promenad

Hälsostegen, dag 9

~ Carita Liljendahl ~ 17 kommentarer
Bilderna kommer i lite omvänd ordning, inte kategoriskt så som jag fotat dem under promenaden. Valde att börja med den jag tyckte blev bäst 🙂

I dag blev det 3263 steg. Totalt är jag uppe i 32 023 steg. Målet på 31 dagar är 75 000.

Det känns riktigt bra varje dag då jag är ute. Allra bäst förstås de här dagarna då det är +12 grader och sol. Friska vindar stör mig inte. Men grå dagar med regn är inte lika roliga. Då går jag kanske bara ett par kvarter för att få ihop dagens mål som är 2500 steg.
Vårt fina rådhus, åter en gång 🙂 Även andra var ute och gick den här soliga höstdagen.
Klarblå himmel, kan minsann inte klaga 🙂
Bra avbrott i jobbet att komma ut, så det här får gärna bli en vana.
Ska nån dag gå till lokala sportaffären och höra mig för om de har Icebugs, för att vara på den säkra sidan att jag kan få sådana om en månad eller två. Mycket är ju nuförtiden svårt att få tag på bums, leveranstiderna är långa. Och jag vill inte att mina promenader ska sluta abrupt för att jag inte har skor som klarar av halka.

Hälsostegen, dag 4

~ Carita Liljendahl ~ 23 kommentarer
I morse öste regnet ner under flera timmar. Det smattrade mot fönsterblecket. Men redan då var det bestämt, vädret får vara hur det vill senare på kvällen. Promenad ska det bli.

Efter en superhektisk dag med mycket kaos och rådd på jobbet avslutades dagen med ett Teamsmöte och direkt då det var slut 17.30 gick jag ut. Då regnade det inte. Det var +7 grader och luften var full av syre. Nu gäller det bara att se upp med de blöta löven, att varken halka i dem eller att slinta med stavarna.

Hade alltså stavarna som hjälp i dag och fick inte ont i ryggen förrän under de sista 150 metrarna i motlut, men det kunde jag stå ut med 🙂

Totalt 3253 steg av vilka dryga tusen skrapades ihop redan tidigare under dagen då jag hade ärenden på stan. Antalet steg får mig nu att misstänka att telefonen i fickan inte räknar rätt. Jag är säker på att jag gick fler steg än så. Men här ska inte fuskas så jag skrev in dessa 3253 på Hälsostegens mätare på nätet.

Jag har haft min Polar Flow-klockan på armen, men inte satt igång funktionen ”Börja träna nu”, vilket jag ska göra imorgon för att se om den räknar stegen mer korrekt.

Orsakullan frågar i dag om det blev någon kanelbulle på kanelbullens dag. Svar: nej. Och det beror inte på några nya hälsovanor 🤣 utan bara på det att jag inte på dagen kom ihåg att det var/är denna bulles dag.

Hälsostegen, dag 2

~ Carita Liljendahl ~ 21 kommentarer
3176 steg blev det i dag. Rejält över 2500 således och dag två avklarad 🙂
Superfint väder åter en gång, +12 grader och som ni ser – löv som prasslar under fötterna. Bänkarna i den den här parken var ändå så pass smutsiga att jag inte valde dem som viloplats, fastän ryggen gärna skulle ha velat ha en sådan för några minuter.
Olika vyer från rutten, i lite omvänd ordning.
Men summa summarum, en kort men ändå bra promenad, denna gång utan stavar. Har allt det jag behöver i fickorna eller i en liten påse som hänger runt nacken.
Vackert, vackert. Det här med att njuta av naturen, höra gässen skräna åter en gång, känna dofter – det kan ju bli lite av en drog att känna behov av varje dag.

Annars är det omplantering av ett par växter som gäller i dag, räkna arvoden så att medarbetarna på NÖ får lön, städa lite i knutarna osv.

Ha en bra söndag alla!

