Månad: november 2022

Tudelad till gratis reklam

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Så här inför jul kommer det massor av gratis reklam. Jag har inget klistermärke på brevinkastet som förbjuder sådan, eftersom jag vill ha några tidningar som kommer med gratisutdelningen.

Black Friday har jag inte heller mycket till övers för, den brukar krocka med Köp-inget-dagen… 🙄

Klart att vi ska konsumera så att företagen håller sig flytande, men slit-och-släng ska vi inte ha. Handla lokalt om du kan. Allt från livsmedel till kläder och de prylar du behöver.

Jag slänger nästan all gratis reklam direkt i pappersåtervinningen. Önskar att de företag som finns på orten skulle gynna ortens lokala tidningar. Men jag förstår också att de inte har hur mycket pengar som helst och de funderar via vilka kanaler de når den största kundkretsen.

Orsakullans frågor för 24–25 november är:
Thanksgiving, firar du denna dag? Svar: Nej, firar inte.
Black friday, här ska shoppas eller nobbas? Svar: Vet inte ännu, nånting kanske jag köper men inte för att det är Black Friday.

Aktiv 21–23 november

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer
Måndag 21 november: Det känns lite enahanda med de här inläggen, så jag kanske förnyar mig på nåt sätt i rapporteringen om vad jag gör, hur mycket jag promenerar, vart och när 🙂 Idag kombinerades 2000 stegs promenad med snöarbete, dels egen bil som putsades, dels en del av mammas gård. Hade inte stegräknaren med när jag gjorde snöjobben, så jag räknar med att jag kom upp till 2500 minst, och nyttomotion över en halvtimme blev det då vi också handlade till mamma.

Tisdag 22 november: Valde att promenera mitt på dagen. Hade ärenden till bokföringen, sedan bokhandeln och ett fotouppdrag i en pizzeria. En extra sväng via en park, ett extra kvarter, och jag fick ihop 3096 steg. På bilden ses gamla posten.

Det här med att tanka ljus på dagen och få den friska luften då känns extra bra, dessutom blir det en välkommen paus mitt under de mest hektiska arbetsdagarna. Kvällspromenaderna har också sin charm då jag inte ens behöver tänka på hur jag ser ut, men att gå ensam i mörkret är inte alltid trevligt.

Onsdag 23 november: Nu ser jag Mårran överallt. Det här är ju verkligen hon. En stor näsa, två ögon på sidan om den och en stor kropp. Hon vaktar stadens fina julgran som kom till torget i måndags.
Olika ärenden på stan på dagen och en sväng runt ett par kvarter på kvällen gav mig 3391 steg.

Varför jag bojkottar fotbolls-VM

~ Carita Liljendahl ~ 17 kommentarer

Det svenska programmet Frusna vägar har inget med fotbolls-VM att göra egentligen. Förutom då att jag hellre ser på det än på en enda match som spelas i Qatar. Jag bojkottar årets VM hur mycket jag än annars gillar fotboll. Men då de mänskliga rättigheterna inte respekteras i Qatar och homosexuella och lesbiska relationer är förbjudna, så finns det inga alternativ för mig. Senast i går förbjöds användning av armbindel i regnbågens färger i detta VM.

Den som vill se på fotbolls-VM får göra det och jag delar inte ut bannor till höger och vänster. Det är också bra med journalister på plats som berättar om avigsidor och orättvisor. Världen blir kanske inte bättre av att just jag bojkottar VM, men jag gör det för att det känns bäst för mig att göra så.

Då arenor har byggts på andra håll i världen, till friidrottstävlingar, hockey, fotboll eller andra sporter, har allt inte gått rätt till då heller. Så Qatar är inte en ensam skyldig buse.

Egentligen var det finlandssvenske författaren Kjell Westö som inspirerade mig, gav mig en tankeställare då det gäller vad det här handlar om, och hur vi kan agera var och en på sitt sätt. Trist att HBL:s artikel ligger bakom en betalmur, men rubriken och ingressen kan ni ändå läsa här.

