😀

Bond övervakar allt

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

Genast då du stiger in i min hall möter du hans blick från väggen bakom min soffa.
Genast då du stiger in i min hall möter du hans blick från väggen bakom min soffa.

Äntligen fick jag upp Daniel Craig på väggen. För övrigt den enda tavlan jag kommer att ha i salen. I köket tror jag att en tavla med Lovisamotiv kommer upp, i sovrummet kanske min äkta Nelimarkka och i arbetsrummet en annan liten Bondtavla.

Den som känner mig vet att jag inte har särskilt mycket tålamod. Speciellt inte då det gäller att skruva ihop möbler från Ikea. Så i dag fick jag hjälp med en kökspall och en klädhängare i svart metall, en sådan där stående tamburmajor.

Mina nerver håller inte för att skruva ihop så här många delar...
Mina nerver håller inte för att skruva ihop så här många delar…

… därför är det bra att det finns händiga väninnor – tack Merja!

Inte precis som jag ville ha det men nästan.
Inte precis som jag ville ha det men nästan.

Hittade ingen svart sängkappa och inga svarta lakan. Sängkappan blev grå, borde stryka den men det får bli till en annan dag 🙂 … och lakanet är också grått fastän det ser vitt ut. Har påslakan i grått och vitt så den här kombinationen får duga tills jag får rätt färgkombo.

Man kan inte få allt så som man vill ha det på en gång.
Och om Adrian börjar gnälla säger jag att det är okay att byta om han beställer, betalar och bäddar själv 😉

 

Flyttjobbet fortsätter

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer

Fastän rätt mycket blev gjort igår då flyttkillarna bar möbler och flyttlådor till min nya adress, återstår en hel del att göra.

I dag skrev jag avtal för elleverans till nya bostaden. En massa dylika praktiska åtgärder ska ju ännu vidtas, som adressändring, flytt av abonnemang för internetförbindelse och kanaler för kabel-tv:n.

Konstigt nog orkar jag med allt det här. Kanske för att det måste ske, förr eller senare. Precis allt skulle jag inte behöva göra själv, för en del saker berör ju också maken. Men jag orkar inte vänta tills han har tid.

Köpte nytt påslakan också, av bra kvalitet vill jag tro. Sovrummet får nog färger i rött, svart och vitt. Kanske två gamla bruna möbler också, jag har inte bestämt mig än.

Ett helt nytt lakan känns fräscht i samband med flytten.
Ett helt nytt lakan känns fräscht i samband med flytten.

Jag skulle bara …

~ Carita Liljendahl ~ Lämna en kommentar

… köpa en rullgardin. Och en ny sits till toalettstolen. Men det blev som vanligt lite mer. Och efter det skulle man ju bara … skruva i hop. Tur att maken är händig och dessutom har både tålamod och långa nervtrådar.

I kundvagnen fanns plötsligt bland annat knäckebröd, värmeljus, gardiner, lakan, toalettborstar, förvaringslådor, sittdynor, en liten hylla, en blomma med kruka m.m.

Ni vet, allt möjligt sådant där som man behöver – eller inser att man behöver – då man går runt  där i Ikeas lockande labyrinter. Ingvar Kamprad var ingen dum kille.