Glad måndag! 22-11-2021

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Nästsista måndagen i november månad. En kollega blev sjuk och det betydde aningen mer jobb för mig och en annan kollega, men sånt får man vara beredd på. Jag tycker att dagen har varit bra! Inte minst för att solen lyste, det var -2 grader och vindstilla.

I samband med att jag förde papper till bokföringsbyrån som ligger på andra sidan gatan tog jag en kort men rask promenad och drog in syre så mycket jag hann 🙂

Följ med på promenaden.

Nu SÅG jag faktiskt hur vackert det är då sena eftermiddagssolen lyser mot en trädstam.
Den här bilden hade ju platsat också i Trees on Tuesdays. Kala träd är fina, gamla knotiga stammar likaså. Det här är en av parken som ligger intill kyrkan.
Och en gammal trädstam till 🙂 Träden i bakgrunden är ganska nyplanterade. Gamla som var i dåligt skick togs bort. På sommaren märker man knappt att några träd är betydligt yngre och mindre än de andra. Staden har en träd-bank och det är jättebra, för det krävs många år innan träden ens är så stora som dem vi ser i bakgrunden.

Lovisa-ån och solrosor

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Dagens promenad blev drygt två kilometer lång. Med mobilkameran förevigades Lovisaån och ett solrosfält.

Bron som går över ån i stadsdelen Garnison i närheten av sportplanerna. Här finns gott om vatten fastän det på andra ställen kan se ut som att ån inte har vatten alls. På vissa ställen har växtligheten tagit över men inte här.
Vyn åt andra hållet. Förr tvättade många sina mattor i ån. Jag tror inte att just det här är trappsteg ner till en sådan tvättplats, men sådana finns längs ån. Eller man ser spår av trapporna fortfarande.
Det här enorma solrosfältet finns vid Parkgatan. Jag har ingen aning om vems mark det är. Får vem som helst plocka solrosor här eller är det en privat odling för försäljning?
Jag bad Pia så några solrosfrön som jag köpte. I dag är solrosorna så här höga. Jag uppskattade höjden till 230 cm, men vi har inte mätt dem. De torde få blommor snart. Men gissa om det är svårt att se det då man själv som 168 cm lång står under dem? 🤣

Kort promenad, Lovisavyer

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Plus 23 grader och lagom blåsigt, därför inte alls för varmt. Tog en kort promenad. Hade systemkameran med. Men insåg sedan att jag inte hade satt minneskortet i kameran… 🙄

Tror att jag i framtiden på mina promenader tänker fotografera bara med mobilen, det är enklare så. En systemkamera väger en del och känns otymplig att släpa på ibland. Någon väska bär jag nämligen inte på då jag promenerar.

Högvaktsgatan västerut.
Högvaktsgatan österut.
Östra Tullgatan västerut.
I den gula byggnaden fanns biblioteket då jag var i tonåren. Minns fortfarande hur det såg ut där och fina minnen har jag från den tiden.

Ören på snören

~ Carita Liljendahl ~ 21 kommentarer

… heter den här fräscha växten. Ute har det i dag varit grått och en temperatur kring nollan eller två minusgrader. Har hört att delar av Sverige har +7, strålande sol och vårkänslor.

För att få in lite av våren till mig själv gick jag till blomsterhandeln bakom hörnet och köpte en Rotundifolia Peperomia, även linspeperomia eller ören-på-snören kallad.

Många sådana här små växter får plats hos mig.

Då jag var på min dagliga syreintagningspromenad lämnade jag ett postcrossingkort i lådan. Det var svårt att fotografera.
Jag behöver alltid ett mål då jag är ute och går och nu var målet bland annat kiosken, Galleria varuhuset och blomsterbutiken.

Ett kort med Muminmotiv for iväg till Tyskland.

En gränd mitt i stan. Var är alla människor, undrar i alla fall min bloggvän BP 😀

Blomster längs vägen

~ Carita Liljendahl ~ 5 kommentarer

Inspirerad av bloggaren Lantlivsbilder, som i många inlägg har med massor av blommor, tänkte jag att även jag måste ju hitta blommor under mina promenader…

Men riktigt så enkelt var det inte. Jag promenerar i småstadsmiljö, och borde komma lite mer ut på landet för att hitta varierande blomster. Väldigt mycket är ju också torrt där ute just nu.

