Första maj var solig och skön, men nere vid havet där vi firade att sommarrestaurangen Saltbodan öppnat blåste det lite. Då vattnet i viken inte kan vara mer än några grader varmt gällde det att vara varmt klädd.
Aaro till vänster på bilden är inte någon surpuppa fastän han ser sammanbiten ut 🙂
På Facebook kommenterade hans hustru Marina, andra från vänster, att så där ser man ut då man varit tillsammans med henne 37 år 😀
Firade såsom planerat vårens ankomst med min syster och några vänner som alla betytt mycket för mig under året som gått. Första maj 2014 går till historien som en av de bedrövligaste helgerna i livet, men första maj 2015 blev en glad fest, tack för det också till Merja till höger på bilden.
Av Marina och Aaro fick jag skumpa och kort. Och tack även till Tia från Borgå för handkrämen och nyckelringen och den varma kramen. Tack också till många andra för kramar på årsdagen, ingen nämnd, ingen glömd.
Den här morgonen startade med kaffe och nygräddat bröd tillsammans med Merja innan hon åter åkte hem till katterna på landet ❤
Skönt att ännu ha två lediga dagar framför sig.
(förresten… det lär ha varit nån hockeymatch i VM igår… äsch, vi tar nya tag mot Danmark i morgon…)
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 
Och vem vet hur maj nästa år ser ut!
Nej, och bra är det nog att vi inte vet vad framtiden för med sig, både då det gäller framgångar och motgångar.
Kram!
Det vore hemskt tråkigt att ha ett facit för livet.
Ja, det vore det absolut!
Vilken himla rolig bild på er tre tjejer. Å det är väl självklart att killen ser lite buttert ut. Han fick ju säkert ingen syl i vädret med tre ”kacklande studenter”;-)
Du har HELT rätt, han hann inte säga mycket 🙂
Men när han väl fick en syl i vädret var han rolig!
Ny vår nya möjligheter!
Hoppas så mycket på det!
Underbar bild!
Ser ut att ha varit trevligt!
Tack! Det var en trevlig stund med vänner som står mig nära och som känner till vad jag varit med om det senaste året.
Alltid skönt med goda vänner- man kan vara sig själv och verkligen koppla av!
För mig är det a och o att få vara öppen och mig själv.
Och vännerna på bloggen är också fina, sådana som du!
Känner likadant!
krampådig