Fastän vi aldrig träffats IRL (in real life), så tycker jag att den här veckans Året Runt skriver om en fin person som jag känner. Hon är en flitig bloggare och vi besöker ofta varandras sidor. Här hittar du hennes inlägg om reportaget.
Mer om organdonation i Sverige här, och om hur man ska göra i Finland om man vill fylla i ett donationskort.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 
Tusen tack, jag blir rörd ❤ så bra du informerar om organdonation i både Sverige och Finland 😀
Glad för det! Kram!
Ja, jag tyckte det var viktigast här. Reportaget kan ju nästan läsas om man öppnar bilden separat 🙂 För det var välskrivet och bilden av er är mycket lyckad.
Kram ❤
Jag ilar dit!
Jättebra om du känner att du vill bli donator – eller menade du att du ilar till Gerds blogg? Bra det också i så fall 😀 !
Jag menade bloggen men det andra är värt att reflektera över
Ja, hon skrev ju lite om reportaget själv också 🙂
Så fint av dig att göra reklam för både Gerd, Sarah och MOD samt informerar om vad som gäller i Finland. Håller med dig att bilden av dom två är helt suverän!
Tack! Jag har funderat på det där själv. Och precis som i artikeln skrivs, tänkt att äh, mina organ är slitna och gamla… Men hur vet jag det?
Bättre att låta en läkare ta ställning 🙂
För ungefär 25 år sedan började det pratas om organdonation och man kunde anmäla sig till ett register. Jag pratade med mina föräldrar om saken och fyllde i ett donationskort att ha i plånboken. Inte så långt efter det fick min pappa en hjärnblödning som inte gick att stoppa. Läkarna talade om för min mamma att pappa var hjärndöd och i samma andetag frågade de om organdonation. Tack vare att jag tagit upp frågan visste mamma hur hon skulle svara. Pappa dog på sin 50års dag, men istället för att få presenter så gav han möjligheten till ett friskare liv för en eller flera personer.
Ta ställning för donation, meddela och registrera din vilja och prata med dina anhöriga – inte bara om hur du vill ha det utan också för att DU ska veta om du ställs inför frågan som mamma gjorde.
Är du tveksam till donation, vänd då på frågan – om du behövde ett nytt organ, skulle du då vilja ta emot ett som någon medmänniska donerat…
Tack för ditt ställningstagande här! Det väcker många tankar.
Man kanske förstår, och tänker efter, först då man själv skulle behöva organ, eller då någon nära och kär drabbas.
Väldigt fint att en eller flera fick ett friskare liv tack vare din pappa ❤
Fint skrivet av Laila ❤ och jag kontrar med att säga att man kan rädda upp till 8 liv vid en organdonation, där man är hjärndöd.
Fint att här kommer fram mycket information – hoppas våra inlägg på varsitt håll väcker intresse!
Kram ❤
Jag länkade till det här inlägget inne hos mig nu ikväll.
Tusen tack! Vad fint om vi får spridning på det!
Om jag inte minns fel så kunde de ta sju-åtta organ. Bl a lungorna villket förvånade oss eftersom han rökt i så många år. Han hade iofs bra lungvärden. Ironiskt nog hade han genomgått en hälso kontroll bara veckor innan…
Ja, som sagt – man kanske själv tror att ens organ inte duger, men man ser dem ju inte 🙂 Får lita på läkarteamet!
Ja, det är en trösterik tanke. Särskilt vet jag att mamma funnit tröst i det.
Då blev det bra på så många sätt ❤
En fin histora som är värd att uppmärksammas! Har själv en kompis som väntar på ny njure, jag trodde dialys var rätt enkelt, men fattar nu att det är mest en massa usch! över det :S Tänk va bra de kan gå och hur duktigt folk det finns i sjukvården 🙂
Dialys kräver väl rätt regelbundna sjukhusbesök, en del måste åka bort för att få den, krävs en hel dag innan de är hemma igen.
Ja, vi har en fin sjukvård ❤