Nyaste Mumin-förvärven

~ Carita Liljendahl ~ 7 kommentarer

Hyllor med prylar som har med Muminfamiljen att göra fungerar som en magnet på mig. Jag SUGS dit och plötsligt står jag där med ett doftljus i min hand och ljuset lossnar liksom inte från handen innan jag kommer till kassan och har betalt det 🙂

På en innebandyresa köpte jag två disktrasor med Muminmotiv. Den ena använder jag själv förstås, den andra lottar jag ut här på min blogg. På startsidan finns direktiv om hur du kan delta, det kostar inget.
Och ser man på! Trasan är Made in Sweden! Så var det med vårt finlandssvenska Mumintroll 🙂

Glad måndag! 21-11-2022

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

En vacker bukett och fin dukning i Päivis hemgalleri där vernissage firades för en dryg vecka sedan. Alltid lika välkomnande och varm stämning.

Där ute yr snön ner, så det blir att putsa bilen och köra den varm igen. Jag hade nästan hunnit glömma hurdan vinter vi hade för snart ett år sedan… 🙄

Men en glad måndag önskar jag er alla ändå! Här hittar du andra som är med i utmaningen.

Aktiv 18–20 november 2022

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer
Fredag 18 november: 4883 steg, hurra! På dagen diverse ärenden på stan. På kvällen en runda bland annat via barndomskvarteret, stadsdelen Garnison, här Klapphusgatan. Frisk nordlig vind och minus tre grader.

Lördag 19 november: Jubileumsdag. 50 dagar i sträck har jag promenerat minst 2500 steg. För det mesta mer än så. I dag var det första dagen som det tog emot en aning. Jag kände mig inte i bästa form, så jag gick inte särskilt raskt. Minus en grad men en skoningslös nordanvind som små snöflingor ystert dansade i. Men just för att det var min femtionde promenaddag ville jag inte bryta trenden med att stanna inomhus. Blir jag sjuk, såsom rätt många blivit nu både i influensa och i corona, så tänker jag förstås om, då är vila ett måste.

Totalt blev det ändå 4249 steg, eftersom jag på kvällen gick ut en sväng i periodpausen i Tors match mot SS Storm i Sjundeå 🙂

Söndag 20 november: 2600 steg, alltså precis aningen över dagens mål.
Hade kommit snö i natt så jag ställde in cykeln i förrådet och putsade bilen fastän jag inte skulle köra nånstans.
Ganska kall blåst och jag fick se efter var jag satte fötterna för att inte halka.
Postade två postcrossing-vykort, en bra anledning att komma iväg på en uppfriskande runda.

Tre dagars saldo 11732 steg vilket jag är mycket nöjd med!

Skyltsöndag och annorlunda matchreferat

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

En lite annorlunda skyltning denna gång. Från gårdagens matchresa till Sjundeå där Lovisa Tor tog sig an SS Storm i innebandyns Finlandsserie.

Skylten visar att toaletten är både för män och kvinnor, men det var ju liksom inget jag ens såg eller tänkte på innan jag gick in där. Sedan visade det sig att flera av Tors spelare också använde denna toa. Så det blev liksom ”aj hej, trevligt att träffas, också i dessa sammanhang”. Sannerligen en ny upplevelse för en som varit supporter i tjugofem år 😍

Och matchen då? Ja, vi låg under så att hemmalaget (gulsvarta) ledde med 3–0. Men skam den som ger sig. Fansen trummade på och vår brandsiren ljöd och Tor ryckte upp sig, kom ikapp och gick förbi och vann med 4–5.

Ibland tänker jag att ack och ve om någon filmade oss eller jag skulle få höra på band vad vi skriker 😱😂 En domare råkade ha samma namn som en backhoppare i Finland och då hemmalaget fick sig tilldömda två straffslag (och gjorde mål på dem) var ju vi tokiga fans inte nådiga. ”Hej du domarskrälle, vad gör du här, det har snöat ute, kan du inte gå ut och syssla med det du är bättre på – backhoppning!”

För en överhettad supporter kan det vara bra att i pausen gå ut och samla steg. Totalt fick hon ihop 4249 idag.
Här ser vi också den överhettade supportern Mårran bana sin väg på första periodpausen längs en gångväg i Sjundeå.

