Träffade Tomas Ledin

14.8.1993 står det på fotografiets baksida.
14.8.1993 står det på fotografiets baksida.

Det här fotografiet hittade jag då jag hade storstädning hemma i arbetsrummet. Jag intervjuade Tomas Ledin innan han uppträdde på Rocktåget i Ekenäs 1993. Det är ju tjugo år sedan!

Kommer ihåg att jag tyckte han var så kort. Efter det har jag många gånger insett samma sak. När artisterna står på scenen ser de längre ut än de i verkligheten är. Kameravinkeln gör väl sitt också under bandade konserter.

Borde kanske visa en del andra kul bilder som blivit tagna under min karriär som journalist. När jag strövade med Niklas Strömstedt i Kajsaniemiparken till exempel.

För att inte tala om alla finska artister jag haft förmånen att få träffa. Andy Mc Coy, Remu i Hurriganes, Juice Leskinen, Kirka…

Oj oj sådana minnen man har 🙂

22 reaktioner på ”Träffade Tomas Ledin

  1. Roligt att läsa! Ja- alla kändisar man träffar IRL är pyttesmå- många åker dessutom snabbt ned ifrån de pidestaler man satt dom på då man träffar dom. Inte alls som man tror dom ska vara..

    1. Skulle ändå inte ha något emot att träffa Daniel Craig… han är ju ganska kort… och antagligen skulle han också komma ner från nån piedestal – men det skulle det allt vara värt 😀

      1. Daniel Craig- han får komma ned ifrån vadsomhelst!!! Jag kan sitta om han är kort- det spelar ingen roll. För honom går vad som helst! 😉

  2. Det är lite märkligt att väldigt många kända personer är faktisk korta. Måste vara så att de försöker kompensera för kortheten eller så är korta mer talangfulla än genomsnittet.
    Men jag heller inte vill träffa dem.
    För de få jag har träffat blev jag verkligen besviken på. Och även många gånger när jag ser dem i intervjuer blir jag besviken. Många är posörer och har aldrig hittat sig själva och kan aldrig slappna av.
    Sen kan några vara riktigt karismatiska.

    1. Alla är ju ändå bara vanliga människor, sist och slutligen. Så inte undra på att kändisar ibland tappar humöret och visar långfingret åt paparazzis som aldrig lämnar dem i fred.

      1. Men jag kan ändå tycka att detfinns kända människor som ingen förföljer. Hur kommer de undan?
        Kanske genom att välja restauranger som inte just alla hänger på och så vidare.

        Jag tror faktiskt att jag såg Arja Saijomna i lördags i stan. Men skulle aldrig ta en bild på henne eller annan heller för den delen om de inte då råkar fastna på bild-.

      2. Jag har en story om hur jag högaktade Magnus Uggla och inte fotograferade honom då han åt på McDonalds… efteråt ångrade jag mig… då han sa att han skippar en del intervjuer som var bokade, och jag hörde till dem som skippades…

    1. Visst kan jag ta upp dem! Risken är förstås att mina inlägg blir långa då, och jag försöker skriva kort så läsarna inte ska tröttna halvvägs. Men jag kan ju försöka få med det enligt korta formuläret 🙂

  3. Jag gillar Tomas Ledin. Åke och jag var och såg repetitionerna till Allsång på Skansen för några år sedan och då var han där. Han verkar vara en just och reko kille utan några stora later och åthävor. Vad tyckte du som intervjuade honom?
    Kram, Ingrid

    1. Jag minns inte så mycket av intervjun faktiskt… jag var så tagen av att se honom live. Det var en presskonferens där också andra var med. Men Niklas Strömstedt däremot träffade jag nästan på tumis 🙂

  4. Napoleon var också kort … jag tror att korta människor många gånger vill hävda sig på något sätt. ”Ta plats” och synas och då som skådisar, sångare eller som Napoleon, ”världserövrare”. Var Karl XII också kort kanske? Ska genast googla.

    Det vore roligt att läsa mera om dina journalistäventyr …

    Kram!

    1. Ska försöka ta med mera av mina journalistäventyr också på den här bloggen, fastän en del av dem finns på min arbetsblogg – som jag dessvärre inte hinner uppdatera så ofta…

  5. Jag trodde Ledin hade långa ben och var lång. Allting är relativt. Beror på vad man jämför med. 1980 tyckte jag att han verkade vara kaxig. På senare år har jag fått en helt annan uppfattning om killen, som jag gillar många låtar av. En del är svenska klassiker. Han är för folklig för att rosas av experterna. Typiskt svenskt.

Lämna ett svar till Skatan Avbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.