Sju antibiotikatabletter av tolv har svalts, 10 x 10 milliliter hostmedicin likaså.
Medicinen gör mig torr i munnen och ger mig yrsel. Men det kunde vara mycket värre. Så jag accepterar läget och tar det lugnt.
Jag är ungefär som Mumin på bilden. Som för övrigt är ett av korten jag skickat utomlands i postcrossingen.
Får hålla mig till arkivbilder nu då jag knappt rör mig utanför hemmets fyra väggar. Jag gick förvisso till redaktionsmötet i dag. En sträcka på en halv kilometer. Och jag insåg att jag hade överskattat mina krafter en aning. Klarade det ändå och fick skjuts hem via affären av min syster – skåpen hade blivit rätt tomma här hemma, men nu klarar jag mig åter några dagar.
Så det finns inte så mycket nytt att berätta. Jag läser den otroligt spännande men obehagliga och bloddrypande ”Kaninjägaren” av Kepler, och suger i mig alla detaljer om underbara Joona Linna.
I morgon har jag en intervju som jag hoppas orka med, och på kvällen är det innebandymatch.
Det är nästan så jag glömt hur det kändes att ha normal ork.
Men det gör säkert gott att reflektera över det – hur värdefull hälsan är och hur glad vi ska vara varje dag vi orkar och KAN stiga upp ur sängen.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 
Du borde känna dig bättre efter halva antibiotikabehandlingen. Hoppas att du fått rätt medicin.
Svante
En del säger att man behöver tio dagars kur, vi började med sex dagars. Jag känner mig bättre redan, men är inte ännu riktigt i mål.
Man har dragit ner på antalet dagar i Sverige också, förr var det alltid 10 dagar. Det har något med antibiotikaresistenta bakterier att göra.
Svante
Det kan mycket väl ha att göra med det – har inte ens tänkt på saken, men antar att du har rätt!
Drick mycket vatten är mitt tips, betydligt mera än vanligt alltså!
Men du verkar iaf på rätt väg, då du orkade ta dig till redaktionsmötet. Med andra ord kan du vara försiktigt optimistisk:-)
Tack för din omtanke – jag är försiktigt optimistisk och jag dricker mycket vatten som vanligt 🙂
Ta haaaand om dig! Inget jäkt nu.
Jättefina kort också … de måste ju pigga upp lite. 🙂
Ja, jag vet att jag måste ta det lugnt fastän det är så mycket jag skulle vilja göra … Tids nog hinner jag med det också. Och märker fort hur trött jag blir då jag förtar mig…
Älskar den bilden (hon var en ljuvlig konstnär )!
Ja, en konstnär av stora mått!
Hoppas du klarar intervjun i morgon. Små steg är det som gäller. Återfall vill vi inte ha! Ta hand om dig, kram!
Ja, det är ungefär 500 meter att promenera dit, och så får jag sitta ner en stund innan jag går till innebandyn.
Om jag inte känner mig i form skjuter jag upp intervjun.
Kram!
Ibland är biverkningarna nästan lika illa som sjukan… Hoppas det blir bättre och bättre för varje dag. På bättringsvägen finns ingen hastighetsbegränsning 😉
Det stämmer, och det var såväl klokt som roligt sagt det där om hastighetsbegränsningen 🙂
Jag står ut med biverkningarna som ändå är rätt harmlösa, värre finns ju.
Skynda långsamt … ta det lugnt och ta hand om dig! Bra att det ändå verkar gå åt rätt håll 🙂
Tack! Ja, det går långsamt men åt rätt håll och det är ju huvudsaken! 🙂
Jag har skickat iväg ett kort och sedan har jag nästan glömt det där med postcrossing. Undrar om jag kommer att få något själv?
Kaninjägaren har jag inte läst, men Keplers böcker är lite läskiga. Jag tror att Carina fick den i julklapp, så den kan jag låna av henne.
Hoppas att du snart är frisk igen. Det är inte roligt när man inte orkar med någonting.
Ja, Keplers böcker ÄR läskiga… lite för bestialiska och blodiga, spänningen är bra i dem. Men ofta onödigt detaljerade och utdragna jakter (offer försöker fly mördare).
Jag tror de försöker skriva så man ska se det som en film framför sig.
Men man kan ju tänka själv också… 🙂
På postcrossingen har du ju en profil, där kan du följa vad som hänt. Ditt första kort måste komma fram och registreras av mottagaren innan nåt börjar hända.
Jag gick med för drygt två månader sedan och har såväl fått som skickat 13 kort.
Kram!