poststrejk

Julpyntat i Lovisa

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

På fredag är det dags för julöppning i Lovisa. Affärerna håller öppet lite längre på kvällen och belysningen i granen på torget tänds.

Alexandersgatan.

Någon snö har vi inte ännu, men det är bra såhär om nån frågar mig. Det var ännu ganska ljust ute då jag gick på mina ärenden under en paus i jobbet, så belysningen ovanför gatorna kom inte helt till sin rätt.

Här har det lite börjat skymma på Drottninggatan.

Nu på kvällen ska jag ta det lugnt och plocka med diverse saker här hemma. Köpte en amaryllis. Julstämningen får komma sakta smygande, snart ska jag ha hyacinter också.

Arbetsdagarna rusar iväg, men jag har ett givande jobb. Endast poststrejken som stressat. Den pågår ännu, är inne på sin 16:e dag och lär pågå några dagar till. Finns också hot om att den och sympatistrejker pågår till 22 december… Då talar vi om en smärre katastrof, en strejk av stora mått som skadar mycket i vårt land. Utländska företag tappar förtroende för Finland.

Hoppas regeringen ingriper….

Pusslet klart! Vad göra nu?

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

Tadaaa! Pusslet som jag började med för drygt tre veckor sedan är nu klart!

Undrar lite hur jag ska klara mig utan ett pussel över en månad?!
Min tanke är att ha plats för annat på stora bordet. Kanske pyssla julkort om poststrejken tar slut? Annars kan man ju skriva Gott Nytt År på dem och hoppas de med sina vintriga motiv, tomtar och stjärnor kommer fram till påsk!

(Ni kan väl inte läsa mellan raderna att mitt förtroende för Posten är lätt förbrukat…)

Men jag saknar inte helt empati. Jag förstår att det är ett pussel för de postanställda att få ihop vardagen också.

De kan inte bara sätta sig på bänken och vila, så mycket som de har att sortera nu efter drygt två veckors strejk.

Åter en tidning klar

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer
Det här numret av tidningen går ut som storspridning i Lovisa och Lappträsk den 23 november.

Det känns märkligt att vecka efter vecka producera Nya Östis, men inte veta när den – på grund av poststrejken – når läsaren.

Jag önskar att poststrejken tar slut snart och att dagsutdelningen åter börjar fungera normalt.

Under strejken, som i dag pågått elva dagar, har jag förstått att NÖ är efterlängtad. Men nu är det tyvärr slut på våra krafter då vi inte har en stab med fastanställda – och inte heller en bottenlös brunn av pengar att ösa från. Härefter kan vi bara dela med oss av e-tidningen om strejken pågår länge 😦

Det är inte bara vi som påverkas ekonomiskt av detta. Strejker drabbar alla och på något sätt känns alla som förlorare.

Mycket tacksam är jag ändå för att jag bakom mig har en stab av medarbetare som varje vecka jobbar hårt för att tidningen ska komma ut och ha ett intressant innehåll. En del har jobbat extra mycket för att få allt att funka under strejken. Inga namn nämnda, inga då heller glömda.
Tack också till de läsare och prenumeranter som förstår att vi gjort allt vi kunnat för att de ska få sin tidning.

Jag önskar också att jag snart ska kunna skriva om nåt annat än strejken… dessvärre har det mesta av mina tankar i vardagen kretsat kring den.

Vacker vägg, del 122

~ Carita Liljendahl ~ 17 kommentarer

Den här ryan ser jättestor ut, då jag plötsligt ser framför mig att det vita är ett staket eller ett högt räcke. Blomstren längst ner kunde vara buskar. Men nu är det inte så. Blommorna är små, bland annat pelargoner och de står på en sirlig liten bänk. Ryan är kanske en och en halv meter hög.
Ryan finns i restaurang Kapellet i Lovisa.

Det har varit en fartfylld dag i dag också och jag börjar nog verkligen önska att postens strejk ska ta slut. Den har gjort MIG slut också… SÅ mycket extra jobb, inte bara kring distribution och fakturor. Läsare ringer till mig, mejlar, messar, rycker i ärmen på stan… HUR ska de få sin kära tidning?

Jag är tacksam för att vi är omtyckta och efterlängtade ❤ Men vi har inga extra tidningar att dela ut utöver dem vi betalar för att POSTEN ska dela ut. Och Posten delar ut dem, nån gång sedan när strejken är över. Jo, tidningen är gammal då, det vet jag. Men det är inte vi som förorsakat strejken.

Vi förstår varför de postanställda strejkar och jag sympatiserar med dem.
Men om strejken fortsätter länge till har vi inte längre råd att dela ut gratistidningar… tryck och distribution kostar massor. Däremot har vi råd att lägga ut en digital version av tidningen på nätet. För vi vill ju att det vi skriver ska nå läsarna och att annonsörerna också ska nå sina kunder.

