Jag har haft en lång och ganska stressig arbetsdag i dag. Olika omständigheter har bidragit till att jobbet för tillfället är mer krävande än vanligt. Men det brukar ordna sig bara man tar det lugnt, en sak i taget och såväl prioriterar som delegerar.
När jag är trött på kvällen och ibland tycker att jag bara stirrar tomt framför mig och inte har ett normalt liv… brukar jag tänka så här: Jag har ju ett välsignat liv! Med ett intressant och givande jobb!
Tänk att jag klarade det där med att sadla om då jag var 54 år gammal! Journalistiken finns kvar, men jag har mitt företag.
Och idag då jag tog min eftermiddagspaus köpte jag en cypress.
En annan glad nyhet är att frilanspresskorten jag under en längre tid planerat, men inte hunnit få klara för tryckeriet, nu är i det skedet att de snart trycks och lamineras. Yes!
Så fint du har på din balkong. Du gjorde rätt som satsade på nytt och mår bra.
Kramar från oss
Tack! Ja, jag vill alltid ha säsongens växter där, nån gång tända ljus.
Men snart blir det nog så fuktigt och kallt att kuddarna måste in.
Kram!
En stressig dag, men ändå har du hunnit med tre blogginlägg. Bra jobbat där!
Bloggen är min avkoppling, skriver korta inlägg på fem minuter. Längre inlägg där jag ”behöver tänka efter” kan kräva en kvart 🙂
Små glädjeämnen är glädje också.
Ja, det är dom 🙂
Vi kvinnor kan även om vi börjar bli lite till åren. Jag sa upp mig från mitt jobb och sökte nytt när jag var 53 år och det gick strålande bra.
Ha det så gott!
Kram, Ingrid
Oj då, då har vi ju en liknande bakgrund – att vi sade upp oss i ungefär samma ålder 🙂
Kram!
Beundrar dig för ditt mod att starta om som du gjorde och du är verkligen duktig i ditt jobb! Så höstfint du gjort på balkongen!
Ett visst mod krävdes förstås – ja – jag minns hur hjärtat slog hårt efter att jag skickat mejlen och sagt upp mig från en fast anställning… 😀