Sedan var Mårran mycket tacksam för att hemmalagets supporters i Sjundeå kom och tackade oss för att vi var stämningshöjare. ”Har ni kommit hit ända från Lovisa? Med trummor och sirener! Wau! Tack för att ni kom och skapade en så bra feeling”!

Då blir jag uppriktigt glad och tackar motståndarnas fans. För vi har ju inte varit lika välkomna överallt 🙂

Skyltsöndag förvaltas av bloggvännen BP och jag hoppas hon, som är en vän av sport, blev road av detta inlägg.

Kvällsvy från igår

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer
Det grävs en hel del i den här staden. Omfattande rörsaneringsprojekt. Här i korsningen av Drottninggatan och Östra Tullgatan. Har hållit på flera månader och några månader till lär det ta.

Jag hörde att kartorna som visar var avlopp och el-ledningar och annat går under jorden inte alltid stämmer överens med verkligheten. Det gör jobbet både långsamt och farligt för dem som ska utföra det. Då känns det inte tacksamt om nån gammal gubbe står och hötter med näven och skriker att jobbet går för långsamt och blir dyrt. ”Gräv själv surgubbe” skulle jag ha lust att säga då. Så skulle vi få se hur fort det skulle gå…

I dag är det innebandymatch i Sjundeå. Har tänkt åka dit för att heja på Tor 💙💛

I torsdags såg jag på svenska hockeygalan i Tv. Rördes till tårar då ALS-drabbade Börje Salming leddes in av sin familj på scenen för att ta emot hyllningar och pris 😢😍🏆🙏

Hur galet som helst – Mårran kom på besök

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Jag läser ju Pappan och havet nu, Tove Janssons bok om Muminfamiljen. Där finns så många klokheter om hur vi skräms av till exempel skuggor och sådant som vi upplever som okänt.

Tidigare har jag sett olika Mårran-liknande figurer där jag bott, 2015 såg det ut så här 🙂

I dag fanns Mårran plötsligt på golvet i sovrummet. ”Nä men det är ju bara skuggan av din skräpkorg”, skriker Lilla My och kastar sig skrattande på rygg.

I boken Pappan och havet läser jag så här:
Mårran. Var det nån som gjorde nåt åt henne att hon blev så där? – Det vet ingen, sa mamman och drog upp svansen ur kölvattnet. Snarare var det väl så att ingen gjorde nånting åt henne. Jag menar, ingen brydde sig om. Och knappast kommer hon ihåg det eller går omkring och funderar på saken. Hon är som regnet eller mörkret eller en sten som man måste gå runt för att komma vidare.

Fem en fredag, och svar till Orsakullan

~ Carita Liljendahl ~ 24 kommentarer

Orsakullans novemberutmaning för dagen är: ”En bortappad…” och om vi ska fylla i fortsättningen, så skriver jag ”… telefon, vore katastrof!”.

Kan låta som värsta i-landsproblemet, och är ju egentligen det. Utan telefonen är vi helt i blåsten. Det ska vara tvåstegs- och trestegsverifieringar överallt numera och koderna duggar tätt till telefonen.

Senast i dag bad Microsoft oss som använder Outlook i jobbet ladda ner en app för autentisering och sedan skulle också en QR-kod skannas. Horribelt, säger jag fastän jag inte är tekniskt bortkommen. Det är för allas säkerhet, säger någon förstås då och ja, det är det. Men därför, en sådan mardröm det skulle vara att tappa telefonen, eller om den går sönder, eller blir stulen 😱

Hade inga andra foton att ta till, så jag öppnade balkongdörren och förevigade pelargonerna som står sig fina fortfarande. Den 18 november!

Och så övergår jag till Elisamatildas utmaning, Fem en fredag, Inflation.

Vad har det blivit för mycket av hemma?
– Olika osorterade högar av papper, en del kläder och andra saker. Vill åter få ordning på allt.

Vad skulle du gott kunna göra av med?
– Vissa plagg och annat som samlats i skåp.

Vad har tillkommit i ditt hem som inte passar in?
– Finns inget sånt just nu.

Vad har du lagt mest pengar på i år?
– Hyra för bostaden.

Vad har mest ökat i pris som du vanligtvis köper?
– Jag har ganska dålig koll på vad saker kostar, men bensinen är väl dyrare nu än för ett år sedan.