Nånting hittade jag ju men sällan har jag en aning om vad blomstren heter. Till exempel de här gula…

Rosenbuskar (tror jag att det är) fanns det gott om.

Jag gjorde i alla fall ett försök – kanske jag senare i sommar promenerar i lantligare miljöer och hittar nåt bättre 😀

Min väg till jobbet…

~ Carita Liljendahl ~ 23 kommentarer

… börjar här. Inte så vackert med skräp- och papperssamlare utan skydd. Ska byggas ett sådant inom kort, tror jag.

Går upp för den lilla trappan och vänder sedan till höger.
Går upp för den lilla trappan och vänder sedan till höger.

Välkommen med på en liten promenad i Lovisa. Det var minus femton grader men ingen blåst, så det kändes faktiskt inte så fruktansvärt kallt.

Har kommit runt hörnet på huset och vänder ute på gångvägen lite längre fram till vänster.
Har kommit runt hörnet på huset och vänder ute på gångvägen lite längre fram till vänster.

Första biten av den här vägen är en gångväg. Jag går rakt fram, korsar Åldermansgatan och går upp för Alexandersgatans backe.
Första biten av den här vägen är en gångväg. Jag går rakt fram, korsar Åldermansgatan och går upp för Alexandersgatans backe.

Backen ser ut så här.
Backen ser ut så här.

Här har jag kommit upp till krönet. Framför mig har jag Östra Tullgatan och där tar jag till höger.
Här har jag kommit upp till krönet. Framför mig har jag Östra Tullgatan och där tar jag till höger. Nästan inga fotgängare i rörelse, mest bilister.

Går längs Östra Tullgatan mot Chiewitzgatan och tar där till vänster.
Går längs Östra Tullgatan mot Chiewitzgatan och tar där till vänster.

Längs Chiewitzgatan mot kyrkan och därifrån till höger mot Sibeliusgatan.
Längs Chiewitzgatan mot kyrkan och därifrån till höger mot Sibeliusgatan.

Går förbi muren mot Sibeliushuset och förbi det. Tar till höger...
Går förbi muren mot Sibeliushuset och förbi det. Tar till höger…

... och så är jag framme. Från dörr till dörr utan någon rask marsch tar det ungefär tio minuter att gå den här sträckan.
… och så är jag framme. Från dörr till dörr utan någon rask marsch tar det ungefär tio minuter att gå den här sträckan.

Är inte på jobb i dag men hade en grej jag skulle hämta från redaktionen.

 

Lade ner en liten krans

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

… på min pappas grav när jag tog min långpromenad i dag.

Tror att pappa gillar Finlands färger på blommorna på fars dag.
Tror att pappa gillar Finlands färger på blommorna på fars dag.

När jag lämnade kyrkogården grät jag. Kanske inte så mycket mer över att pappa är borta. Han dog 1978 så sorgen har med tiden ändrat skepnad.

Men jag träffade en kvinna på kyrkogården. Hon stod vid sin makes grav och vi pratade om hur sorgen kräver sin tid. Hennes sorg är färsk och hon sörjer en kär person som gått bort. Men ändå hade hon medkänsla att tala om min sorg. Vi konstaterade att sorgen, hurdan den är, behöver sin tid. Vi ska genom alla skeden.

Varje gång tårarna rinner tänker jag att gråten helar mig, så det är bara att låta känslorna ha sitt liv. Att sopa känslor under mattan skulle vara fult gjort mot dem, de har också rätt att finnas.

På gamla kyrkogården finns mycket vackert, bland annat den här byggnaden.
På gamla kyrkogården finns mycket vackert, bland annat den här byggnaden.

Jag har nu börjat få ork att gå långa promenader för mig själv. Har kameran i fickan och kom i dag hem med åtta bilder utöver de här. Dem portionerar jag ur så småningom.

I kväll är det innebandy och heja Tor som gäller!