Den som inte har tandläkarskräck…

~ Carita Liljendahl ~ 27 kommentarer

… kan troligen inte förstå vad en sådan handlar om. Att jag slutligen kom iväg den där gången i slutet av juli kan jag tacka en väninna för. Hon har också lidit av samma problem och hon följde med mig första gången och även i dag.

Jag fick genast förtroende för tandläkaren jag gick till då i juli. Men ve och fasa! Hon gick i pension då jag hade besökt henne bara två gånger. Stod således i dag inför samma skräck som i juli. Hur blir jag bemött? Vilka ingrepp väntar? Kommer jag att svimma för första gången i mitt liv?

Fick en liten tub med tandkräm, råkar vara samma som jag använder 🙂

Det var inte roligt att ligga där i stolen långt över en halvtimme. Jag har häftiga kräkreflexer, så direkt som en bit tandsten eller nåt annat åker ner i svalget på den liggande patienten kan ni föreställa er vad som nästan händer. Teamet som vårdade mig insåg att jag inte ska ligga i stolen.

För att göra en lång historia kort så säger jag bara att det gick bra, trots allt. Den unga kvinnliga tandläkaren var bra, sköterskan likaså.

Flera nya ingrepp väntar dock. Men jag vill få allting skött även om det så ska kräva ett år.

Tandläkarskräcken härstammar från min barndom, minnen som är över 45 år gamla har inte bleknat. Också som vuxen har jag blivit otrevligt bemött. Då slutar man kan gå till tandläkaren, och det är ju inte bra…

I dag har ruljansen som hör ihop med postens strejk fortsatt. Nya Östis är kär för väldigt många. Jag och många medarbetare fick massor av telefonsamtal och meddelanden då våra extra gratisexemplar tog slut. Vi har gjort så gott vi kunnat för att lappa där Posten inte gör sitt jobb, samtidigt som vi förstår att de anställda strejkar då deras löner kanske pressas ner 😦

Så här långt har jag kommit med pusslet. Ska fortsätta med det nu ikväll.

Posten strejkar, vi tar till kreativa lösningar

~ Carita Liljendahl ~ 26 kommentarer

Det var nog mycket bra att jag inte på förhand kunde ana vad poststrejken i Finland kommer att innebära för Nya Östis… då hade jag blivit sömnlös.
Ett par dagar har nu gått till att hitta på kreativa lösningar för att få ut tidningen i alla fall.

Det är fint att rätten att strejka finns, men ibland undrar jag om inte vissa strejkande insatser skjuter sig själv i benet. Vi har hittat nya samarbetspartners som gladeligen hjälper oss att få ut tidningen. Inte gratis förstås, men så att tidningen kommer ut inom rimlig tid och inte först till jul eller efter nyår…

Tog en promenad för att få frisk luft efter allt jobb vid datorn och i telefonen. Det här är gamla Societetshusets och bibbans bakgård.

Glädjande är det också att många läsare engagerar sig och vill hjälpa oss bära ut de extra exemplar av tidningar som vi låter trycka. Men distribution är inte en så enkel fråga. Enligt lagen har vi inte rätt att lämna ut prenumerantregister.

Många läsare är nästan desperata. De säger att de MÅSTE få Nya Östis, de saknar inte andra tidningar, men nog sin lokala tidning. Vilket gör oss varma om hjärtat ❤ Och då är man åter beredd att jobba hårt för att läsarna ska få sin tidning.
Undantagsvis kommer den att vara tillgänglig digitalt under strejken. Men alla har ju inte dator, surfplatta och smarttelefon.

Så det är så här min vardag ser ut just nu.

På promenaden gick jag förbi rådhuset. Vackert inte sant?

… och K-Supermarket har jag inte fotograferat från den här vinkeln förr 🙂

Vi har poststrejk i Finland…

~ Carita Liljendahl ~ 28 kommentarer

… sedan fredags. Känns tomt utan tidningar. Nog för att man får hämta bland annat tidningen Östnyland på olika platser i staden, men att få den ”till morgonkaffet” genom brevinkastet hemma är ju något helt annat.

Strejken förutspås bli långvarig och kan till och med hota utdelningen av julkorten! Om jag inte är säker på att mina julkort går fram före jul skickar jag inte heller några. Då kan jag lika bra skicka nyårskort. Drar strejken väldigt långt ut på tiden får det väl bli kort till Alla hjärtans dag eller påsk…

En trevlig kalender kom med posten i går.
En trevlig kalender kom med posten i går.

Plötsligt uppskattar man posten och inser att inget kan tas för givet. Samtidigt som jag ogillar strejken förstår jag att det kan vara väldigt svårt att leva på så låg lön som arbetsgivaren föreslår. Månadslönen skulle sänkas från 1400 euro till 1000 euro och nattilläggen bli avsevärt sämre, om jag nu förstått allt rätt.

Men eftersom posten inte delar ut precis allt vi får genom brevlådan dimper det då och då ner en del grejer på hallmattan. Den här kalendern innehåller fina bilder och goda råd om återvinning med mera.